Nordamerikas för den längsta oavbrutna tiden bosatta finska ort ligger i Wright County, Minnesota. Orten, som heter Cokato, grundades 1869 och betyder ”i mitten” på sioux. Här växte Jack Räisänen och hans tio syskon upp.
Man behöver inte vara ett matematiskt geni för att förstå att Jack kommer från en laestadiansk släkt. Det var också därför hans förfäder i slutet av 1800-talet emigrerade från Finland. De sökte frihet, religiös tolerans och tillräckligt med egna odlingsmarker, som i stora familjer var en bristvara.
Drygt hundra år senare gick resan åt det motsatta hållet: i augusti 2014 satte sig Jack i ett flyg och landade i Finland. Han skulle studera vid den kristliga folkhögskolan i Ranua och fyra år senare är han ännu här.
Jag träffar Jack Räisänen, 21 i hans hem i Helsingfors. Han bor i ett kollektiv med tio andra i ett stort hus, precis som det var när han växte upp. Det är inget under att han trivs: huset ligger vid stranden på en liten ö, han har en sällsynt vacker havsutsikt och tack vare att de är så många som bor i huset är hyran också låg.
Det har nu gått snart fyra år sen Jack för första gången satte sin fot på finländsk mark. Jack är genetiskt 100 % finsk. Han är amerikan i tredje generationen, men alla hans förfäder har gift sig med andra finsk-amerikaner.
– Den största orsaken varför jag kom till Finland var för att jag ville utforska den finska kulturen, att lära mig vad det betyder att vara finländare och bättre förstå min familjs kulturella bakgrund. Via detta hoppades jag bättre kunna förstå mig själv.
Medan Jack studerade i Ranua bodde han hos en familj i Oulunsalo utanför Uleåborg. I kyrkan i Cokato hade han sjungit psalmer på finska, men det var inte förrän han flyttade till Finland som finskan tog vid.
– Det var inte så svårt för mig, jag hade en så alltomfattande upplevelse. Jag försökte göra det till en rolig grej, det fanns alltid något nytt att lära sig. Eftersom jag ville förstå min familjebakgrund var det kanske mera intressant än för många. Men det var också nödvändigt, jag ville kunna kommunicera med alla och det var lättast att göra det på finska.
Småningom blev han kär i Finland. När pengarna tog slut tvingades han ändå återvända till USA. Han fick ett stipendium till Macalester College, en ”New Ivy League”-skola i Minnesota, men han avbröt sina studier och började i stället arbeta ihop pengar för att kunna återvända till Finland.
Nya horisonter
– I augusti 2016 flyttade jag tillbaka till Finland, till Ekenäs för att studera vid Novias linje för ekologiskt hållbar kustförvaltning. När jag studerade vid folkhögskolan i norra Finland lärde jag mig mycket om klimatförändringen. Jag insåg att det var ett problem som jag ville vara med om att lösa och jag tänkte att studierna vid Novia skulle vara ett steg i den riktningen.
De nya läsårsavgifterna för studerande från länder utanför EU och EES ställde ändå till det för honom. I höst kunde han tack vare två stipendier betala läsårsavgiften, men i vår har han varit tvungen att ta en paus i studierna för att arbeta ihop mera pengar. Han flyttade till Helsingfors, där han också trivs bättre än i Ekenäs. Studierna vid Yrkeshögskolan Novia har han ändå gillat.
– Jag känner mig som en av de tursammaste människorna i världen. Jag har haft så många möjligheter i mina studier som min skola har erbjudit. Jag har varit på massor av resor för kurser och praktikperioder. Förra året hade jag en kurs i Danmark och praktik i Sverige, vi studerade stillahavsostron. Jag har också haft praktik i Norge och en kurs på Island, i princip har skolan möjliggjort allt som jag drömt om. Nästa år åker jag kanske på utbyte till Nederländerna på våren och Kina på hösten.
– Jag tycker att studierna i Finland är mera avslappnade än i USA. Studerande har ett mera balanserat liv. I USA säger man ofta att du har tre valmöjligheter: sov, studera och ha ett socialt liv –
– Så säger man också i Finland, inflikar jag.
– Verkligen? Men jag tror att det stämmer bättre i USA. När jag träffar amerikaner som är ute och reser verkar de så seriösa med sina studier, de jobbar helt för hårt. Jag är också engagerad i mina studier, men jag känner inte att jag måste lida för att lära mig och förbättra mina kunskaper. Jag gillar verkligen Novia, speciellt min programledare, hon är så stödjande och har en väldigt progressiv syn på utbildning. Hon leder från bakre raden, vi blir uppmuntrade att lära oss självständigt och förbereda oss för en livslång läroprocess.
Ut ur skåpet
När Jack ännu studerade vid den kristliga folkhögskolan i Ranua insåg han sakta att han det laestadianska livet inte var för honom.
– Jag var alltid ett nyfiket och ifrågasättande barn. Och jag började mer och mer ifrågasätta sanningen bakom religionen, huruvida alla påståenden verkligen gick att bekräfta. När jag gick i folkhögskolan lärde jag mig mer och mer om religionens historia och varifrån den kom, och slutligen, i januari 2015, visste jag att jag inte längre är troende.
Laestadianer tror att icketroende hamnar i helvetet. Därför kan det vara mycket svårt för en laestadian att acceptera att ens barn har tappat tron, det är som att säga farväl i förväg.
– Det kändes som att jag ville berätta om det, speciellt till min mamma. Jag var så frustrerad när jag inte kunde vara ärlig om alla mina tankar till henne. Sen ringdes vi en gång, det var hösten 2015, jag sade till henne att det finns mycket jag tänker annorlunda om och att jag önskar att jag kunde tala med henne om det. Och då förstod hon. Jag minns inte exakt vad hon sa, men hon var mycket ledsen och var tvungen att avbryta samtalet.
– Jag tror att min pappa småningom börjar komma över det, men jag tror inte att han någonsin gör det helt och hållet. Min mamma, jag tror att hon antagligen har bestämt att vårt förhållande är viktigare än min religion eller bristen på en sådan.
Den krossade amerikanska drömmen
Det som överraskade Jack mest när han flyttade till Finland var den ekonomiska jämställdheten.
– Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig när jag flyttade. Några sade till mig att Finland är ett socialistiskt land, som om det vore dåligt, men sen när jag kom hit fick jag se hur väl samhället verkligen fungerar.
Hur ser du på finländare som beundrar USA?
– Jag tycker att det är ganska idiotiskt. Den amerikanska drömmen är just det: bara en dröm nuförtiden. Den har inte längre något med verkligheten att göra. Medelklassens löneutveckling har stannat av, den sociala rörligheten är rätt så låg. Om du vill leva den amerikanska drömmen ska du flytta till Norden. Här finns det sociala strukturer som möjliggör att du kan göra något med ditt liv.
Är Finland ett friare land än USA?
– Om man tänker rent ekonomiskt så kan ju det sociala skyddsnätet i Finland skapa och upprätthålla människors frihet. Här så vet du att om allt skiter sig så får du ändå mat och boende. I USA kan du gå i konkurs bara av att du blir sjuk, sjukhusräkningarna är så höga att du inte kan betala dem tillbaka, du kan förlora ditt hem. Det är en av de vanligaste orsakerna bakom konkurser i USA, och en sådan osäkerhet kan begränsa människors verkliga och uppfattade frihet.
– Finland är ett mera mänskligt samhälle. I USA måste människor klara sig själva, här hjälper regeringen folket. Det har en stor inverkan på känslan i landet, på hur stressigt samhället känns och perspektivet man har på sitt eget liv.
Jack har nyligen fått ett uppehållstillstånd efter att han upptäckte att hans farfar vid födseln var finländsk medborgare. Han föddes i USA, men föräldrarna var inte ännu amerikanska medborgare då. Det betydde att han i första hand räknades som en finländare.
Tack vare detta kan han nu i höst fortsätta med sina studier vid Yrkeshögskolan Novia. Han behöver inte betala läsårsavgiften och kan få studiestöd och bostadsbidrag. Förutom att åka på utbyte tänker han jobba på sin kandidatavhandling, som handlar om vilken inverkan översvämningar och stigande havsnivåer skulle ha på Gamla stan i Ekenäs.
Numera talar Jack flytande finska. Han saknar inte så mycket från USA, annat än sin mammas matlagning.
