Kaarle Hämeri gör sig bekväm i fåtöljen i sin nya office i universitetets huvudbyggnad. Han har precis börjat arbetet som Helsingfors universitets högsta chef, vid sidan av rektorn.
Nedskärningar inom universitetet har lett till tävling om resurser inom universitet, men Hämeri vill att alla känner att de är med i samma gemenskap vid Helsingfors universitet.
– Jag vill jämföra oss med en idrottsklubb, vi har samma mål, men olika roller. Det finns studenter, administrationen och forskare. Nu måste vi hitta det gemensamma målet och se vart vi är på väg.
Vad är det gemensamma målet?
– Det finns ingen enskild grej. Men det huvudsakliga målet är att skapa ett bättre samhälle genom toppforskning och toppstudier.
Vad är din roll i klubben?
– Kanske tränare eller manager. Min roll och rektorns roll överlappar varandra.
Skillnaden mellan rektorn och kanslern är att rektorn har mycket mer konkreta arbetsuppgifter, medan kanslerns roll är mer abstrakt.
Du har stor frihet att bygga upp ditt arbete jämfört med rektorn, vad är det du kommer att satsa på?
– Bra kontakter till samhället. Kanslerns arbete syns inte alltid så bra utåt, utan är mera i bakgrunden, men det viktigaste är att träffa påverkare i samhället, ministrar och företagsledare som har stora möjligheter att påverka eller helt konkret ge pengar.
Förutom Helsingfors universitet är det bara Åbo Akademi som har en kansler, men Helsingfors universitets kansler har en unik roll enligt lagen.
Kanslern har lagstadgad rätt att närvara när regeringen diskuterar frågor som berör Helsingfors universitet. Representerar du alla högskolor eller bara Helsingfors universitet?
– När det gäller Helsingfors universitet så gäller det nästan alltid de andra universiteten också. Jag representerar nog alla, det är så jag tänker själv åtminstone.
Borde de andra universiteten i så fall också få vara med och välja kansler?
– Nej. Kanslern jobbar ändå för Helsingfors universitet och har många arbetsuppgifter som är specifika för Helsingfors universitet. Men processen är redan nu väldigt öppen och det finns möjlighet för personer utanför universitetet att påverka.
Universitetet är bättre organiserat efter reformen
Helsingfors universitet har den senaste tiden genomgått en stor reform, samtidigt som resurserna skurits ner rejält. Det har lett till en hel del problem vid universitetet.
Var Helsingfors universitet en bättre plats att studera vid innan reformen?
– När man går igenom en stor reform finns det en period när saker inte fungerar perfekt. Om två år kommer det att vara bättre än innan reformen, men det är ingen dans på rosor nu i början.
– Förstås var regeringens beslut hårt och det finns mindre stöd för studerande. Systemet är bättre men det är färre människor som arbetar. Det är bättre organiserat och jag tror att studenter har möjlighet till bättre service nu.
Kaarle Hämeri är professor i aerosolfysik och har en lång bakgrund inom Helsingfors universitet, som studerande, forskningsassistent och professor sedan 2002.
Du var professorsförbundets ordförande innan du blev kansler. Är du en representant för professorerna eller representerar du också studenterna?
– Jag representerar alla vid universitetet. Under karriären har jag hunnit representera väldigt olika grupper, som student var jag aktiv i studentorganisationer, sedan arbetade jag som forskningsassistent och representerade dem och sedan hade jag rollen som professor och var aktiv i professorsförbundet. Men hela tiden har jag arbetat för hela universitetet och nu arbetar jag för universitetet som helhet.
Enligt Hämeri finns ständigt diskussioner om sådant som påverkar studerande. Han betonar vikten av att utbildningen är gratis och att studielivet är välorganiserat så att alla kan betala sin hyra och hitta en balans mellan jobb och studier.
– Samtidigt ska vi använda vår styrka på ett klokt sätt och inte överanvända den. Det är inte nödvändigt att kommentera varje inlägg i debatten, men om diskussionen växer och blir en viktig fråga så ska vi kunna säga till skarpt.
Hämeri är också skeptisk till tanken om att studerande ska in och ut ur universitetet så snabbt som möjligt efter gymnasiet.
– Är det nödvändigt att börja studera snabbt och bli klar snabbt? Jag tycker inte att det är så enkelt. Det kan vara ett problem för vissa att studietiden drar ut, men det är inte ett problem i sig. Universitetets syfte är inte att bara vara så effektivt som möjligt.
Högskolevisionen kräver mer resurser
Utbildningsministeriet har lyft fram en vision för Finlands hur Finlands högskolor ska se ut 2030. Visionen är att 50 procent av unga ska ha högskoleutbildning (kring 40 procent i nuläget) och att investeringar i forskning och utveckling ska öka. Enligt Hämeri behöver universiteten mer resurser för att planen ska förverkligas.
– Det är förstås också viktigt att se på vad vi kan göra inom universitetet, till exempel blir alla som börjar studera inte klara med sin examen.
Enligt visionen ska det också finnas färre men starkare högskolor i Finland.
– Vår position är stark, vad som än händer så ser Helsingfors universitet ungefär ut som förr. För andra universitet kan det betyda mycket mer.
Hämeri säger att det finns en passlig mängd högskolor, men att frivilliga fusioner som till exempel i Tammerfors kunde vara ett naturligt sätt att skapa starkare enheter. Hämeri ser inte direkta fördelar med att slå ihop högskolorna i Helsingfors till ett massivt universitet.
– Det är förstås ett möjligt scenario men jag tror inte att man sparar resurser på det. Det handlar mera om politik.
– Enligt mig är profilering en större fråga för framtiden. Man kan profilera sig på många olika sätt, vissa kan fokusera mer på att utbilda magistrar, andra mer på forskning. Alla universitet måste tänka på sin starkaste sida.
