Hoppa till innehåll

De bygger världens bästa robotsegelbåt

Världens bästa robotsegelbåt ASPire står under en trappa i småregnet. Anna Friebe, Maël Le Gallic och Gianmarco René Casanova försöker montera seglet efter transporten hem från World Robotic Sailing Championship i Norge, men båten kämpar emot sina skapare. Le Gallic står högst uppe på trappan och försöker vicka på seglet, men bulten verkar så gott som omöjlig att få på plats.

– Det enda båten inte klarade av var att undvika alla hinder, men det var det ingen som lyckades med, säger projektledare Anna Friebe om mästerskapet i Norge där ASPire nyss tagit hem segern.

– Ballongerna var helt enkelt omöjliga att upptäcka, inflikar Le Gallic.

Högskolan på Åland är en av en handfull högskolor och företag i världen som utvecklar robotsegelbåtar. Den automatiska segelbåten ASPire (ASP står för Autonomous Sailing Platform) är tänkt att i framtiden kunna segla omkring och på egen hand samla in data från havet.

– Att minska på mänskligt arbete har alltid varit ett effektivt sätt att skära i kostnader. Bemannade fartyg är dyra jämfört med möjligheten att automatisera båtarna, säger Casanova.

– Robotsegelbåtar kunde samla in betydligt större mängder data än vad forskare har möjlighet att samla in för hand, säger Friebe.

Att utnyttja vindkraft är ett sätt att automatisera båten och göra den miljövänlig. Bränsle skapar utsläpp och måste fyllas på medan solenergi är hopplöst ineffektivt. En liten soldriven motor används ändå för rodret och för att styra seglet. Tanken är också att installera en reservmotor som går på solkraft ifall det är vindstilla eller i mer utmanande situationer som i hamnar.

Placeholder bild för media som inte längre existerar

Den ursprungliga bilden har tyvärr försvunnit från våra arkiv. Originalbilden var tagen av Matias Ristikko och hade bildtexten ”Giammarco Rene Casanova håller i masten.” Bild: Studentbladets grafiska hustomte.

Framtidens autonoma båtar

Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet är att projektet också ska gå att kommersialisera. På vilka sätt robotsegelbåten kan användas kommersiellt är ännu inte helt klart, förutom som självgående insamlare av data från haven. Enligt projektledaren Friebe kan tekniken utnyttjas på sätt som kanske inte ännu går att förutse.

– Vi använder till exempel en termisk kamera för att kunna undvika kollisioner och ska installera en solpanel som vänder sig mot ljuset.

Hur vanliga självstyrande båtar kommer att vara i framtiden råder ändå en viss oenighet om.

– Bilar står outnyttjade tre fjärdedelar av tiden och det talas om att autonoma bilar kunde skjutsa omkring folk istället för att stå oanvända. Båtar används ännu mer sällan så man kan tänka sig att båtar kunde utnyttjas på samma sätt, säger Friebe.

– Men om jag ska segla vill jag göra det själv, att kunna kontrollera båten är en del av semestern. Kanske det skulle fungera bättre för motorbåtar, menar Le Gallic.

– Färjor är väldigt repetitiva i sitt beteende, så de kunde automatiseras ganska enkelt, säger Casanova.

– Å andra sidan är det människor ombord på passagerarfärjor, men till exempel obemannade fraktfartyg skulle inte behöva ventilation, kök eller vatten och skulle inte behöva anpassa sig till människors tidtabeller, säger Friebe.

Det är ansvarsfrågan som är den största utmaningen för robotsegelbåtarnas framtid. Juridiskt sett är självseglande båtar inte så enkelt och det är oklart om man kommer att kunna få skicka ut båtar på egen hand.

– Målet är att bygga en forskningsplattform som kan segla omkring av sig själv, kanske till och med i flera månader. Men i nuläget skulle jag nog inte våga skicka iväg båten utan övervakning.

Erik Sandström är journalist och Studentbladets f.d. chefredaktör.

Vad tycker du?