Fysisk aktivitet skapar nya neuroner i hjärnan. Det här har sedan några år tillbaka varit känt inom neurovetenskap. Kropp och hjärna är beroende av varandra – på många andra sätt än att de är fastmonterade – och med ny forskning har samarbetet mellan kropp och knopp börjat förklaras genom vetenskapliga bevis.
Minna Huotilainen är hjärnforskare, professor i pedagogik och docent i kognitionsvetenskap. Hon är även aktuell med en ny bok i vilken hon, tillsammans med hjärnforskaren Mona Moisala, reder ut hur vi ska förbättra vår koncentration i en värld där multitasking är normen. Men för en dag är hon dessutom föreläsare till Studentbladets engagemangsredaktör. Vid Unisport i Mejlans har nämligen kursen Neuroscience of learning cyklat igång.
Föreläsningen äger rum i Unisports spinningsal i Mejlans. Jag har innan gjort efterforskning i ämnet om hur fysisk aktivitet påverkar inlärningsförmågan. Många av de vetenskapliga artiklarna handlar om hur barn lär sig lättare när de rör på sig, men även vuxna hjärnor berörs och slutsatsen är någorlunda klar: Vi lagrar mera kunskap om kroppen får fysisk stimulans. När irritationen över att Google ger mig resultat som mest handlar om barn fortsätter jag att läsa…
Fysisk aktivitet har en omedelbar verkan på din hjärnkapacitet. Dopamin, serotonin och adrenalin (som utsöndras när din puls ökar) kommer i två timmar framåt hjälpa dig fokusera. En mera långsiktig motionsplan kommer uppgradera din hjärna. Forskningen har kunnat bevisa att nya hjärnceller bildas vid regelbunden träning, plus att långtidsminnet förbättras. Tänk på hjärnan som en muskel. När du tränar regelbundet ökar hjärnans volym, vilket kan motivera även en akademiker till träning.
Med gymmet som föreläsningssal
Jag springer in i spinningsalen, redan lite svettig eftersom jag alltid går vilse i nya byggnader. På cyklarna sitter studerande som lyssnar till Minna Huotilainen. Hon börjar föreläsningen med att gå igenom forskning som stöder hennes mål att integrera motion i undervisningen vid Helsingfors universitet. Graden av flåset från hennes studerande varierar. En del har kommit dit i gymkläder, medan andra har jeans på.
– Även lite fysisk aktivitet ökar er hjärnkapacitet, säger Huotilainen medan hon trampar.
Som många andra vetenskapliga studier började allt med några möss. Några fick springa runt i motionshjul, medan några vilade, innan de placerades inne i en labyrint de tidigare fått bekanta sig med. Utfallet blev att de möss som motionerat kunde snabbare orientera sig än de som vilat. Hjärnforskare har sedan dess ersatt mössen med människor och utvecklat studieområdet. Nu vet man till exempel att nya cellers oförmåga att bildas i vuxna hjärnor är en myt och att träning startar kemiska processer som gör dig smartare.
– Stereotyperna från amerikanska filmer har fel. Så kallade nördar och sportfånar behöver inte tillhöra separata kretsar, säger Huotilainen och demonstrerar med bilder av taniga ”glasögonormar” och muskelberg med en blick som avslöjar lågt IQ.
Upptäckten att man även i vuxen ålder kan bilda nya hjärnceller gav hopp bland forskare. Nu fick hjärnor chansen att hållas unga längre. Problemet är bara att nya hjärnceller sällan överlever inne i den vuxna hjärnan. Därför forskade man vidare för att kunna utröna hur dessa hjärnceller bäst hålls vid liv.
De nya hjärncellerna – som till exempel bildas vid träning – behöver utmaningar för att överleva. Man måste provocera hjärnan både fysiskt och intellektuellt enligt Huotilainen och andra hjärnforskare. Om man lyckas är fördelarna många. Förutom att du får bättre koncentrationsförmåga och blir smartare så kan du även skjuta fram möjliga demenssjukdomar.
– Man har länge känt till de neurologiska fördelarna vid fysisk aktivitet, men det är sällan man använder sådana undervisningstekniker vid universitet. Därför ville jag testa för att se om det här kunde bli ett nytt sätt att föreläsa vid Helsingfors universitet.
De tre stegen till högre IQ
Äta bör man – annars dör man – och det samma gäller sömn. Adderar man motion till denna ekvation får man både leva längre och smartare. Enligt hjärnforskare är mängden motion som krävs för mera hjärnceller inte stor. Huotilainen säger åt sina cyklande studerande att bara fyrtio minuters promenad (tre gånger i veckan) kommer öka deras hjärnkapacitet, och om de tränar fem till trettio minuter innan studier kommer de förstå och minnas bättre.
Oavsett vilka inlärningsmetoder du föredrar är träning alltid till din hjärnas fördel, men du får inte glömma att sova och äta. Synergieffekterna mellan kost, sömn och motion är tydliga inom forskningen och de löns att beakta.
– Viktigaste för att ha en fungerande tankeverksamhet är sömn, men den påverkas också av hur aktiv du är och vad du äter. Får man till en hälsosam helhet blir hjärnkapaciteten optimal, säger Huotilainen.
När jag stiger av motionscykeln– efter en 45 minuter lång föreläsning – är pannan svettig och inte en gång har jag tappat fokus. Svetten beror utan tvekan på motståndet från cykeln, men om det också gjort mig mera fokuserad är svårare att avgöra. Men vem är jag att säga emot en hjärnforskare och neurologisk vetenskap? Kanske även jag – liksom mössen – skulle orientera mig bättre om jag tog en runda runt byggnaden innan jag stegar in.
