Klicka här och svara på vår webbenkät!
Som vi i tidigare nummer tagit upp, tenderar intresset för den egna kåren bland s.k. vanliga studerande enträget hållas på en rätt låg nivå, år efter år: röstningsprocenten i kårvalen rör sig kring 30. Är det allt för många studerande som tar sina kårer för givet, eller, håller trenden så småningom att vända? E-röstning har gjort röstandet lättare och deltagandet kan tack vare detta öka. På Arcada slogs ett personligt rekord i november då fullmäktigevalet hade en röstningsprocent på 43,17.
Till Svenska Studerandes Intresseförening (SSI), som ger ut Studentbladet, hör för tillfället två studentkårer: Helsingfors universitets och Aalto-universitetets studentkårer HUS och AUS, samt två studerandekårer: Arcadas studerandekår ASK och Novias studerandekår Novium. Vi riktade frågorna till styrelseordföranden i respektive kårer, Jenna Kortelainen (ASK), Clara Hindersson (Novium), Milja Asikainen (AUS) och Susanna Jokimies (HUS).
Skillnaden mellan student- och studerandekåren är främst den att det inte finns ett kårobligatorium på yrkeshögskolenivå. Medan alla som studerar på universitet automatiskt hör till en kår, behöver inte Arcadas eller Novias studerande betala kåravgiften. Är man inte medlem kan man inte heller få studiekort, och går därmed miste om diverse förmåner. Men detta kommer i framtiden inte heller att vara ett tumfkort för studerandekårer då Frank, som erbjuder studieförmåner genom studiekortet, börjar dela ut gratis studiekort till alla högskolestuderande.
Studentkårernas (AUS och HUS) årsavgifter ligger kring 100 euro, medan studerandekårerna uppbär en avgift på 35-50 euro. Skillnaden i priset beror främst på att 54 euro av studentkårsavgiften går till Studenternas hälsovårdsstilftelse som yrkeshögskolestuderande varken betalar för eller har tillgång till.
Det viktigaste uppdraget, oavsett om det är frågan om student- eller studerandekår, är att bevaka studerandes intressen, följa med vad som händer i politiken som är relaterat till studerande och att sprida information om vilka beslut som fattas. Kårerna sköter tutorverksamheten, ansvarar för idrottsverksamheten och ordnar evenemang. Enligt lagen ska kåren fungera som förenande länk mellan alla medlemmar. Milja Asikainen tillägger att en studentkår också deltar i universitetsdemokratin genom att utnämna studeranderepresentanter till universitetets förvaltningsorgan, liksom på alla högskolor.
Intressebevakning aningen luddigt
Intressebevakning kan uppfattas som ett aningen luddigt begrepp, eftersom det är svårt att konkret mäta. Det som sker bakom kulisserna – förutom att kårerna följer med samhällsdiskussionen – är att de samarbetar en hel del. Takorganisationerna SAMOK (för yrkeshögskolornas kårer) och Finlands Studentkårers Förbund FSF (för universitetens kårer) samlar alla kårer under sig och möjliggör ett större påverkningsarbete. Kårerna ordnar också utbildningar åt styrelsemedlemmarna för det egna ansvarsområdet.
Asikainen menar att tillit är en central del av intressebevakningen. De strävar efter att vara en pålitlig samarbetspart och hitta lösningar tillsammans med intressenterna. Kårerna arbetar på flera plan: på högskolenivå, på kommunalnivå, på nationell nivå. Till exempel samarbetar AUS med Aalto-universitetet för att utveckla undervisningen och i frågor gällande digitalisering. På kommunal nivå arbetar de för att det ska byggas tillräckligt med studiebostäder i huvudstadsregionen och att kollektivtrafiken tjänar medlemmarna ändamålsenligt.
Alla tillfrågade kårer kan ge konkreta exempel på saker de åstadkommit under de senaste åren. Novium har tillsammans med andra kårer i Vasa lobbat för motionsutbud och behållandet av billigare tomthyor för VOAS. De har också startat upp motionsmöjligheter för studerande i Raseborg. ASK har tillsammans med Novium jobbat för att förbättra svenska språkets ställning i SAMOK och åstadkommit positiva förbättringar.
Hösten 2015 uppnådde AUS en riktig intressebevakningsseger gällande studentboende då de tillsammans med andra studentkårer och FSF stoppade den nya regeringen från att avveckla ARA-stödet. Förändringen skulle ha inneburit betydligt dyrare bostäder. HUS stoltserar med att de lyckades få Helsingfors stad att öka antalet nybyggen av studiebostäder med 100 stycken. I och med detta byggs det 300 nya bostäder årligen.
Det mesta intressebevakningsarbetet handlar dock om ett ständigt utvecklande och mindre förändringar där det är viktigt att långsiktigt föra fram studerandes synvinkel
Mindre kårer har mer direktkontakt med studerande
Novium och ASK är små studerandekårer där ungefär hälften av Novias allt som allt 4000 studerande respektive Arcadas 2700 studerande är medlemmar. Storleken gör det lättare att hålla tät kontakt med studerande.
– I och med att vi på Arcada är alla på samma campus så syns vi också på skolan och talar och frågar helt face to face också. Vi använder oss också av sociala medier för att nå så många som möjligt när det är någonting vi vill informera om, berättar Jenna Kortelainen.
Novia har campus fyra olika orter: Raseborg, Åbo, Vasa och Jakobstad. Det gör att också kåren är utspridd på olika orter. Responsen från studerande kommer in per mail eller via sociala medier, men ofta kommer studerande också in på kanslierna och berättar vad de har på hjärtat. Tutorerna är ett annat sätt att nå ut till studerande. Jenna Kortelainen på ASK upplever att en del kanske inte riktigt vet vad fullmäktige och styrelsen gör så de försöker sitt bästa med att alla skall veta att de kan påverka via kåren. AUS och HUS är av helt annan kaliber med ca 15 000 respektive 27 000 medlemmar. På AUS medges att det är en utmaning att ha direktkontakt till studerande.
– Det är ändå viktigt att försöka nå ut genom så många kanaler som möjligt. AUS har ett veckobrev som skickas per e-post och facebookgrupper. Det är också viktigt att kommunikationen utåt sker på tre språk; finska, svenska och engelska, så att alla kan delta på sitt eget språk, säger Milja Asikainen.
HUS och AUS kan egentligen ses som takorganisationer för de studentorganisationer som finns på universiteten. Fullmäktige bestämmer de politiska linjerna och verksamhetens tyngdpunkter, men mycket diskussion förs med studentorganisationerna om hur kårverksamheten kan utvecklas.
Aalto-universitetet består av sex högskolor och på dem sköts intressebevakningen av egna studentorganisationer. HUS samarbetar tätt med sina över 250 studentorganisationer, som rätt bra samlar Helsingfors universitets studerande under sig.
Evenemang är de främsta sätten som helt vanliga studerande kan märka av sina kårers verksamhet. ASK ordnar till exempel första maj brunch, bandnight och gulisevenemangen. NOVIUM upplever att sociala medier är bra kanaler för att hålla koll på kåren. Intressebevakningen kan däremot vara lite svårare att följa med men bland annat studiestödsdemonstrationen var en stor händelse under våren.
Asikainen (AUS) kommenterar:
Konkret märks vi genom vår kalender som vi delar ut åt alla våra studerande, i den finns det information om medlemskapet. AUS har många tjänster, så som lägenheter, utbytesstipendier, utrymmen man kan hyra. Och en paketbil man kan hyra.
Jokimies listar några sätt på vilka man kan märka av HUS kårarbete:
Då vi ordnade Gulnäbbsäventyret, ett evenemang för gulisar, deltog 2700 nya studerande, och dessutom 300 frivilliga som ordnade evenemanget. Demonstrationen mot nedskärningen av studiestödet som vi ordnade tillsammans med takorganisationerna FSF och SAMOK på våren, lockade tusentals studerande. Vi äger dessutom Unicafé-restaurangerna runtom i Helsingfors, så på det sättet är många studerande i daglig kontakt med studentkåren.
Hur skulle livet utan kår se ut?
Utan en kår skulle det i praktiken inte vara någon som kunde diskutera med högskolan om studerandes bästa. Studerande skulle inte ha samma möjligheter att träffa varandra över utbildningsgränserna och det skulle inte heller finnas någon som övervakar att det som bestäms inom högskolepolitiken och politiken överlag gynnar studerande. Novium ordnar också möjligheter för studerande att besöka de olika orterna som Novia finns på, på årsfester och tutorutbildningar.
Asikainen menar att det är väldigt viktigt att studerande är en del av den akademiska gemenskapen och att deras röst hörs i alla viktiga ärenden
– Utan studentkårens intressebevakning skulle kvaliteten på undervisningen och universitetets tjänster lida. Studentkulturen skulle också lida: mycket av kulturutbudet skulle försvinna. Vi är en resurs för studerandeorganisationerna i och med att vi stöder dem genom utrymmen, bidrag, utbildningar och rådgivning, nämner Milja Asikainen.
HUS påminner om hur mycket de under sin historia fått till stånd som berör och underlättar studerandes vardag: studiestödet, tutorverksamheten, rabatt på bussbiljetter, Studenternas hälsovårdsstiftelse, HOAS, Unisport och så vidare. Studentkårens representanter är också med i alla beslutandeorgan på universitetet för att se till att också de studerandes synvinkel beaktas i universitetets beslutsfattande, konstaterar Susanna Jokimies.