Det rör sig främst om hormonell prevention för kvinnor, men också gratis kondomer är en del av det som ska erbjudas. Lagmotionen hänvisar till Social- och hälsovårdsministeriets samt Institutet för hälsa och välfärd, THL:s, rekommendation att kommunerna måste bli bättre på erbjuda sexualrådgivnings- och preventivvårdstjänster.

Raumo är favoritexemplet

Raumo stad har sedan 2011 erbjudit unga under 20 år gratis preventivmedel samt sexualrådgivning och används nu flitigt som praktexemplet för lagmotionen.

– Initiativet började med att vi på preventivrådgivningen märkte att antalet aborter ökat rejält. Ofta var den bakomliggande orsaken att preventivmedlen lämnats bort på grund av att de var för dyra.

Så säger hälsovårdare Janette Vene på Raumo stad, som var en av de som satt igång medborgarinitiativet för gratis preventivmedel. Vene menar att en del av problemet var att tröskeln var för hög för att unga skulle ta upp, den rätt känsliga, preventivmedelsfrågan med föräldrar, och därför var det viktigt att göra medlen lättillgängliga. Problemet syntes inte bara som en ökning av aborter, utan också könssjukdomarna var mycket vanligare. Idag har Raumo stad lyckats minska antalet klamydiafall bland under 20-åringar med en tredjedel.

– Vi ger p-piller för ett halvt år åt gången, och när kunden kommer in för att förnya receptet intervjuar vi dem om vi livssituationen; möjliga bieffekter och ifall hen har bytt partner. Då gör vi också klamydiatest och ger sexualrådgivning.

Har det funnits några funderingar kring att äta hormonpreparat, om oönskade bieffekter eller andra orosmoment?

– Vi intervjuar alla som kommer in och går igenom fördelar och nackdelar med de olika preventimedlen samt möjliga (individuella) risker för var och en. Vi brukar ge de preparaten som innehåller minst hormoner till att börja med.

Gratis preventivmedel riktas främst till kvinnor. Killar som kommer in för att testa sig mot könssjukdomar får också med sig gratis kondomer, men Vene betonar kommunikationen mellan hälsovårdare och patient är den viktigaste biten – att ge grundlig information för att öka ansvarskänslan.

– Vi kan fråga om de tänkt på att de kan göra någon gravid om de har oskyddat sex och att kvinnan kanske inte vill göra en abort. Då sträcker sig ansvaret hela 18 år framåt. Efter det har nog killarna också riktigt snällt använt kondom, berättar Vene.

Kostnader för olika preventivmedelpreparat varierar. En spiral som verkar i fem år har en engångskostnad på kring 100-150 euro, beroende på om den är koppar eller hormonell, medan p-piller och minipiller som tas kontinuerligt kostar kring 100 euro per år. Även om preventivmedlen är en extra kostnad har Raumo lyckats spara upp till 100 000 euro då vården för könssjukdomar och aborter minskat.

Hormonella preventivmedel ger olika erfarenheter

Det är ofta via djungeltrumman som budskapet om hormonella preventivmedels biverkningar sprids. Medan det finns de som äter hormonpreparat i åratal utan att märka något nämnvärt, finns det de som få ordentliga bieffekter som är rent ut sagt farliga, till exempel blodproppar. Professor i obstrektik och gynekologi på HUCS, Oskari Heikinheimo, betonar att forskning pågår ständigt för att ta fram hormonpreparat som är möjligast användarvänliga. Ny svensk forskning visar dock att användandet av p-piller ökar risken för ångest och depression, samt kan minska sexlusten.

– Liknande forskning är på gång i Danmark, kommenterar Heikinheimo och tillägger, p-piller är inte för alla. Och även om p-piller kan orsaka depression betyder det inte att alla som äter p-piller blir deprimerade.

När det kommer till att välja rätt preventivmedel, konstaterar Heikinheimo att det inte alltid är specialisterna som sysslar med forskning som har de sannaste svaren.

– I primärvården är det nog de som har lång erfarenhet av patienter som vet bäst, de har både den medicinska, kliniska, kunskapen och riktiga erfarenheter att luta sig mot, menar Heikinheimo.

De bästa specialisterna finns på Studenthälsan och Väestöliitto, tycker Heikinheimo, där patientunderlaget är stort och består av unga personer.
Medicine licentiat Frida Gyllenberg forskar i effekterna av att erbjuda gratis långverkande prevention – i praktiken söker hon svar på frågan om hur mycket antalet aborter minskar. Med långverkande prevention menas till exempel hormon- eller kopparspiral och implantat som sätts in under huden.

Man hör ofta via djungeltrumman, eller läser på nätet om dåliga erfarenheter av bland annat kombinationspiller. Hur ställer du dig till sådana erfarenheter?

– Nätspalter tar oftast upp enbart det negativa erfarenheter, kommenterar Gyllenberg, och tillägger att upplevelser är personliga och läkare måste bemöta varje patient.

– Det är svårt att på förhand veta exakt hur någon kommer att reagera på ett preventivmedel, och det kan vara enerverande att vara tvungen att testa sig fram.

Att testa sig fram ofta enda möjligheten

Preventivmedel har det forskats i länge, ungefär ända sedan de kom ut på marknaden. Enligt Heikinheimo har en stor del av forskningen ämnat reda ut hurdan koppling hormonell prevention har till ökad risk för olika sjukdomar. Andra forskningsområden är givetvis hur effektiva preventivmedlen är, och på senare tid har det uppkommit forskning kring hur prevention påverkar sexualiteten. På frågan ifall det finns något problematiskt med att unga kvinnor, från 15 år och uppåt, får hormonell prevention, och möjligtvis fortsätter med det en lång tid framåt, hänvisar Frida Gyllenberg till Amerikanska gynekologförbundet och Amerikanska barnläkarförbundet som båda förespråkar långverkande prevention också för unga.

– Det finns mycket fler risker med graviditet, och att som ung vara tvungen att genomgå till exempel en abort kan vara en väldigt tung upplevelse som lämnar spår för resten av livet.

Vad gäller appar som ska hålla koll på “säkra dagar” eller datorer, som till exemple Lady Comp, menar Gyllenberg att de inte är pålitliga som prevention. Använder man dem borde man också vara positivt inställd till en möjlig graviditet.

Enligt Gyllenberg är ändå all diskussion viktig och välkommen. Som exempel kan nämnas den om en ökad risk för blodpropp. Kombinationspiller som har två verksamma hormoner; estrogen och progesteron får inte användas ifall kvinnan själv haft en blodpropp, eller om en nära släkting haft en blodpropp utan att ha en benägenhet för det. P-piller rekommenderas inte heller åt personer som lider av migrän med aura. Däremot kan sk. minipiller, som endast har progesteron användas istället.

– Folk är jättemedvetna nuförtiden, och läkare har inte idag samma auktoritära position som tidigare. Hälsovården ses mera som ett teamwork, säger Gyllenberg.

Samtidigt funderar Gyllenberg ifall läkare oftare borde föreslå kopparspiral som alternativ, som annars inte ges särskilt mycket uppmärksamhet.

Hamnade i ett hormonhelvete

Laura, som Studentbalet talat med och som vill vara anonym, vill slå ett slag för kopparspiralen.

– Jag kunde inte tåla hormonella preventivmedel. Visst – jag blev inte gravid, men istället kände jag inte alls igen mig själv. Jag blev nedstämd, överkänslig och tappade sexlusten. Då är det ju egentligen ingen poäng med att äta p-piller.

Hur kom det sig att du till slut hittade fram till spiralen?

– Jag testade så gott som alla hormonella varianter: olika märkens p-piller, minipiller, p-ring, hormonspiral och till och med avbrutet samlag vilket ju ledde till att jag blev gravid och gjorde en abort. Det var ju inte direkt trevligt, men i ett skede insåg jag att hormonpreparaten bara inte var ett alternativ för mig. Jag kände nästan att jag hellere blir gravid än mår dåligt varje dag. Jag märkte verkligen av en fysisk skillnad genast jag slutade stoppa i mig pillren.

– Till slut blev jag ändå erbjuden att testa kopparspiral. Jag upplever att jag blev tvungen att verkligen argumentera för min sak innan det gick igenom, att läkare liksom inte ville tro på mitt omdöme om min egen kropp.

Hur var det att sätta in kopparspiralen?

– Visst gjorde det lite ont att sätta in den, men sen har jag inte behövt tänka en tanke på preventivmedel på fem år och behöver inte bli gravid för det.

– Jag har nog funderat mycket på varför jag inte blev erbjuden spiralen tidigare, varför läkarna så ivrigt erbjöd just just piller. Det är både dyrare och innehåller större risker än kopparspiral. Senare har jag hört mig för bland vänner och bekanta och det finns väldigt många som har liknande problem. Ibland fattar de kanske inte ens att det beror på pillrena innan de slutar äta dem och märker att de känner sig helt annorlunda.

– Hormoner är ju ingen struntsak, det är ju inte som att stoppa i sig ett vitaminpiller, utan de kan påverka nervsystemet väldigt starkt. Det att pillret överhuvudtaget kan stänga av en så grundläggande fysiologisk funktion som fruktbarhet säger ju i sig själv en hel del, tycker Laura.

Ojämnt ansvar

I dag faller ofta ansvaret för att skydda sig mot en oönskad graviditet på kvinnan, eftersom dagens metoder för att hindra graviditet är utformade för att styra kvinnokroppen. Att preventivmedel skulle enligt lagen ges ut gratis åt unga, förutsätter att resurser sätts på att stöda och rådgiva. Heikinheimo hoppas att lagmotionen, ifall den går igenom, kommer att bidra till att det upprättas fler specialiserade preventionsrådginvingar. I och med vårdreformen finns det nu möjlighet att skapa nya enheter. Det är viktigt att servicen är ungdomsvänlig och lättillgänglig. Heikinheimo konstaterar att det i praktiken kan vara lättare att organisera sådana tjänster på mindre orter, som just exempelstaden Raumo

Vad tycker du?