Studerande vid HU lämnas ute i kylan

First things first: vem ska man skylla på?

Tyvärr är svaret inte så lätt att det är din professors fel, fast det kanske skulle kännas bra med facit på att den jäveln ibland också kan ha fel. Inte heller universitetets ansiktslösa administration, eller ens ledningen ska ha all skuld.

Kaoset som äldre studerande vid HU fått leva med i början av hösten är en följd av nedskärningarna i utbildningen. Du minns det där som du demonstrerade mot för ungefär två år sedan? När något ljushuvud i regeringsförhandlingarna tyckte det var en prima idé att plocka bort några hundra miljoner av universitetens finansiering?

”Som en följd av regeringen Sipiläs snilleblixt fick hundratals anställda vid Helsingfors universitet sparken förra året”

Vill man ha nån att skylla på är Juha Sipilä rätt adress!

Som en följd av regeringen Sipiläs snilleblixt fick hundratals anställda vid Helsingfors universitet sparken förra året. Samtidigt visade universitetet prov på extremt dålig tajming och förnyade både organisationen, it-systemen och hela utbildningssystemet!

HU:s mammutreform Stora hjulet kickade in nu hösten 2017. Det gamla dammiga systemet med att ta examen i ett huvudämne och ett eller flera biämnen byttes ut mot ett nytt sexigt system med utbildningsprogram.

Det är egentligen ingen dålig idé. De nya utbildningsprogrammen gör det möjligt för nya studerande att hålla flera dörrar öppna och inte specialisera sig från dag ett.

Man behöver inte som ny student vara hundra på att man vill ta en magisterexamen i folkloristik om fem år. Istället kan man börja på kandidatprogrammet i kulturforskning och om folkloristik känns lika torrt som det låter väljer man istället Afrika- och Mellanösternstudier (eller något annat av alternativen).

”Det var som om HU skulle ha ändrat relationsstatusen från ’i ett förhållande’ till ’det är komplicerat'”

Problemet är att när man satsar på något nytt och sexigt glöms det gamla och dammiga snabbt bort. För de som redan inlett sina magisterstudier enligt det gamla systemet var det som om HU skulle ha ändrat relationsstatusen från ”i ett förhållande” till ”det är komplicerat”.

En veckas varsel till studiestarten

När introveckan körde igång fanns det magisterstuderande som, med bara dagar till de första föreläsningarna, ännu inte fått information om vilka kurser de ska gå. Bland de som valt att hoppa av den gamla strukturen och ta erbjudandet om en plats vid ett nytt magisterprogram fanns det flera som ännu inte visste vilket program de skulle få börja vid följande måndag!

Innan introveckan intervjuade jag Aino Jauhiainen som sökt om en plats vid det nya magisterprogrammet i sociala vetenskaper, med inriktningen kriminologi. Då visste hon ännu inte om hon skulle få den plats hon ville ha. Beskedet kom tisdagen den 29 augusti, på dagen en vecka innan grundkursen i kriminologi skulle börja.

Från universitetsledningens sida medger man att magisterstuderande fått lida i och med utbildningsreformen. Vicerektor Sari Lindblom kallar det för en sorglig slump att regeringens nedskärningar inträffade samtidig som universitet reformerades.

”Problemen är inte över nu när alla (borde ha) fått veta vilka kurser de ska gå”

Lindblom skriver ändå inte under att äldre studerande lämnats i sticket. Det är möjligt att ta examen med det gamla systemet fram till 2020, trots att infon om hur det ska gå till varit försenad.

Men problemen är inte över nu när alla (borde ha) fått veta vilka kurser de ska gå. Informationen till äldre studerande haltar fortfarande och i det nya kursutbudet finns många trampminor, till exempel tenter som ersatts med essäer eller nya bedömningsgrunder.

Studerar man enligt gamla systemet är risken alltså stor att livet suger mera än vanligt.

Tyst på studentkåren

Men den yra början på hösten får en också att fundera kring vem som ska rycka in när skolan misslyckas med att hjälpa sina studerande? Var har till exempel Studentkåren HUS varit under hela det här kaoset?

Styrelsemedlemmar jag talat med berättar att de känner till problemet och att det gäller flera fakulteter än bara den statsvetenskapliga.

Men borde inte de vi valt för att bevaka våra intressen kunna rycka in i en sådan här situation och hjälpa studerande eller ens pressa universitetet för att inte magisterstuderande ska lämnas i kylan?

”Att äldre studerande lämnas i sticket visar att studentdemokratin inte är fulländad bara för att man röstat i ett kårval”

Tydligen inte. På läsårets högtidliga öppnande den 4 september svamlade HUS styrelseordförande löst om att vi måste vara öppna för förändring, men annars har det varit tyst.

Att äldre studerande lämnas i sticket visar att studentdemokratin inte är fulländad bara för att man röstat i ett kårval (vilket ändå ganska få gör).

När det börjar skita sig för studerande måste institutioner som fakultetsföreningar, nationer, SSI och Studentbladet vara beredda att pressa på både kårer och universitet tills problemen löser sig. Ingen annan kommer att göra det.

The struggle continues…