Studentbladet träffade de två nya ordförandena för förbunden för att prata om vad de vill jobba för det kommande året.
I november valdes Jemi Heinilä till ordförande för SAMOK och Heikki Koponen till ordförande för FSF. Heinilä är från studentkåren METKA vid yrkeshögskolan Metropolia medan Koponen kommer från Aalto-universitetets Studentkår (AUS). För första gången på länge är de båda styrelserna väldigt Helsingforscentrerade.
– För oss betyder det att vi måste vara väldigt alerta och kommunicera bra med kårer i andra delar av Finland. Det är något som jag kommer lägga mycket energi på under det kommande året, säger Koponen.
De är båda väldigt entusiastiska över det kommande årets utmaningar. Heinilä anser att det finns en efterfrågan för mer organiserade rörelser inom studievärlden just nu i och med nedskärningarna i utbildningen.
Under 2016 vill de satsa på att bli mer enade. De är båda av den åsikten att de behöver ha en enad röst och samarbeta nära med varandra. Killarna tycker också att de måste jobba hårt de kommande åren för att SAMOK och FSF ska ha en bättre position inför nästa riksdagsval.
– Det är viktigt att SAMOK och FSF har en gemensam plan och ett gemensamt budskap. Vi måste jobba som ett team, säger Heinilä.
Det finns en lång tradition av nära samarbete mellan just dessa två, och tack vare att deras kontor ligger bredvid varandra blir det ännu lättare att jobba mot gemensamma mål. Heinilä säger också att SAMOK och FSF måste jobba för att ena deras medlemmar så att de visar enad front och strävar efter samma sak.
Nedskärningarna i utbildningen är något som är svårt att undgå just nu. Koponen säger att FSF inte har möjlighet att förmedla alla deras åsikter som det ser ut nu, utan styrelsen måst välja den mest effektiva och viktigaste poängen och försöka få fram den.
– Vi kommer helt klart att peka ut de misstag som gjorts och varför det inte är en bra idé att skära i utbildningen, men samtidigt måste vi också tänka på hur vi vill kommunicera ut. Vad det är vi är det egentliga vi vill ändra på i utbildningsystemet och vilken sorts utveckling vi vill få igenom. Det är en balansgång, påpekar han.
Vad som i slutändan kommer att ske när det gäller nedskärningarna är svårt att säga. Regeringen har kommit överens om en summa som kommer behöver tas från utbildningen och ordförandena är båda av den åsikten att de inte tror att de kommer kunna få nedskärningarna att försvinna. Även om regeringen har svårt att nå ett gemensamt beslut om hur det kommer se ut i praktiken. Koponen säger att utöver att motsätta sig nedskärningarna, måste de fokusera på att påverka var och hur nedskärningarna kommer ske.
– Det har varit stora nedskärningar i utbildningen både med förra regeringen men också med den nuvarande. Jag anser att det påverkar kvaliteten av utbildningen och det finska utbildningssystemets styrka ligger inte i att ha tusentals människor utan jämställdhet mellan utbildningarna. Och det är svårt att åstadkomma när de skärs ner hela tiden, säger Heinilä.
Utöver nedskärningarna är Studenthälsan något som kommer vara en av de viktigaste frågorna under det kommande året, speciellt för Heinilä.
– Problemet med hälsovårdsfrågan är att det finns så olika system i de olika skolorna. Självklart är vårt mål att ge alla studerande tillgång till hälsovården men vi måste också fokusera på att påverka hur det ser ut i dagsläget.
För Koponen är det här inte en lika stor fråga, men han anser ändå att de också måste vara med och bidra. Studenthälsan är också en viktigt fråga i och med att vårdreformen är i gång.
– Det här är en av de frågorna där vi har ett gemensamt mål i slutändan, säger han.
Även fast studievärlden just nu har ett mörkt moln över sig så är de båda väldigt positivt inställda till året 2016. Det finns mycket att jobba för och de har en ganska klar bild av vad de vill åstadkomma. Till sina medlemmar vill säga att allt kommer bli bra i slutänden och att de ska forsätta le. Det löser sig.
