I april uppstod en våg av mediauppmärksamhet kring Studentbladets osäkra (sic.) framtid. Allt fick sin början av att Markus Haakana, som varit chefredaktör för STBL år 1999, spillde ut några tankar i en kolumn på Hufvudstadsbladets debattsidor (10.4.2016). Han tyckte att redaktionen skulle flytta till Åbo och att Åbo Akademis Studentkår skulle ta över utgivningen. Vi stoppar där.
Studentbladets framtid har blivit osäker just på grund av att ÅAS och Svenska Handelshögskolans Studentkår båda har valt att hoppa av utgivarföreningen SSI (Svenska studerandes intresseförening). Dessa avhoppare kan inte ta över något som de inte längre är delaktiga av. (SHS:s utträde träder i kraft i juli.)
Haakana uttryckte i sin kolumn sin oro över att Studentbladet “står vid gravens rand”. Men tanken har aldrig varit att lägga ner tidningen, utan diskussionen har behandlat formatet. Att kårerna från både ÅA och Hanken valt att rösta med fötterna innebär att SSI inte får in lika mycket medlemsavgifter för att i sin tur ge ut en papperstidning.
På SSI:s (och medlemskorporationernas) vårmöte den 21 april beslöts att Studentbladet blir helt digital, förutom ett pappersnummer per år. En helt ny mediesajt kommer att utvecklas och lanseras 2017. Vad det ena pappersnumret och vad den nya webben kommer att innehålla eller hur de kommer att se ut är något som kommer att utvecklas under kommande höst.
Det kan ses som en liten förlust att gå miste om papperstidningen, men det är inte en undergång. Jag föredrar papperstidning, jag ser möjligheterna i att kunna publicera långa reportage som man läser i bussen. Tidningar som man kan lägga ifrån sig på soffbordet, plocka upp och fortsätta läsa senare. Jag vill inte heller bli helt skärmberoende och tycker inte att allt behöver finnas online.
Individuella preferenser är ändå inte det som just nu avgör. Att valet föll på ett digitalt alternativ avgjordes av att STBL på så sätt ska bli mer tillgägnligt för allt fler. Att det ska bli något som förenar studerande i större grad, det som tidningen någon gång tidigare varit, men som tappat kraft i det fysiska formatet på grund av tex. Facebook. Kanske det helt enkelt är lättare att vara språkrör online, speciellt då den nya mediesajten ska vara fritt tillgänglig för alla.
Det som är känt är att det bland läsarna finns de som verkligen uppskattar Studentbladet samtidigt som det finns de som konsekvent avskyr den, oberoende av redaktion, innehåll eller layout. Ni som inte gillar tidningen: det här är också er medlemstidning. Redaktionens arbete är att fundera ut vilket innehåll som ska publiceras och avgöra vilket innehåll som är läsvärt, intressant, underhållande, ögonöppnande. Det är utmanande då den fasta redaktionen är 2,5 anställda (resten sköts av duktiga frilansare), och då läsarna är geografiskt utspridda över hela Svenskfinland.
För dig som läsare och medlem sänks hoppeligen tröskeln att till större grad ge läsarrespons och ta del av innehållet i och med digitaliseringen. Istället för att vara irriterad över att sakna sådant innehåll som intresserar just dig, kan du fundera vad som ska förbättras, ändras. Vad vill du att webbSTBL ska vara?
Jag vet ingen tråkigare inställning än den att inte uppskatta eller bry sig. Istället för att hoppa av/ inte läsa/ slänga i roskis: delta, skriv insändare, ge respons. Och låt mig tillägga, att kalla tidningen för skit eller tycka att det var passligt att den kom då WC pappret var slut är inte feedback överhuvudtaget – vi på redaktionen gör inget med sådana kommentarer.
Egentligen är diskussionen ganska urvattnad vid det här laget, även om den hittills inte förts på dessa sidor. Jag vill bara att STBL ska vara jäkligt siisti och att folk förstår att den är ganska speciell, och att folk deltar i att skapa just det unika gemensamma forumet för svenskspråkiga studerande som Studentbladet är.
Det är tråkigt att chefredaktörens inställning är att redaktionen vet bäst och kan mest vad gäller att skapa en tidning som folk vill läsa. SHS gick ur för att en tillräckligt stor andel av deras medlemmar inte ville läsa. De röstade med fötterna, eftersom tidningen inte ändrat innehåll tillräckligt mycket för att tilltala en bredare målgrupp än rödgröna hipsters. Att det finns fler humanister som hör till den gruppen än vid andra vetenskapsområden må vara en tillfällighet.
Om Stbl verkligen vill försöka vara en tidning som uppskattas av många och tilltalar många krävs att ni på allvar, en gång för alla, kritiskt granskar det material som utgjort Stbl de senaste åren och frågar er vilken målgrupp, vilka ideologier/livsstilar/värderingar materialet verkligen tilltalar. Det finns helt tydligt en orsak till att ni besökte humanisternas byggnad vid Åbo Akademi och inte någon annans. Ni känner er verkliga målgrupp, om än intuitivt. Och då blir också frågan om ni ska försöka få Stbl att verka som om någonting mer än rödgröna studerandes språkrör. Ni väcker ju bara förargelse av att försöka tilltala människor utanför den egentliga målgruppen. Speciellt när en del av deras studentkårs medlemsavgift går till tidningen. Detta trots att det ju snarare var SSI som var orsaken för att Åbo Akademis Studentkår gick ur SSI och lämnade ”medlemsförmånen” Stbl.
Det är klart att chefredaktören genom att framställa kritiken som onyanserad och dum försöker påvisa att den negativa kritik Stbl får skulle vara obefogad. Tvärtom visar tilltag som detta precis varför Stbl är ogillat och de problem tidningen står inför.
Ja, en digital version är att föredra och gör säkert Stbl mer populärt. Men ni kommer ändå inte åt det verkliga problemet – innehållet – eftersom redaktionernas elfenbenstorn vägrar inse att det ens kunde vara ett problem.
Det som dessutom är talande för hur Stbl driver hela debatten är både faktumet att min kommentar ovan tog över ett dygn att godkänna (vilket visar att man inte vill ha en aktiv dialog) och att den i skrivande stund är obesvarad. Så man verkar i första hand vara intresserad av att komma med pampiga uttalanden om hur allting visst är bra och att problemen finns hos The Haters och inte hos tidningen själv. Att en artikel som denna dessutom kommer några veckor efter att den egentliga debatten har förts visar ytterligare på ett genuint ointresse att föra denna debatt på allvar.
Så handen på hjärtat – hur mycket trovärdighet utstrålar Stbl och SSI i den här frågan egentligen? Såklart det finns alumni i de finlandssvenska medierna som gladeligen skriver spaltmetrar där man noga nämner Stbl:s nordiskhet och ålder för att påminna ankdammen om att det faktiskt finns historia bakom det färgglada omslaget och vinklade budskapet. Såklart man kan säga mycket gott och mycket ont om hur det har varit och vem som gjort vad. Men i nuläget kommer vi inte bort från att vi har en tidning som låtsas vara mer neutral än den är och en redaktion (tillsammans med SSI) som inte har någon aning om hur man driver en aktiv dialog med en annan part på riktigt. Eller hur ovan man är med att ens få kommentarer på sin webbplats. Trovärdigheten har utan tvivel gått förlorad.
Orsaken till att kommentarerna inte fått ett svar förrän nu är att de exemplifierar den inställning som bekrivs i ledaren; istället för att berätta vad som gick fel häller man skit över Studentbladet och beklagar sig över “rödgröna hipsters”. “Linnea” verkar förargad över att vi inte vill föra en genuin dialog, men i hennes kommentarer finns inget att ta fasta på, inget att bygga en dialog på. Vi följer vår publiceringstidtabell, där tidningen utkommer en gång i månaden och att göra innehåll till den tryckta tidningen är det som upptar redaktionens kapacitet för tillfället. Som ledaren konstaterar är debatten om Studentbladets framtid rätt urvattnad vid det här laget, men visst skulle det vara underligt att inte ta upp det som berör Studentbladet på tidningens sidor?
Våra ögon är öppna och öronen likaså; ingen nekar att det faktum att allt innehåll inte kan tilltala alla. Vi vill göra en tidning som intresserar så många som möjligt och responsen från dem som verkar läsa tidningen har varit uppmuntrande. Det finns naturligtvis alltid utrymme för utveckling, men vi kan inte bli bättre om de som är missnöjda inte ger saklig respons som ger oss något konkret att jobba vidare med. Hurdant innehåll vill du Linnea att Studentbladet ska göra?
Det är i tidningens intresse att ha en kompetent redaktion som granskar innehållet, men nej, vi påstår inte att vi vet allt bäst. Det är precis därför som (missnöjda) läsare i ledaren uppmanas att ta kontakt och berätta vad de helst skulle läsa om för att göra Studentbladet till en bra läsupplevelse.
Studentbladet är studerandenas gemensamma tidning och den ges ut av SSI där alla medlemskorporationer bär ett lika stort ansvar. Ändå finns en mycket märklig inställning till både tidningen och SSI där tanken att SSI och Studentbladet är service för studerandena. Visst stämmer det i viss mån; redaktionen finns till för att göra en tidning, men förutsättningen för att tidningen ska kunna vara så bra som möjligt är att så många som möjligt ger saklig respons och kommer med juttuidéer och utvecklingsförslag. Redaktionen och SSI:s styrelse bär det yttersta ansvaret, men för att Studentbladet ska kunna vara alla studerandes tidning måste fler delta. Det är helt enkelt inte möjligt att 2,5 personer ska kunna göra en tidning som tilltalar tusentals studerande på flera olika orter, många högskolor och ännu fler discipliner. Så delta på riktigt och kom med idéer. Vi tycker det är dags att sluta med att dra det “rödgröna hipster”-kortet; det funkar inte när högerlutande läsare kommer med positiv respons.
Studentbladets redaktion
Det första felet här är att anta att de, i det här fallet jag, som klagar på rödgröna hipsters skulle vara höger. Det är av samma orsak som debatten gick snett när Stbl-anhängare förlöjligade Hankens beslut att gå ur SSI på grund av att Stbl ansågs för humanistiskt. Poängen här torde vara glasklar – tidningens innehåll är för vinklat för att tilltala särskilt många. Och det outtalade förslaget är att tidningen inte borde vara lika politiskt/ideologiskt vinklad. Men kritik mot innehållet är tydligen inte konstruktivt.
För att vidareutveckla kritiken om innehållet:
Den fokus som läggs på t.ex. regeringskritik genom att skriva om och kritisera utbildningspolitiken är en vinkling som i första hand förekommer hos det rödgröna politiska fältet. Det ges inte särskilt stor förståelse för varför nedskärningarna genomförs eller dylikt, och det här går väldigt långt hand i hand med rödgrön politik. Skulle man välja att ha en neutralare fokus skulle bevakningen av dessa frågor vara bredare och beakta fler ståndpunkter än det nu gjorts. Om det här inte är någonting som redaktionen är medveten om är det ett problem. Och med det här sagt menar jag absolut inte att jag skulle hålla med regeringens linje, utan snarare att det på det politiska fältet (också bland studerande) finns en större nyansering än den som artiklarna i Stbl har. De artiklar som publicerats är, sist och slutligen, politiskt sett väldigt likriktade i sin agenda. Sedan kan enstaka anekdotiska högerlutande studerande komma med positiv respons bäst de vill, det löser inte problemet med en för snäv vinkling. Men som ledaren visar är redaktionens förmåga att ignorera kritiken och fokusera på positiv respons i en klass för sig. Föga troligt att redaktionen gör research om alla som ger respons för att kolla deras politiska affiliering, så vad enskilda studerande tycker är ju litet av en icke-fråga. Det är ju helheten som är det viktiga. Och beaktade man den helheten kanske man fortfarande skulle ha kvar två stora medlemskorporationer i SSI.
Nu (snart) får ju inte dessa tidigare medlemskorporationers medlemmar inte längre Stbl, och det verkar redaktionen ha tyckt att är synd. Men om man samtidigt är så döv för de bakomliggande orsakerna till den negativa attityden gentemot Stbl som redaktionen gång på gång visar att den är så undrar jag hur Stbl alls ska kunna utvecklas gentemot en bredare publik. Det är klart att vi som framför negativ kritik gentemot Stbl hör till de som är mest irriterade. Men med två studentkårers beslut att gå ur SSI, där den enas var uttryckligen på grund av Stbl, finns det ändå en signifikant massa. Den massan hyser måhända inte lika mycket agg gentemot Stbl, men en majoritet ställer ju sig inte särskilt positivt om man litar på den representativa demokratin som bägge studentkårers högsta beslutande organ utgör.
Jag förstår att man är ovillig att ta debatten då man inte har världens bästa image och därför får en hel del kritik. Som en tämligen ny redaktion kanske kritiken känns obefogad, eftersom mycket av den härrör från tidigare redaktioners (likartade) beteende. Men det är ingen ursäkt. Och oförmågan att ta debatten på allvar hjälper inte heller. Nordens äldsta studenttidning har kanske också nordens äldsta track record av att inte ta kritik på allvar. Och nordens äldsta sämsta image. Hjälper inte att vara äldst om varje redaktion år efter år hjälplöst sitter kvar i sandlådan medan de vuxna sedan länge tröttnat på att barnvakta och istället lägger sin tid på budgetering och seriös intressebevakning. Ropen från sandlådan om uppmärksamhet blir bara gnälligare.
Poängen i ledaren var den att man både som läsare och medlemskorporation kan vara med
och utveckla tidningen och innehållet, genom att ge en feedback som går att ta till sig. Att bara slänga ur sig att det är “skit”, att man inte bryr sig, eller att, som Linnea i sitt första inlägg, kritisera redaktionen för att tro sig veta bäst om hur man gör en tidning, är kommentarer som verkligen är svåra att göra något med. Nog borde ju dessutom redaktionen ändå veta vad den håller på med, annars blir det väl inte till något alls?
Linneas tredje kommentar börjar likna feedback, och där finns en gnutta substans som vi på redaktionen kan arbeta med. Har du Linnea ett förslag på tema / artikel / intervjuperson? Vad vill du läsa om? Skulle du rentav vilja skriva en artikel?
Redaktionen består av två personer på heltid och en grafiker på halvtid. Resten av materialet kommer in av frilansare, så det är alltså välkommet att bidra!
Journalistikens uppgift är att dels rapportera och förmedla och dels göra kritisk granskning av vad som är på gång i samhället. Eftersom vi inte är ett snabbt nyhetsmedium har vi i år valt att fokusera på att göra kritisk granskning och långa reportage. Nästa redaktion kanske väljer annorlunda, speciellt då den nya webbsajten onekligen också kommer att forma om innehållet och strukturen.
Studentbladet är en politiskt obunden tidning. Det perspektiv som denna vår har förmedlats har främst varit det av studerande och universitetspersonal som är oroade över nuläget och framtiden. Det lutar mot vänster, men i allmänhet är de flesta inom universitetsvärlden inte så hemskt nöjda med besluten som fattas. (Till exempel i videon från demonstrationen mot förslagen om studiestödsnedskärningarna intervjuas också Svensk Ungdom, som inte kan sägas vara rödgröna. De uttrycker också sin oro över nedskärningarna i utbildningen). Poängen i vår kommentar om att även högersinnade personer har funnit något intressant i tidningen handlade inte om att placera Linnea i ett politiskt läger, men eftersom hon själv nämner politiska läger vill vi kontra med att det ändå har kommit positiv respons från olika håll, vilket är glädjande.
Vi har försökt göra ett innehåll som kan intressera folk oboeroende av studieämne eller -ort eftersom det också tidigare kommit kritik över att Studentbladet är för Helsingforscentrerat. Vi har därför valt att lyfta fram teman som är allmänna och som kan beröra alla. Om vi misslyckats med detta, vill vi gärna ha (konkreta) förbättringsförslag, liksom det redan kommit fram ett flertal gånger.
Det finns väldigt varierande uppfattningar om vad Studentbladet är och vad det borde vara. Vi hoppas att det i och med förnyelsen nås en bättre konsensus, och att folk förstår att det här med Studentbladet kan vara något för alla, något som förenar mer än drar isär.
Studentbladets redaktion
Inser att det inte går att föra en dialog med en redaktion som i första hand hanterar kommentarer på ett väldigt opersonligt sätt och är snabb att ta på sig offerkoftan. Kanske det är ett medvetet val att inte svara som en tråd utan som nya kommentarer. Kanske det är ett medvetet val att skriva till dem som läser kommentarerna (gör någon det?) istället för att använda ett direkt tilltal. Det finns kanske inte mycket att ta fasta på i kritiken när ni i redaktionen upplever att det inte finns särskilt många problem, utan bara onyanserat hat utifrån. Men ni för inte heller i det här fallet överhuvudtaget en dialog, och era svar saknar trovärdighet och personlighet.
Att vara kritiskt granskande är dessutom inte samma sak som att göra reportage utgående från sina egna åsikter. Kanske inte den lilla redaktionen som gjort sig skyldiga till detta, men hur som haver.
Drar streck för detta försök till dialog nu, så redaktionen slipper bemöda sig att formulera fler svar. Det verkar ju ganska jobbigt.
Linneas kommentarer är motiverade och finner ett stöd bland flera studerande. Jag kan inte heller begripa SSI:s agerande med medlemskorporationerna. Stbl redaktionernas nonchalans gör saken inte bättre. Håll dialogen öppen så att ni på Stbl får bättre perspektiv på er egen verksamhet. Svaren i kommentarsfältet från chefredaktören till Linnea är ett lågvattenmärke. Det finns mycket gott som kunde produceras av Stbl i framtiden, men inställningen i den här ledaren hör inte dit.
Tydligen lyckas vi inte mötas nu kring detta, men vi är fortfarande tacksamma för all konstruktiv kritrik och feedback vi får och önskar dig Linnea en trevlig fortsättning och sommar!