Studentkåren vid Helsingfors universitet har tillsammans med 15 andra organisationer, däribland bl.a. Greenpeace, WWF och Finlands naturskyddsförbund, fått nog av den nuvarande klimatpolitiken och ordnar inkommande lördag demonstrationen Ilmastomarssi – #NytOnPakko toimia. Demonstrationen börjar på Senatstorget klockan 14.30, varifrån tåget går iväg mot riksdagshuset klockan 15.00.
– Det är dags att politikerna erkänner vad vetenskapen vetat länge och gör något för att säkra en framtid åt kommande generationer. Den politiska ambitionen måste höjas, säger Sebastian Österman som är en av arrangörerna från HUS.
Marschens strävar efter klimaträttvisa och arrangörerna har sammanställt fem mål som de vill att den kommande riksdagen binder sig till:
► Finland fritt från fossila bränslen 2035
► Finland ökar inte på mängden skogshyggen
► Finland öppnar inte en enda ny torvtäkt
► Finlands nettoutsläpp sjunker under noll före 2030
► Subventioner för fossila bränslen fasas ut före 2020
Målen överensstämmer med den framtid som Heidi Blom och Emma Höglund drömmer om. De studerar båda vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten i Campus Vik, men har valt olika inriktningar. Har man biologi som favoritämne finns det nämligen otaliga områden att undersöka.
Heidi påbörjade sina studier 2012 och valde då inriktningen miljöpolitik. Emma valde istället för två år sedan att börja studera jordbrukets miljöpåverkan. Trots skillnaderna i deras studier har de en betydande gemensam faktor: miljöförändringar. Och en sak är de båda överens om: vi måste agera nu!
– Det är galet att ge upp kampen så vi måste börja skynda på om vi ska ha någon chans – och det tillsammans, säger Heidi.
Alla bär ansvar för framtidens största utmaning
Den senaste klimatrapporten från FN visar att vi har mindre än ett decennium på oss att stoppa den fatala växthuseffekten. Utan drastiska åtgärder menar de 91 forskarna bakom rapporten att vi går mot en tre graders uppvärmning. Det här skulle för vår planet betyda förödande klimatförändringar.
– Det är svårt att ens föreställa sig hur en temperaturhöjning på tre grader skulle se ut. Vi kanske överlever men gränsen borde dras vid högst två grader, säger Heidi.
Rapporten inger dock en gnista av hopp, och den här gnistan får inte gå till spillo. Därför har Heidi och Emma valt att utbilda sig till framtida miljökämpar. Klimatrapporten ser de som ännu ett skäl till att kräva mera från våra politiker och företag som har styrkan att göra betydande förändringar.
– Flera länder borde följa Nederländernas exempel, där staten stämdes för sin klimatpolitik och på så sätt tvingades göra mera, berättar Emma.
Vårt dagliga bröd – men inget mera?
Hur mycket är vi egentligen beredda att ge upp för en framtid där alla har tillgång till rena miljöer? Går man till butiken i dag är säsongsvaror endast en bråkdel av utbudet och en flygresa till Thailand kostar bara 500 euro. Frågar man Heidi och Emma anser de att vi lever i en värld där lyx har förvandlats till vardag.
– Vi behöver inte gå tillbaka många generationer för att se på en tid då långa flygresor inte sågs som en självklarhet. Knappast led de värst mycket av det, säger Heidi.
Även om de äldre generationerna dumpat avfall i sjöar och slukhål kan vi yngre inte bara skylla ifrån oss. Istället borde vi enligt Heidi och Emma se över våra konsumtionsvanor – och inte minst våra resvanor. De har valt sina studieinriktningar så att de inom en nära framtid ska ha direkta påverkningsmöjligheter, men de tror att alla kommer behöva dra sitt strå till stacken om vi ska uppnå en hållbar framtid.
Den mest väsentliga uppoffringen enligt dem – och otaliga experter – är mindre protein från djurriket. Ur en hälsosynpunkt äter vi mera kött än vi behöver och dessutom är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Emma, som studerar jordbrukets miljöpåverkan, säger att det här inte betyder ett totalt köttförbud. Istället måste vi omvärdera den privata konsumtionen och industrin som helhet. Hon är hoppfull om att viljan till förändring är stark både hos konsumenter och företag. För henne har vegetarisk mat varit praxis under hela uppväxten med en pappa som familjens gröna förebild.
– För en hållbar framtid måste vi helt enkelt minska på vår köttkonsumtion. Det här ser många som ett straff men tvärtom kan det vara en belöning i både hälsa och smak, säger Emma.
För industrin handlar det istället om att se över produktion och prisnivåer. Emma nämner som exempel att djurfoder endast borde odlas på marker som inte lämpar sig för vegetabiliska råvaror för människor. Dessutom borde miljövänliga produkter också bli mera prisvänliga för att styra köpviljan i rätt riktning, och vår matkonsumtion bör bli så gott som totalt säsongsbetonad.
– Jag tror inte att vår livskvalitet skulle lida av att vi inte kan äta apelsin året runt, säger Heidi.
Teknologiska framgångar för miljön
Före klimatmarschen på lördag ordnas evenemanget Keys of Change vid Tankehörnan, dit Studentkåren vid Helsingfors universitet har bjudit in experter från olika vetenskapsområden. Evenemanget har som mål att ”utforska flera alternativa stigar för påverkan”. En av paneldeltagarna är Zoé Brasseur, som studerar hur moln påverkar miljön och hur de påverkas av luftföroreningar. Hon tror starkt på att människan – tillsammans med teknologin – kan rädda världen.
https://www.facebook.com/HYY.HUS/videos/10155425230411986/
– Vi kan inte längre vänta på att politikerna säger åt oss vad vi ska göra – det är vi som måste kräva och verkställa förändringarna, säger Zoé.
När hon anlände från Frankrike för att börja studera i Helsingfors förväntade hon sig en stad i framkanten av miljövänliga lösningar, men sanningen var en annan. Speciellt förvånad blev hon av att vi inte tycks kunna stänga av datorerna när de inte är i användning och att lampor får lysa även om vi går ut ur rummet. Så även om Finland profilerar sig som ett teknologiskt avancerat land har vi enligt Zoé Brasseur ännu mycket att lära oss när det kommer till energisparande, både som konsumenter och producenter.
Alla länder har sina styrkor och svagheter och därför är den mest effektiva lösningen att arbeta tillsammans. Dela på kunskaper och resurser så att vi tillsammans kan behålla ett klot där vi kan leva och bo.
– Det är dags nu, ingen annan kommer göra det åt oss, säger Zoé.
För dem som ännu inte bestämt sig om de ska gå klimatmarschen har Sebastian Österman från HUS en hälsning:
– Kom med på kanske det hittills största klimatevenemanget i Finland. Alla partiledarna kommer att vara på plats, så nu har vi en verklig chans att påverka!
Sebastian tillägger att studerande brukar vara de mest högljudda och rör sig i stora flockar. Därför har HUS valt att organisera studerande för att tillsammans kunna gå på demonstrationen (kolla här). Så ta på studentmössan och höj plakaten, för nu ska klimatropen ljuda!
