Hoppa till innehåll

Novium gav upp utan kamp

Vad hände egentligen? Novium hade varit med och fattat beslut både om medlemsavgift och om att Studentbladet skulle vara öppet för alla, vilket nu är de officiella orsakerna till att de lämnar föreningen. Det låter lite för absurt för att vara sant.

Delvis tror jag i ärlighetens namn att Noviums nyvalda styrelse och fullmäktige inte helt var insatta i förra årets beslut och deras möjligheter att påverka både medlemsavgiften och Studentbladets plattform.

Delvis rotar sig beslutet i att Novium upplevde att SSI inte lyssnade på kårens önskemål. Novium menar att de försökt påverka föreningens riktning i flera år utan resultat.

Men Novium har missuppfattat hur demokratin fungerar i en förening. Man kan alltid föra inofficiella diskussioner, vilket jag skulle kalla för lobbning. Det absolut bästa sättet att lobba är att göra det genom sin representant i styrelsen. I Noviums fall var deras styrelserepresentant inte ens medveten om att kåren övervägde att gå ur.

”Det är medlemmarna som har den högsta makten.”

Men hur viktigt lobbning än är för beslutsfattande så är det inte lobbarna som har makten (ifall det inte är frågan om en korrupt organisation). Det är medlemmarna som har den högsta makten och medlemsmötet kan i princip fatta vilka beslut som helst, så länge de inte strider mot lagen. Novium har dessutom flest röster.

Novium kunde ha krävt ett extra föreningsmöte, de kunde ha kommit med en motion om att sänka medlemsavgiften eller om att göra Studentbladet till endast en medlemsförmån. Men kåren var tydligen inte intresserad av att ta den kampen, de såg ett minus i sin budget som de enkelt kunde stryka bort.

Jag ser det som ett bakslag för svenskan i Finland. Stora studentkårer finansierar sina helt egna studenttidningar, men i Svenskfinland har studerande slagit sig samman för att kunna erbjuda någonting motsvarande. SSI är också det enda samarbetsorganet för svenskspråkiga studerande i Finland. Efter Noviums utträde har SSI helt förlorat den funktionen i och med att alla medlemmar som är kvar är från huvudstadsregionen.

Jag hoppas att de återstående medlemskorporationerna ändå blickar framåt och inser att Studentbladet har mycket att ge.

Erik Sandström är journalist och Studentbladets f.d. chefredaktör.

Vad tycker du?