Koffein är det ämnet i kaffet som kan vara beroendeframkallande. Detta gäller dock inte för alla mänskor, inte alla visar abstinenssymptom efter att plötsligt ha slutat med kaffe och de som får abstinens lider enbart av lindriga symptom.
Kaffe innehåller förutom koffein även polyfenoler (liksom te) som har visats sänka blodtrycket, medan koffein har visats höja blodtrycket. Det vill säga, koffein inverkar negativt på blodtrycket men då det konsumeras i kaffe kan de negativa effekterna nollas av de positiva effekterna av polyfenoler.
Tidigare har forskningen tytt på hälsorisker så som till exempel förhöjt blodtryck i samband med kaffekonsumtion men de senaste studierna har mer positivt än negativt att säga om kaffe och hälsa. Kaffe har vid flera tillfällen visats minska risken för ett antal sjukdomar som plågar populationer idag, bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och Parkinsons, och enligt en studie av Harvard University från 2015 spelade det ingen roll om kaffet var ”de-caf” eller inte för att kaffet skulle ha en hälsofrämjande effekt. Detta är goda nyheter för dem som inte kan dricka kaffe med koffein pga. de sömnsvårigheter koffeinet kan orsaka. Är då allt du behöver göra för att möjligen undvika en för tidig död att dricka 3-5 koppar kaffe (med eller utan koffein) per dag? Nej, som vanligt är det inte så enkelt. Men hur är det med den fantastiskt uppiggande effekten av koffein?
För vissa kan det kännas som att hjärnan inte kommer igång utan kaffe på morgonen. Koffein har en liten inverkan på bl.a. hjärnans dopaminergiska belöningssystem, liknande t.ex. kokains, men väldigt stora mängder måste konsumeras för att uppnå någon effekt. Andra studier visar att koffein förbättrar reaktionstiden och logiskt tänkande efter längre perioder utan sömn, vilket kunde liknas vid en studerandes tentvecka eller en nationsmedlems årsfestvecka, och kunde därför vara nyttigt att veta. Koffein har visats öka ens fysiska prestation till en liten grad, vilket är goda nyheter för idrottare eftersom koffeinanvändning inte räknas som doping. Det finns dock också en del studier som visar att koffein inte har någon inverkan på koncentrationsförmågan eller på den mentala prestationsförmågan.
Nyare forskning lutar således mer mot mirakeldricka än rena giftet, men trots att det är ett livsmedel som det forskats i mycket är alltid kostrelaterad forskning svår att dra generella slutsatser ifrån. Man kan gå så långt att man säger att kaffe kan vara en del av en hälsosam kost (t.o.m. dess förut fasade effekter ledande till magsår har motbevisats i flera studier) men ordvalet i de flesta artiklar är ändå ”kan sänka risken för sjukdom x”, inte ”sänker risken”. En person med horribla kostvanor, ett midjemått på 150 cm och en riklig konsumtion av alkohol kan inte minska riskerna för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar med all mängd kaffe i världen. En hälsosam kost utgörs alltid av helheter, inte specifika livsmedel.
Vad vi kan fastställa är att kaffe åtminstone är inte skadligt i måttliga mängder- vilket ju är trevligt att äntligen ha på papper. Dock hindrade inte den forskning som misstänkte att kaffe var skadligt för hälsan vårt kaffedrickande, så det tycks finnas andra orsaker till att vi dricker kaffe än god hälsa. Våra seder kräver nästan att varje socialt tillfälle kronas med en kopp filterkaffe och de som tackar nej gör värden obekväm. Ett möte med kolleger är inte ett möte om det inte smorts med en termos med kaffe och ens morgonrutin är inte densamma utan kaffekoppen. Kaffe är minst sagt en viktig del av vår kultur.
Studeranden kan fortsätta att åtminstone tro att informationen de präntar inför tenten fastnar bättre om de kontinuerligt tankar med kaffe (placeboeffekten har visats kunna fungera även om man är medveten om att det är placebo) och de personer som har den turen att koffeinet stör deras sömn kan använda det för sk. ”all-nighters” då man prokrastinerat till max och deadline för inlämning är nästa morgon.