– Det sker stora förändringar på arbetsmarknaden och utbildningen borde följa efter. Arbetsmarknaden förändras förtvivlat snabbt, något vi har sett hända de senaste 20 åren, säger Rita Asplund, forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Asplund anser att utbildningssystemen borde i viss mån följa upp efterfrågan på arbetsmarknaden så att den examinerades examina inte är föråldrad när hen ska kliva ut i arbetslivet.
– Andra stadiets utbildning är redan föråldrad. Vi har många marginaliserade ungdomar och vi behöver inte fler. Det gäller inte bara de som avbryter sina studier efter grundskolan utan också dom som aldrig lyckas få en examina från andra stadiet. De hoppar inte av utan de blir inte klara, säger Asplund.
Hur ser ni på allmän bildning?
– Allmänbildning borde på riktigt vara allmänbildning. Utan klassbakgrund borde alla ha rätt till undervisning. Det ska finnas en allmän rätt att få lära sig ifrågasätta maktstrukturer. Att alla får verktyg att analysera verkligheten. Att förstå rättvisa, maktbruk och strukturer i samhället är utbildning som inte föråldras, säger Elina Oinas, professor i sociologi vid Helsingfors universitet.
Läroplanen har en stor potential anser Oinas och får medhåll av Emma Strömberg som är filosof och journalist. Däremot råder neo-liberala värderingar som enligt Oinas stoppar käppar i hjulen för potentiala pedagogiska lösningar i utbildningen.
– Det går att se på arbetsmarknaden i dag som en verklig möjlighet för kreativet. Arbetstagare har en verklig makt. Men vi ser på den genomstressade skolan att alla måste överstränga sig och känna sig duktiga. Däremot är arbetsmarknaden inget paradis för självförverkligande, säger Oinas.
Utbildningens syfte är att förbereda studerande inför arbetslivet.
– När jag gick i skolan hade jag en lärare som sa till mig att skolans huvudsakliga roll är att lära oss demokrati. Men jag märkte att så var inte fallet. Skolans roll är att lära elever att bli medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det goda jag vill lyfta fram från utbildningen är det kritiska tänkandet. Det är ett bra verktyg att använda sig av inom arbetsmarknaden, säger Strömberg.
Vad är nyttan med kritiskt tänkande?
– Det lär oss att inse vad som är ett gott samhälle. Det som politikerna borde eftersträva är utbildning som har extra mycket nytta för samhället. Vi behöver kreativitet och det får man från människor som tänker kritiskt, säger Strömberg.
– Kritiskt tänkande är också ett bra sätt öva ett intressant samtal, att utvekla sitt eget tänkande och lära sig ge respekt för andra, säger Oinas.
Paneldiskussionen ordnades av tidskriften Astra i samarbete med Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
