Hoppa till innehåll

Blogg: Rätt recept men fel diagnos av Finsk Ungdom

Läs också: Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt kårmedlemskap

Det finns egentligen ingen godtagbar motivering till att studentkårerna och studerandekårerna ska ha olika regler för medlemmarna. Det här slår också Pauli Rautiainen, lektor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, fast i ett inlägg i Grundlagsbloggen år 2014.

Ska vi vara ärliga är den mest avgörande skillnaden mellan att betala medlemsavgift till en studentkår och en studerandekår att de som “tvingas” betala studentkårsavgiften får tillgång till Studenthälsan.

DSC_4771

Yrkeshögskolor i Villmanstrand och Seinäjoki har under tre år deltagit i ett försök med en frivillig hälsovårdsavgift som ger studerande tillgång till Studenthälsan. Försöket avslutades förra sommaren och enligt rapporter från Social- och hälsovårdsministeriet passar modellen bra för yrkeshögskolor.

Att använda studenthälsovården som motivering för att införa obligatoriskt medlemskap i studerandekårer, vilket SAMOK och tidigare regeringar försökt göra, håller alltså inte längre eftersom en hälsovårdsavgift bevisligen fungerar.

I stället borde vi fråga oss om inte också universitetens studentkårer skulle klara sig med frivilligt medlemskap frikopplat från en hälsovårdsavgift som antingen skulle vara frivillig eller obligatorisk. Det skulle främja jämlikheten mellan studerande vid universitet och högskolor. Baksidan är att studentkårerna eventuellt förlorar pengar på lösningen.

Finsk ungdoms förslag att slopa obligatoriskt medlemskap i studentkårer är alltså inte nödvändigtvis en dålig idé. Den skulle tvärtom leda till en mera rättvis studieväld.

Däremot är förbundet ute och cyklar då de motiverar sitt krav med argumentet att kårerna inte representerar alla sina medlemmar.

Studentkårer är demokratiska organisationer och fungerar så representativt och rättvis som möjligt. Också om man som Sannfinländarna är i minoritet i studielivet går det att göra högljudd politik och påverka inom kårerna. Modell kan till exempel tas av yrbollana i A-ryhmä, HU:s lilla men högljudda anarkistiska gruppering.

Finsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynens motivering till kravet skvallrar dessutom om att utspelet snarare handlar om populism än genuin oro över studerandena och deras hälsa.

Tynkkynen är upprörd över att studenttidningen som han själv via studentkåren är med om att finansiera skriver negativt om hans partikamrat Olli Immonen. Tynkkynen blandar här friskt mellan studentkåerns intressebevakning och studenttidningens uppgift som oberoende samhällsbevakare.

Man kan fråga sig om Finsk Ungdom skulle driva lika hårt på avskaffandet av obligatoriskt kårmedlemskap om de var en av de största grupperingarna i delegationerna. Då Sannfinländarna ännu var ett av de minsta partierna i riksdagen riktade ordförande Timo Soini stark mot de stora elitistika partierna som tappat kontakten med folket. Nu då Sannfinländarna är bland de stora partierna avfärdar Soini småpartierna som obetydliga.

-Niklas Evers, chefredaktör Studentbladet

4 kommentarer till “Blogg: Rätt recept men fel diagnos av Finsk Ungdom”

  1. Pingback: Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt kårmedlemskap

  2. ”Däremot är förbundet ute och cyklar då de motiverar sitt krav med argumentet att kårerna inte representerar alla sina medlemmar.”

    Nej, det är nog skribenten själv som är ute och cyklar. Gång på gång används jag som studentkårsmedlem som en man i ledet i kårens krig för politiska mål som jag emotsätter mig och som inte sällan inte ens har någonting att göra med bevakning av studerandenas intressen. Jag upplever det som så otroligt kränkande att jag som studerande tvingas stöda ett organ som ger politiska utlåtanden, helt oberoende av vad innehållet i dessa utlåtanden sen sist och slutligen är. Så nej, det faktum att jag har EN röst i något delegationsval betyder inte att kåren därmed också representerar mig.

  3. Hej, det är sant att styrelser och fullmäktige inte representerar hela sin medlemskår på grund av det klena valdeltagande. Men att slopa det obligatoriska medlemskapet ser jag inte som en bra lösning på det här problemet.
    I stället borde de som är underrepresenterade organisera sig och påverka kårerna i större utsträckning. Det här håller troligtivs på att förändras så småningom med tanke på den Sannfinländska gruppens intåg i Studentkåren vid Helsingfors universitet.

  4. Pingback: Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt kårmedlemskap - Studentbladet

Vad tycker du?