Genom den Finlandssvenska Nationen har de en chans att umgås.
— Det känns på något sätt som att man är hemma, säger ordförande Felicia Dahl.
Det blir allt vanligare att finlandssvenskar flyttar utomlands för att studera och framför allt till Sverige. I september förra året rapporterade YLE att sex procent av alla finlandssvenskar flyttat till Sverige under 2000-talet.
En vanlig orsak till detta är studier, något som märks av vid Umeå universitet. Antalet finländska studenter vid universitetet ökar stadigt för varje år och vid dagens datum återfinns 356 studenter från Finland registrerade vid universitet, en siffra som förväntas höjas ytterligare när höstterminen kallar.
Men att flytta utomlands, som Sverige trots allt är, är inte helt okomplicerat och vissa kulturskillnader går att urskilja. Av just denna anledning grundades FSN, den Finlandssvenska Nationen, 1994 – för att underlätta finlandssvenska studenters anpassning, införa lite finlandssvensk studentkultur i Umeå och helt enkelt erbjuda studenterna ett blåvitt hem.
– Jag tror att man vill ha någonting kvar från Finland. Till exempel brukar vi hålla på med samma saker här som de finlandssvenska studenterna hemma i Finland gör, så att man åtminstone får ha kvar den delen fast man flyttat till Sverige för att studera. Bland annat är sittningar här i Sverige lite annorlunda än i Finland, svenskarna har svårt att sitta ner på sina sitzar. Så vi kör lite mer finländskt. Den grejen kanske har uppskattats allra mest, säger styrelseordföranden Felicia Dahl.
Dahl berättar att antalet medlemmar i den studentdrivna nationen genom dessa 23 år har varierat en hel del, från otroligt många till lägre siffror. Men på senare år, i och med att antalet finländska studenter i Umeå har skjutit i höjden, har även intresset för FSN märkbart ökat. Förra årets antal på runt 40 registrerade medlemmar är numera uppe i 72.
Österbotten övertaligt
Bland medlemmarna återfinns finlandssvenskar – och även en del finskspråkiga – studenter från hela Finland. Det går dock inte att sticka under stolen med att det är Vasa med omnejd som dominerar.
– Det är mest studenter från Österbotten. Det kommer alltid några från Nyland, men de känner att det är ganska mycket Pampas och Österbotten, skrattar Dahl.
Men vi försöker alltid hitta något för dem också, evenemang som är finlandssvenskt och inte lutar mer åt någondera håll, tillägger hon.
Dahl – som själv kommer från Vasa – flyttade till Umeå för att studera juridik och berättar hur hon ursprungligen fick nys om FSN genom kompisar, hur hon kort därefter gick med i styrelsen och så sent som i februari blev ny ordförande för nationen. Enligt henne är det roligaste med FSN att få träffa folk hemifrån, folk som man kanske till och med känner från förut.
Och så får man träffa nya finlandssvenskar. Det känns på något sätt som att man är hemma.
Pulkaåkning en klassiker
Så vad håller FSN på med under årets gång då? Enligt Dahl försöker nationen ordna minst ett större evenemang i månaden och krydda på med några mindre runt omkring. Bland arrangemangen hittar vi det årliga självständighetsfirandet i december, men även mindre högtidliga festligheter som den traditionella pulkaåkningen.
– Vi har alltid pulkaåkning, Fastlaskiainen, i februari när de även har det i Finland. Sedan brukar vi försöka hitta på något på vappen och så ordnar vi biobesök alltid en gång per höst. Utöver det försöker vi ordna EPP:n (Efter plugg-pub), lasertag har vi också varit på… Vi hittar på lite allt möjligt, berättar Dahl.
Det blir dock allt vanligare att medlemmar inte förnyar sina medlemskap, och enligt Dahl finns det en logisk förklaring. Det är nämligen oftast de nyanlända studenterna som ansluter vid respektive terminstart. När de sedan efter ett tag kommit in i sin nya tillvaro, hittat nya vänner och skapat sig ett svensk kontaktnät dyker man allt mer sällan upp på evenemangen. Men FSN finns alltid där ifall hemlängtan åter väcks till liv, ifall man någon gång vill växla ut “tjena” till ett “morjens”.
– Vår slogan är en finlandssvensk oas i Umeå. Att vi finns på ett ställe, att man kan komma och känna sig som hemma. Det är det vi försöker förmedla, avslutar Dahl.
