Problem med gradun? Du är inte ensam. Kirja & Kahvi-kaféet i Kajsahuset var nyligen smockfullt av desperata studerande, då fyra experter satte ner sig för att under en och en halv timmes tid berätta hemligheten bakom konsten att skriva färdigt sin pro gradu-avhandling (eller magisteruppsats som man kanske borde säga).
Panelen bestod av Sonja Kniivilä, Sari Lindblom och Anne Mäntynen, som tillsammans har skrivit boken Tiede ja teksti, samt Kimmo Svinhufvud, som författat boken Gradutakuu. Studentbladet var på plats och har sammanfattat deras tips till en punktlista, med några tillägg och tolkningar från chefredaktören Rafael Donner, som själv skrivit två böcker och ett examensarbete (men ingen pro gradu).
Så här ser du till att plötsligt inte är 34 år gammal med tre barn, två jobb, ett bostadslån och en halvfärdig gradu:
1. Planera ditt skrivande genom att skriva ner tidpunkterna då du tänker arbeta i din kalender. Då känns din tidtabell mera konkret och det hjälper dig att planera resten av ditt liv runt skrivandet i stället för tvärtom.
2. Skriv precis varje dag, om ens för en halv timme eller mindre. För varje dag du inte skriver blir processen svårare och ångesten värre.
3. Motivation kommer och går, disciplin består. Lita inte på att du någonsin kommer att känna dig tillräckligt motiverad eller inspirerad, utan tvinga dig själv att utarbeta en rutin som du sedan följer – hur tungt det än känns.
4. Spjälk upp arbetet i mindre delar: att skriva en avhandling känns skrämmande, men att skriva en mening, ett stycke eller ett kapitel är inte så svårt. Skapa delmål och tänk mera kortsiktigt. Vad kan du åstadkomma i dag, eller kanske den här minuten?
5. Skribentens två värsta fiender heter perfektionism och lättja. Lite självkritik är bra, men sträva efter måttfullhet och acceptera att du bara kan göra ditt bästa. Annars matar självkritiken din lättja i stället och blir en ursäkt för att inte göra något över huvud taget.
6. Att skriva innefattar både kvantitativt och kvalitativt arbete. Det du producerar behöver med andra ord inte vara perfekt helt genast, utan du kan som delmål exempelvis ha en A4-sida om dagen, som du senare raffinerar till något mera kvalitativt.
7. Vilken tidpunkt på dagen är bäst för dig? Trots att många högtidligt bedyrar att morgonstund har guld i mun så är vi alla olika. Somliga känner sig mera skarpa på förmiddagen, somliga på kvällen eller varför inte på natten. Lär känna dig själv och lita på att du vet bäst.
8. I hurdan omgivning klarar du bäst av att skriva? Medan många gärna skriver i tystnad och ensamhet kan det vara precis tvärtom för andra. Underskatta inte skrivmiljöns betydelse och försök hitta en trivsam miljö där du kan jobba effektivt.
9. Romantisera ändå inte skrivandet. Att skriva handlar i slutändan inte om vackra havsvyer eller rätt soundtrack, utan om hårt, mentalt arbete. Skriv fast på telefonen medan du sitter i bussen och hitta inte på imaginära hinder för ditt skrivande.
10. Gör skrivandet till något kollektivt. Sök upp vänner eller främlingar som också skriver på sin avhandling och bestäm att ni träffas varje vecka för att skriva tillsammans – men kom överens om gemensamma spelregler: Shut up and write!
11. Associera skrivandet med något positivt: belöna dig själv för ditt arbete eller kombinera det med något roligt. Kimmo Svinhufvud nämnde några studenter som träffades varje lördag och drack skumpa medan de skrev. Det är kanske inte för alla, men alla metoder är tillåtna så länge arbetet och hälsan inte lider.
12. Sist men inte minst: det finns inga regler, bara principer. Hitta dina egna metoder. Och lita på dig själv!
