Kanske får man ett släng av inspiration och skriver dikter någon dimmig gryning. Bäst att njuta nu innan nedskärningarna i studiestödet träder i kraft. Myz.
Men hur ska man orka? Det är den verkliga frågan som hösten väcker hos många.
Till ett reportage i senaste nummer intervjuade jag en psykolog som konstaterade att den ekonomiska situationens inverkan på den psykiska hälsan underskattas totalt. Och hur blir det då man kombinerar nedskärningspolitik med stressen över att flytta hemifrån och påbörja ett självständigt liv? Att gå igenom hjärtesorger och turbulenta förhållanden? Att inte veta om man valt rätt huvudämne? De största vägvalen i livet hopar sig till 20-nånting åren.
Ungefär 20 procent av högskolestuderande använder sig av mentalvårdstjänster under något skede av studierna, framgår det av Studerandenas hälsovårdsstiftelses hälsoundersökning. Det har blivit allt vanligare att studerandes mentala hälsa lider av en alltför stram ekonomisk situation. Bristen på pengar orsakar inte psykiska problem, men om man känner att man inte har någon kontroll över utmaningarna som livet slänger ens väg är det lättare för exempelvis en depression att bryta ut.
Det är ofta hur hela livet är bäddat som påverkar ens hälsa som helhet. Lider den psykiska hälsan svårt blir det omöjligt att studera, och det leder slutligen till en ond cirkel av maktlöshet.
Det går att sjukskriva sig från studierna, och vid behov studera bara lite under den tiden. Samtidigt som det säkert är en möjlighet skapad för att främst underlätta krångliga livssituationer visar det också på att det finns ett problem: studietakten har blivit så hetsig att det finns en risk att falla av helt.
Då det talas om de sparåtgärder som riktar sig till studerande såsom nedskärningarna i studiestödet, eller de som förlorar på flytten över till allmänt bostadsbidrag, är det retoriska greppet hos beslutsfattarna att konskekvent tala om att det är frågan om “några tior”. Men för några tior kan man få mat för en hel vecka. Det går liksom bara inte att leva mer sparsamt som studerande.
Av yrkeshögskolestuderande upplever varannan att hen är fattig och bland universitetsstuderande ligger antalet vid 40 procent. De vanligaste problemen bland studerande är psykiska och de i sin tur utgör det vanligaste hindret för studieframgång. Ekonomiska problem och oro över att inte klara sig utgör ofta stress för studerande, att ständigt vara stressad ökar risken för att de psykiska resurserna inte räcker till.
Att vara noggrann med sin ekonomi och hushålla med knappa resurser är något som är bra att lära sig, men det här är ingen lek. Det här är inte en grundkurs i hushållslära.
