Flera forskningsrapporter visar på att finländska ungdomar dricker allt mindre alkohol. De dricker också mer sällan, och röker mindre, än för tio år sedan. Statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att endast 15 procent av studerande i yrkesskolor dricker ens en portion alkohol i veckan. 2008 var det 25 procent.
18-åriga Wilhelm Lindgren studerar på Prakticums medialinje. Han bekräftar THL:s statistik.
– Jag skulle inte säga att jag eller mina närmaste vänner dricker varje vecka. Det händer sällan att vi dricker utan orsak.
Studerande i yrkesskolor som Prakticum är de ungdomar som super sig fulla mest, men också den kurvan går neråt. 40 procent drack sig i fyllan minst en gång i månaden 2008, nu har andelen rasat till drygt 28 procent i fjol. Och även här bekräftar Wilhelm utvecklingen.
– I medeltal skulle jag säga att jag och mina vänner festar två gånger i månaden. Nog finns det ju dom som gör det oftare, men också sådana som inte är fulla en gång i månaden.
Också i högstadiet dricker man mindre än tidigare. Var tionde högstadieelev blir full minst en gång i månaden, var tjugonde dricker varje vecka. Då de tar steget till gymnasiet eller yrkesskolor ökar drickandet, men de som väljer gymnasieutbildning dricker betydligt mindre.
Hälsotrendigt
THL säger att 18 procent av gymnasisterna på ettan och tvåan blir fulla en gång i månaden. Det låter lite, men flera gymnasiestuderande från gymnasier i både Nyland, Åboland och Österbotten som Studentbladet talat med stärker det påståendet.
De flesta berättar att de börjat dricka i slutet av högstadiet, men att intresset svalnat då gymnasietiden inletts. Full blir en vanlig gymnasiestuderande “typ en gång i månaden”, enligt dem. Och alla säger att småskaligt, socialt drickande är en ovanlig grej. Det här gäller också de som fyllt 18.
Det verkar alltså finnas en relativt förståndig relation till alkoholen bland dagens ungdomar. I det här skedet kan det vara bra att påpeka att skribenten och hans kamraterverkligen inte hade en förståndig relation till spriten då vi var i tonåren.
Därför känns det naturligt att fråga: hur i hela friden kommer det sig att dagens unga inte kastar sig huvudstupa över alkoholen?
– Jag tror delvis att folk tänker på sin hälsa mer och att man kan ha det sjukt roligt även utan alkohol. Kan låta klyschigt, men så är det bara, säger Borgågymnasisten Nea Nordström, abiturient.
Klyschigt, minsann, men trots löfte om anonymitet i utbyte mot saftiga sanningar som skulle motbevisa myndigheternas rapport förblir svaren desamma. Det är inte coolt att supa.
Sociala medier = inget alkoholbehov
Hälsa, minskad statussymbolik och bättre, enklare sätt att vara social har tagit över där alkoholen tidigare regerat. Förändringen har skett på bara ett decennium. Såväl THL:s statistik som skribentens personliga erfarenhet visar att det ännu 2010 var betydligt vanligare att konsumera mer alkohol.
THL själva tror att det beror på flera faktorer. Till exempel tror man att dagens föräldrar är bättre på att visa upp ett vettigt förhållande till alkohol för sina barn. En liten orsak kan vara ökad internationalisering: när vi reser eller har vänner med migrantbakgrund kan det påverka oss till att vi dricker mindre.
Största orsaken enligt THL är ändå nya sociala strukturer. Dagens unga är i allmänhet lyckligare och mer informerade än tidigare, menar institutet, samtidigt som smarttelefoner och sociala appar eliminerar alkoholen som ett tidsfördriv. När du chattar, spelar och delar innehåll med dina vänner virtuellt, behöver du inte dricka.
Marijuana
Enligt THL har ungdomarna också slutat röka, medan vissa har börjat snusa i stället. Det här är ett mönster som många av dem vi talat med känner igen. Unga fimpar ciggen och tar upp snusdosan.
– Jag har inte märkt av snusandet så mycket direkt på annat vis än att snusdosorna ligger överallt, säger Wilhelm Lindgren på Prakticum.
Daniel Sandberg, etta på Tölö gymnasium i Helsingfors, är beredd att gå med på att hans skolkamrater röker mindre än tidigare, men bara efter att jag förklarat hur mycket det röktes förr.
– Nog röker folk här i gymnasiet. Inte alla nä, men det är ändå många.
Många snusar också, bekräftar han. Då jag frågar om starkare grejer bekräftar han att det rör sig droger också i hans kretsar.
– Jag har själv inte prövat och har ingen lust att pröva heller. Men nog har jag kommit till fester där någon har viftat med till exempel ecstasy. Då har jag nog gått hem, men det finns. Och det är inte svårt att få tag på.
Marijuana är vanligt. Attityderna har tinat och det är inte längre hemskt att röka gräs. Gräset finns som ogräs omkring i ungdomsvärlden, det säger också Wilhelm.
– Inte i skolan men nog har jag hört folk som talar om det. Men det gäller ingen av mina kompisar i alla fall, inte vad jag har märkt, säger han.
Varken Wilhelm eller Daniel tycker att det finns ett problem med droger. Ungdomar har ett bra förhållande till rusmedel, helt enkelt, är deras budskap. Nea i Borgå, och flera andra, bara skrattar när jag frågar om droger och tobaksprodukter. Alkoholen är ännu i användning, men förhållningssättet ändras. De jag snackat med dricker vin i första hand, öl och cider i andra hand och starkspriten är sällan med i bilden.
Ungdomen är rörande överens om att de är förståndiga. Daniel är den enda jag träffar som är svagt skeptisk till THL:s statistik över alkoholanvändning.
– Det beror ju på, vissa perioder händer det ingenting. Men ibland är det fest två gånger i veckan, så att folk blir fulla.
Å ena sidan ska nästan en femtedel ju dricka sig fulla minst en gång i månaden enligt statistiken, och då hindrar det ju inte dem för att supa oftare än det. Daniel har ändå svårt att tro att 82 procent av hans skolkamrater inte skulle bli fulla ens en gång i månaden.
– Inte dricker ju alla på alla fester, jag gör inte det i alla fall. Men det är inte vanligt att inte dricka alls.
Han är också den enda som fnyser åt mitt påstående att det är ovanligt för hans åldersgrupp att dricka bara en, helt utan orsak.
– Nog tar vi lätt en öl med kompisarna, om vi går i bastun eller om vi sitter och spelar tv-spel. Inte super vi men vi tar nu en eller två.
Daniel avslutar med att säga att han tycker att han och hans vänner har bra koll på vad de klarar av att dricka, utan att bli fulla. Redan det låter så tryggt, tycker jag.
Barnen är okej.
Pingback: Gulisintagningen i förvandling: grupptryck, stripp och förnedring ett stycke historia - Studentbladet