Byråkratisk galenskap med bostadsstöden – ”Smartare för par att bo i separata bostäder”

Det har gått ett år sedan studiestödets bostadstillägg slopades. En förändring som ekonomiskt skakade om studerande i samboförhållanden när bostadsstödet började beräknas enligt hushållets gemensamma inkomster. Vinnarna blev singlarna som kan få upp till dubbelt högre stöd för sina bostadskostnader än förut.

Enligt FPA:s eget beräkningsprogram skulle en ensamboende studerande som hyr en bostad för 600 euro och har en medelinkomst på 700 euro per månad få 406,40 euro i allmänt bostadsstöd. Samma studerande får till exempel 115,92 euro om hen väljer att flytta ihop med en partner som tjänar 1 500 euro per månad, till en bostad med en dubbelt högre månadshyra på 1 200 euro per månad. Rättare sagt är det hela hushållet som får bostadsstödet. Har båda en medelinkomst på 700 euro per månad blir bostadsstödet för hushållet 384,72 euro.

Siffrorna talar klarspråk: Det lönar sig inte att bo tillsammans med sin kärlekspartner om man är beroende av bostadsstöd. Men i vågskålen kunde man också placera frågan om huruvida ett kärleksnäste är mindre beroende av stödet än ett singelhushåll eller kompisboende. Är systemet alltså orättvist eller inte?

En byråkratisk rumba

Enligt FPA:s uträkningar –  innan övergången – skulle över 100 000 studerande få mera stödpengar med det allmänna bostadsstödet. Stödet skulle minska för 20 000 studerande och över 40 000 skulle lämnas utan. För ungefär 23 000 skulle stödet lämnas oförändrat, men då ska man även komma ihåg att studiestödet på samma gång sjönk med 100 euro per månad.

FPA: Personer som bor varaktigt i samma bostad anses höra till ett och samma hushåll i allmänt bostadsstöd. En invånare som till exempel utifrån ett hyresavtal förfogar över en del av bostaden anses bilda ett separat hushåll och kan få eget bostadsbidrag.

Enligt statistik från FPA kan man räkna ut att i dagsläget betalar en ensamboende (efter stödet) i genomsnitt 40 procent av sin hyra, medan par utan barn betalar 50 procent. Mikko Horko, som är jurist vid FPA, sade till Yle när ändringarna infördes att syftet inte är att gynna ensamboende. I stället var syftet att likställa studerande med andra låginkomsttagare.

Sebastian Österman, styrelsemedlem i HUS och SSI, säger att det är många studerande som kontaktat studentkåren i kölvattnet av förändringen i bostadsstödet. Att studerande började omfattas av det allmänna bostadsstödet är något studentkårerna länge arbetat för, men effekterna har varit mindre önskvärda. Till exempel har studerande berättat om hur de varit tvungna att sända bilder från sitt privatliv till FPA som bevis på att de inte tillhör ett parförhållande.

– Fler studerande har i dag råd att bo i ettor om de så önskar. Men när kompisar söker bostad på den privata marknaden sätts de i en byråkratisk rumba där deras förhållande utreds, säger Österman.

Som grupp är studerande de i samhället som ofta bor tillsammans utan planer på att bilda familj. De har inga juridiska skyldigheter gentemot varandra och deras framtid tillsammans är sällan definierad. Därför blir studerande en grupp som i allmänna stödsystem blir udda.

– Det är ekonomiskt smartare för par att bo i separata bostäder under studietiden eftersom man enligt nuvarande stödsystem beaktas som ett par med ansvar över varandras ekonomi, konstaterar Österman.

Föråldrade värderingar 

I intervjun med Yle håller Horko med om att studerande och FPA har olika syn på vad ett samboförhållande innebär. Enligt dem har man då en gemensam ekonomi, men den ena är enligt lagen inte fullständigt försörjandepliktig för den andra. Det handlar om att båda är lika skyldiga att betala hyra när de delar kontrakt.

Ekonomirådgivare Marina Nygård anser att det beroendeförhållande som det allmänna bostadsstödet skapar för studerande i samboförhållanden är orimligt. Hon kan inte förstå hur man i Finland ännu räknar med att par under samma tak har gemensam ekonomi. Det här kan orsaka ekonomiska förluster och göra att personer i den byråkratiska rumban tvingas hitta på andra utvägar. Nygård delar med sig av en anekdot från drabbade vänner:

– Två av mina vänner som studerar förlorade sina stöd eftersom deras sambor arbetar. Planen blev då att de skulle göra adressändringar så att det i stället skulle se ut som om att de med jobb bor tillsammans.

Två studerande som bor tillsammans av romantiska skäl är Paulina Kronqvist och Oliver Fellman. De är just nu inne i den byråkratiska rumban och har sedan höstterminens start haft meningsutbyte med FPA. När de äntligen fick besked om hur högt bostadsstöd de är berättigade till så var det enligt Paulinas och Olivers uträkningar för lågt. Nu ska de överklaga beslutet och hoppas få det höjt.

– Med det allmänna bostadsstödet får vi lägre stöd än våra singelkompisar. Och eftersom Oliver kommer bli färdig innan mig, och börja arbeta, så kommer jag antagligen att mista hela stödet när den dagen kommer. Det är ett gammaldags sätt att tänka – jag vill ju kunna betala för min del av hyran, säger Paulina.

Även Alexandra Björklund har haft sina dispyter med FPA. Hon blev ombedd att redogöra för sin relation till kompisen i samma bostad, men det var först efter att de fick kontakt med en annan från FPA:s personal som ansökan godkändes. I ett mejl till den första kontaktpersonen skulle hon förklara relationen till sin kompis, berätta hur de träffats och även bekräfta att de inte är nära släkt eller sambor.

FPA:s jurist Mikko Horko sade till Yle att FPA utgår från sökandens egna ansökan och officiella dokument. Enligt honom är FPA inte intresserade av några Instagram-foton och det är upp till den sökande om man delar med sig av sina personliga orsaker till boendeförhållandet.