Johannes Hanhirova, kårordförande i SHS, berättade mer om beslutet och vad som legat bakom det hela.
I september meddelade SHS, Svenska Handelshögskolans Studentkår, att de lämnar SSI och då också Studentbladet. Det betyder alltså att från och med hösten 2016 slutar hankeiterna att få hem Studentbladet, och SSI tappar en väldigt stor del av finansieringen. Från SHS sida är det här något som diskuterats i flera omgångar, i flera år. Till sist kom fullmäktige överens och det blev ett majoritetsbeslut.
Johannes Hanhirova är styrelseordförande i SHS. Han har varit i styrelsen i två år och berättar att ärendet har diskuterats redan 2013. Hanhirova säger att styrelsen inte haft något med själva beslutet att göra, men de har suttit med på möten och deltagit i diskussionerna.
– Diskussionen har främst handlat om det om hankeiterna får tillräckligt ut av det för att de ska motsvara värdet vad den kostar, säger Hanhirova.
Han berättar att åsikterna har varierat bland ledamöterna. Det har funnits sådana som varit för att stanna i SSI men självklart också de som tyckt att de skulle gå ur. De som tyckt att de skulle gå ur har främst varit av den åsikten att det inte är värt det de kostar. Innehållet i tidningen har också kritiserats.
– Jag har själv varit ganska neutral i hela frågan. Jag har inte satt min in i vad Studentbladet innehåller speciellt mycket. Jag brukar inte läsa tidningen, bara något nummer då och då men inte aktivt. Så jag kan inte kritisera innehåller för jag vet inte, berättar Hanhirova.
SSI är en intressebevakningsorganisation och detta är något som SHS inte tyckte passat in i det som SSI gör. Att göra en tidning för finlandssvenska studerande känns inte som intressebevakning. Hanhirova säger också att strukturen inom SSI kanske inte är den bästa och att man borde fundera om den. Istället för att ha “nakkistyrelse” med representanter från medlemskorporationerna borde man kanske ha en öppen styrelserekrytering där intresserade kan söka. Då skulle sådana som vill lära sig mera om hur det är att förvalta en medieverksamhet kunna söka och på så sätt skulle man få en proffsigare styrelse. Något som de också ifrågasatt är att om finlandssvensk gemenskap verkligen är att ha en gemensam tidning.
– Det är en klumpigt uppbyggd struktur på SSI som förening, anser Hanhirova.
Största anledningen till beslutet blev ändå i slutänden kostnadsfrågan. Av budgeten går 13400 euro till SSI. Budgeten är estimerad till 2000 kårmedlemmar, så det betyder då 6,70 euro per kårmedlem. Majoriteten i fullmäktige upplevde att det inte är värt det och att det är en stor kostnadspost för SHS.
Det gjordes också en enkät i våras för att höra studenternas åsikter, men den gick inte att använda eftersom det var så lite som svarade på den. Har studenterna hörts i frågan om vad de tycker om SSI och Studentbladet?
– Enkäten var det enda konkreta i år som vi gjorde för att höra studenternas åsikt. Jag kommer inte ihåg om de gjorts tidigare, kanske i diverse medlemsundersökningar, men ingen annat konkret har gjorts i år. Man kan ju inte höra allas åsikt men jag tror ändå fullmäktiges beslut har fungerar helt bra demokratiskt. Det som är fullmäktige majoritetsvilja är nog oftast kårmedlemmarnas majoritetsvilja också, säger Hanhirova.
Röstdeltagandet under fullmäktigevalet 2014 var 32,8%, det vill säga att fullmäktige representerar en liten procent av alla hankeiter.
Men dörrarna har SHS inte stängt. Styrelsen och fullmäktige byts ut varje år och med det också åsikterna. Hanhirova säger att de vill hålla en aktiv dialog och vara i konstant kontakt. De ger gärna feedback i utvecklingsfrågor och håller dörrarna öppna för förslag. Situationen kan se helt annorlunda om till exempel fem år.
– Jag ser de inte som något hinder att vi i framtiden går med igen. Det är upp till beslutsfattarna det året, säger han.
Hanhirova säger också att det självklart finns både bra och dåliga saker att med att de gick ur SSI och att det finns missnöjda. Men han vill att alla ska hålla sig öppna med varandra och att de är jätte gärna med och diskuterar framtiden.
Kan ni snälla sluta försöka provocera med att skriva om och om att studentbladet är ”för dyrt för Hankeiter” eller försöka implicera att Hankeiter inte skulle ha råd med tidningen. Det ger fel bild om vad som hände.
Studentbladet är en tidning som inte är värd pengarna. Till exempel så skulle Bill Gates ha nog råd med studentbladet, men jag tvivlar att han skulle villa köpa en tidning för den är usel.
Alltså seriöst, att ni så kontinuerligt orkar hacka ned på dem som kritiserar er och lämnar er organisation. Det är ett så uppenbart tecken på en organisation i kris att de som fortfarande försöker upprätthålla den anammar en så här frän attityd gentemot kritiker. Nästan som om ni skulle försöka använda tidningen som medialt maktverktyg för att framställa era fantasier som verklighet. Eller vänta, det är ju precis vad ni gör. Än spelar ni på stereotypier om hankeiter, än skyller ni på att ÅAS inte ville försöka förbättra. Sluta med denna dåliga journalistik i denna journalisternas sandlåda. Ni är en skam för hela yrkeskåren. Ni skriver så vinklat och på så dålig svenska att jag bävar finlandssvenska journalistikens framtid.
Skäms.
”Röstdeltagandet under fullmäktigevalet 2014 var 32,8%, det vill säga att fullmäktige representerar en liten procent av alla hankeiter.”
Det låter som om ni försöker antyda att fullmäktige vid SHS inte representerar majoriteten av hankeiterna och (implicit) menar att dessa skulle vara av en annan åsikt. Det här är så usel journalistik och så grova missförstånd av statistik att man undrar hur sådant kan förekomma i ”nordens äldsta studenttidning”. Lär man sig någonting på soc&kom överhuvudtaget utöver att låta sina egna åsikter påverka artiklar man skriver? Kanske hur man får det att verka som allmänt taget faktum?
Representativitet fungerar inte på det där sättet. Läs på lite.
SHS har väl den största röstningsprocenten bland universiteten i Finland? 32,8% torde representera Hankeiterna mer än väl. Det handlar heller inte om en kostnadsfråga, jag skulle inte betala en euro för Studentbladet i dess nuvarande form. Det finns bättre saker att lägga dessa tusentals euro på.