Lagen skulle lätta på högskolornas obligatoriska undervisningsansvar betydligt, då andra instanser skulle kunna ordna delar av utbildningen. I praktiken innebär det att upp till hälften av undervisningen för en kandidatexamen kunde ordnas i en yrkeshögskola.
– Dualmodellen för universitet och yrkeshögskolor är inte på väg att försvinna, försäkrar Tapio Kosunen, överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet, i Helsingin Sanomat.
Intressebevakningsorganisationerna och personalen på högskolorna är alla inte lika övertygade. Lagutkastet har fått kritik för sitt innehåll, hur det förberetts och vilka möjliga konsekvenser det kan ha.
I ett gemensamt pressmeddelande skriver Forskarförbundet och Professorförbundet att universitetsstudier inte kan utlokaliseras till yrkeshögskolor och hänvisar till universitetslagen. Enligt lagen är universitetens uppgift att erbjuda högsta undervisning grundad på forskning.
”Lagen utgår från Tampere3-projektets behov, och har förberetts i tystnad i en liten krets”
Förbunden är också missnöjda med lagutkastets tidtabell. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har nyligen inlett ett visionsarbete med syftet att fastslå bredare mål för den högre utbildningen och forskningen till år 2030. Visionen ska bli klar i september, medan lagutkastet behandlas i riksdagen redan i vår.
– En av de första sakerna vi fäste oss vid var att lagen utgår från Tampere3-projektets behov, och har förberetts i tystnad i en liten krets, då stora reformer som denna skulle kräva omfattande offentlig diskussion med alla parter som berörs, säger Tarja Niemelä, verksamhetsledare på Professorförbundet.
Tampere3-projektet, en sammanslagning av Tammerfors universitet, tekniska universitet och yrkeshögskola till ett enda universitet har pågått sedan 2014 och ska enligt de senaste planerna inleda sin verksamhet 2019. Lagutkastet gäller hur som helst alla högskolor.
– Lagen skulle ha en klar inverkan på dualmodellen som vi har i dag, säger Niemelä.
Skilda lagar och skild finansiering för yrkeshögskolorna och universiteten skulle kvarstå, men möjligheterna till samarbete kan grumla skillnaderna mellan dem om de utnyttjas i tillräckligt hög grad. Dualmodellen, som varit i kraft sedan 1990-talet då yrkeshögskolorna grundades, har hittills värnats om med hänvisning till arbetsmarknadens olika kunskapsbehov.
Ingen sparåtgärd
Varför väljer då undervisnings- och kulturministeriet plötsligt att förlänga en lag som utgår från ett enda universitets behov till att omfatta alla högskolor?
Lagutkastet motiveras bland annat med kostnadseffektivisering, avskaffning av överlappande kursutbud och rationalisering av administrationen. Lagen är inte uttryckligen märkt som en sparåtgärd, men Niemelä är oroad över hur utbildningens nivå kommer att försäkras då högskolorna får möjligheten att utlokalisera utbildning dit den är billigast.
– Då ett sådant här lagförslag görs under dessa tider av enorma nedskärningar i utbildningen kommer man ju oundvikligen att tänka på om också detta endast görs med inbesparingar i tankarna, säger hon.
I fjol möjliggjorde en lagändring för högskolor att köpa undervisning i obligatoriska språk- och kommunikationsstudier av andra högskolor, men det färska lagförslaget skulle i princip förlänga det till att gälla för all undervisning.
Lagen skulle inte tvinga högskolorna till något, utan endast ge möjligheten att köpa in undervisning, förutsatt att undervisningen som köps in också ordnas för högskolans egna studenter. Valfriheten berör ändå inte studenterna.
– Angående lagutkastet talas det om valfrihet som om studenten skulle göra valet, men det som händer om lagen går igenom är att högskolan gör valet och studenten blir utan andra alternativ, säger Niina Jurva, koordinator för samhällelig påverkan på Finlands studentkårers förbund FSF.
Om till exempel en grundkurs på Hanken utlokaliseras till Arcada behöver Hanken inte längre själv ordna kursen, och studenten är tvungen att avlägga kursen på Arcada.
”Det finns flera frågetecken angående studentens rättsskydd i lagförslaget”
Vissa huvudämnen kommer sannolikt att se mera av sin undervisning utlokaliseras till yrkeshögskolor, främst inom de ekonomisk-merkantila och tekniska vetenskapsområdena. För andra akademiska ämnen, främst humanistiska och statsvetenskapliga, kan samarbete mellan universitet bli mera aktuellt, i och med att avskaffning av överlappande kursutbud är ett av målen med lagen.
– Med ämnen som språk eller historia kommer samarbetet sannolikt inte att gå över dualmodellens gränser i och med att de inte direkt har någon motsvarighet på yrkeshögskolenivå, men i de fallen kommer antagligen regionalfrågan tydligare fram, påpekar Jurva.
Studerande kan tvingas resa långa sträckor
Lagförslaget sätter inga regionala gränser på samarbete, så i teorin skulle det vara möjligt att till exempel juridikstuderande vid Helsingfors universitet skulle bli tvungna att avlägga en del av studierna för sin examen vid Lapplands universitet, eller vice versa.
– Det kan uppstå situationer där studenten är tvungen att resa långa vägar, själv ha koll på högskolespecifik praxis, och kanske inte ens får veta om utbildningens innehåll i god tid, säger Jurva.
Också Tarja Niemelä understryker att det finns flera frågetecken angående studentens rättsskydd i lagförslaget som måste besvaras innan det kan gå igenom.
– Hittills har det nog varit allmänt accepterat att studenten har rätt att avlägga sin examen i den högskola hen har blivit vald till, på den ort där högskolan finns. Detta är en sak grundlagsutskottet förhoppningsvis kommer att ta ställning till.
Lagförslaget motiveras bland annat med samarbete mellan universitet och yrkeshögskolor, att i praktiken föra dem närmare varandra. Då det nu i medierna har frågats vare sig en kandidatexamen längre är en kandidatexamen då hälften avlagts på yrkeshögskola, frågar Finlands studerandekårers förbund SAMOK hur yrkeshögskolorna påverkas av lagen.
– Lagförslaget har främst tagits upp i nyheterna ur universitetens perspektiv, säger Emmi Paajanen, styrelsemedlem i SAMOK som är en takorganisation för yrkeshögskolestuderande.
Paajanen menar att samarbete mellan högskolorna i sig är en bra sak. Hon instämmer ändå i Professorsförbundets och Forskarförbundets kritik av hur förhastat lagutkastet tagits fram, och är oroad över hur dualmodellen hotas.
– Vår största oro är att yrkeshögskoleutbildningens särdrag undertrycks om undervisning börjar produceras som köptjänster för universiteten.
Enligt Paajanen kan pragmatismen som utmärker yrkeshögskoleutbildningen lida då en stor mängd ekonom- och tradenomstudenter sätts i samma klass, och undervisningen börjar gå mera mot teoretiskt inriktade massföreläsningar.
Olika målsättningar
Hur det går för yrkeshögskoleundervisningens nära kontakter till arbetslivet är också oklart. Dessutom saknar många universitetsföreläsare den pedagogiska kompetens som studerande vant sig vid på yrkeshögskolor.
– Dualmodellen skapades i tiderna för att svara på arbetsmarknadens behov av olika sorts kunnande, och denna indelning måste fortsätta betonas om reformen nu går igenom, säger Paajanen.
Enligt lagutkastet skulle dualmodellen kvarstå tekniskt och juridiskt sett, men utbildningen i universitet och yrkeshögskolor skulle antagligen bli mera likriktad och det totala kunnandet som produceras smalare, uppskattar Paajanen.
Också Jurva poängterar orsaken till att vi överhuvudtaget har den dualmodell vi har i dag.
– Lagförslaget förutsätter att universitet och yrkesskolor skulle ha överensstämmande utbildningsmål, och samtidigt har vi har en dualmodell med grundläggande olika mål, säger Jurva.
Risken är ändå att inbesparingarna väger tyngre än kvalitetskontrollen. Enligt lagförslaget skulle det förbli den köpande högskolans ansvar att försäkra den inköpta utbildningens nivå och anknytning till examen.
