Undervisningsministeriet förbereder ett lagförslag och godkännandet av det innebär oönskade konsekvenser: socionomer (YH) prioriteras inte lika högt som studerande med utbildning inom småbarnspedagogik (universitet) när de söker jobb på daghem. Det här är dåliga nyheter för bland annat Arcadas socionomstuderande.
På Samok, förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, är man missnöjd med lagförslaget. Enligt studerandeorganisationen är det statsminister Juha Sipiläs (Centern) regeringsprograms mål att mjuka upp villkoren för stödberättigande och kvalifikationer inom utbildningen, men det tidigare nämnda lagförslaget går helt emot regeringsprogrammet. De anser att lagförslaget begränsar de möjligheter som en socionomstuderande har för att arbeta på flera olika nivåer inom dagvården.
– En socionomutbildning ger förutsättningar att arbeta inom barnträdgårdsutbildningens förvaltning och på chefsposter. De som studerat till socionom har en stark och mångfacetterad kunskap om administration och specialkunskap inom servicen och de vet hur man ska utveckla servicen. Med en socionomutbildning är man befogad att leda en barnträdgårdsverksamhet, säger Saana Simonen, socionomstuderande och styrelseledamot i Samok.
Tidigare har socionomer inte haft några begränsningar i karriärmöjligheter inom småbarnspedagogiken, men nu vill regeringen ändra på saken till pedagogiekandidaternas fördel och socionomernas bekostnad.
– Vi är mycket bekymrade över läget, säger Bettina Brantberg, examensansvarig lektor för socionomutbildningen på Arcada.
I dagsläget kan man bli barnträdgårdslärare med utbildningen pedagogie kandidat med inriktningen småbarnspedagogik (180 studiepoäng) eller socionom (210 studiepoäng, varav åtminstone 60 studiepoäng ska innehålla småbarnspedagogik eller socialpedagogik).
Om det nya lagförslaget godkänns betyder det i praktiken att bara pedagogie kandidater kan bli barnträdgårdslärare med full behörighet, och att socionomerna skulle få en ny yrkestitel: socionom inom småbarnspedagogik. Det här betyder också att endast pedagogie kandidater skulle kunna arbeta som chefer på daghem. Enligt Brantberg skulle man i framtiden behöva en magistersutbildning inom småbarnspedagogik – som i sin tur förutsätter en pedagogie kandidatexamen – för att klassas som barnträdgårdslärare.
Har man tänkt genom allt?
– I lagförslaget finns det inget som säger att pedagogie kandidater med inriktningen småbarnspedagogik behöver utökad utbildning som skulle styrka deras kunskap om barnskydd. Kunskapen som stöder barnfamiljer borde förstärkas i förskoleutbildningen och inte försvagas, säger Brantberg.
Brantberg har tillsammans med kolleger på Arcadas socionomutbildning skrivit insändare till flera tidningar runt i landet för att få sina röster hörda.
Socionomstuderande på Arcada är också oroade
– Tidigt stöd till familjerna kommer att försvagas. Socionomerna har utbildning i att ta upp oro och frågor som gäller familjernas utmaningar i vardagen på ett naturligt sätt. Socionomernas utbildning bygger på att se helheter, det vill säga barnet som en del av gruppen och familjen, och familjen som en del av samhället. Den här biten är viktig, man lär sig bättre när man mår bra på alla plan. Det här gäller också barn, säger Erika Nyström, socionomstuderande på Arcada.
– Vi är oroade över att det kommer att bli orimligt långa studier för att kunna nå till exempel en föreståndarposition i framtiden. Varför ska man göra personalstrukturen ensidig när vi annars i vårt samhälle går mot mångprofessionalitet? undrar Joanna Daly, socionomstuderande på Arcada.
Pingback: Småbarnspedagoger kräver högre lön och mer respekt - Studentbladet