Ina Biström studerar nordisk litteratur för andra året och har tidigare studerat litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Biström är oroad över följderna ifall ämnet skulle försvinna från Helsingfors.
– Det är oroväckande för svenskans ställning vid Helsingfors universitet. Om den svenskspråkiga undervisningen flyttas bort så kommer tvåspråkigheten att försvagas.
Professuren i nordisk litteratur är en av de 27 svenskspråkiga professurerna vid Helsingfors universitet.
Enligt Unifis rapport kunde flytten av nordisk litteratur vid Helsingfors universitet bidra till en stark och inflytelserik institution i Åbo, men Biström menar att flytten skulle skada de nätverk som redan finns.
– Nordisk litteratur har redan nu ett välfungerande samarbete med andra ämnen vid Helsingfors universitet.
Biström, som har studerat litteratur både vid Helsingfors universitet och vid Åbo Akademi, säger att det finns en tydlig skillnad mellan institutionernas inriktningar: I Helsingfors fokuserar man på nordisk litteratur, medan studierna i Åbo riktar in sig på allmän litteraturvetenskap.
Vad skulle du göra om nordisk litteratur nu skulle flyttas till Åbo?
– Jag antar att jag skulle flytta till Åbo och avsluta mina studier där, det är en riktigt trevlig stad att studera i. Men en flytt skulle vara skadlig för avdelningen för nordisk litteratur.
Skulle ersättas av timlärare
Enligt Ebba Witt-Brattström, som är ansvarig för avdelningen för nordisk litteratur i Helsingfors, grundar sig inte rapporten på tillräcklig kunskap om ämnet.
– Det här är fullständigt hutlöst. Hon som har skrivit rapporten har ingen aning om rollen vi spelar för lärarnas utbildning.
Nordisk litteratur är en del av modersmålslärarutbildningen och enligt rapporten är det tänkt att litteraturundervisningen skulle ersättas av timlärare. Witt-Brattström säger att också fakulteten tagit avstånd från förslaget.
– Vi är ett litet ämne, men vi har en väldigt stor betydelse för forskningen inom nordisk litteratur. Vi är ett svenskt och nordiskt rum och vi har en mycket speciell forskarmiljö som man inte utan vidare kan bryta loss oss från.
Hurdant samarbete har ni med litteraturvetenskapen i Åbo?
– Ja mera samarbete är vi öppna för, vi har exempelvis haft en gästlektor från Åbo Akademi som hållit föreläsning på vår uppskattade kurs i barnlitteratur. En gång om året har vi också gemensamt forskarseminarium. Men våra profiler är helt olika. Båda ämnena behövs.
Witt-Brattström tror inte att ämnet kommer att flytta eftersom det har en så viktig roll vid Helsingfors universitet.
– Det är en gammal lärarstol som alltid har funnits här och som ska finnas här.
Att flytta professuren från Helsingfors låter mer som ett sätt att spara pengar än ett sätt att gynna litteraturstudier. Men den här sortens förslag är ändå inte bortkastade om de uppmuntrar ämnen att fundera över sina styrkor och hur ämnet kan utvecklas. Förändringar blir däremot sällan så lyckade om någon utomstående beslutar om dem.
Det är inte så värst märkvärdigt att studerande och personal motsätter sig förändring, det gör de för det mesta som utgångspunkt. Sedan att mellan Åbos och Helsingfors litteraturvetenskaper så är Helsingfors den med högre kvalitet. Åbos dito har lägre krav, sämre kvalitet och inte lika entusiasmerande föreläsare. Det är ju även därför litteraturvetare som den intervjuade Biström sökt sig till Helsingfors.
Vilket ju samtidigt är ganska förvånande, i och med att Åbo Akademi trots allt är det finlandssvenska universitetet, medan Helsingfors Universitet är mer tvåspråkigt. Så man skulle ju tro att en svenskspråkig utbildning vid ett helt och hållet svenskspråkigt universitet skulle hålla högre standard. Samtidigt är de i artikeln åsyftade ”nätverken” ju ett sätt att säga ”huvudstadsregionen”. Till ämnet litteraturvetenskap hör mycket nätverkande och skapande av kontakter till det finlandssvenska författar- och förlagsfältet, och säkerligen har litteraturvetenskapen vid HU ett bättre anseende inom dessa kretsar. Så det är ju klart att det finns ett motstånd till att flytta då.
Sedan är det ju dessutom ifrågasättbart att Åbo Akademi skulle kunna hantera en ökad personalstyrka och ett större studentantal, med tanke på den i dagens läge ansträngda ekonomin, och att litteraturvetenskapens ”par”, ämnet svenska språket, är ett mycket mindre ämne i dagens läge än för några decennier sedan. Bägge ämnen behöver varandra (även om de inte alltid vill medge det själva), och då måste de också kunna vara jämnstora och jämnstarka. Speciellt med tanke på modersmålslärarutbildningen där studerande måste läsa bägge ämnen.
Så ja, inte finns det så värst goda argument för en flytt, men det beror nog på litet mer dunkla orsaker än de som lyfts fram i artikeln.