Hoppa till innehåll

Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt kårmedlemskap

Finsk Ungdom kom i tisdags ut med ett pressmeddelande där de skriver att studenter vid universitet behandlas orättvist i förhållande till studerande vid yrkeshögskolor eftersom medlemskap vid studentkåren är obligatoriskt för de som studerar vid universitet.

Läs också redaktionbloggen: Rätt recept men fel diagnos av Finsk Ungdom

Förbundet skriver att varje finländare i grundlagen (§ 13) garanteras föreningsfrihet och att studentkårerna därför sätter studerande vid universitet i en orättvis position jämfört med studerande vid yrkeshögskolor som själva får välja om de vill tillhörasina kårer.

Finsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynen kommenterar utspelet i ett mail till Studentbladet. Han ser tvånget som det största problemet med obligatoriskt kårmedlemskap.

– Varken personer i arbetslivet, andra stadiets studerande eller studerande vid yrkeshögskolor påtvingas en intressebevakare och därför är studerande vid universitet i en ojämlik position. Någon måste med våld bevaka deras intressen, oberoende om de vill det eller inte.

I Finsk Ungdoms ställningstagande skriver Tynkkynen att han blivit arg efter att ha läst två negativa artiklar om den skandalomsusade partikamraten Olli Immonen (Sannf.) i en studenttidning som han själv via kåravgiften är med om att finansiera.

Sebastian Tynkkynen (Sannf.).

HUS protesterar mot kritiken

Tynkkynen tar i pressmeddelandet ut svängarna och jämför sitt medlemskap i en studentkår med att ordförande för Finlands studentkårers förbund, Jari Järvenpää, skulle tvingas gå med i Sannfinländarna, betala medlemsavgift och låta partiet föra hans talan.

Mari Lehtoruusu, styrelseordförande för Studentkåren vid Helsingfors universitet, HUS, ger ändå inte mycket för Tynkkynens argument.

– Studentkåren är en demokratisk organisation. Det är studenterna själva som väljer sina representanter. Vår verksamhet återspeglar viljan hos majoriteten av studerandena.

Lehtoruusu påpekar att Sannfinländarna de senaste åren nog börjat synas i delegationsvalen. I HUS blev de synliga år 2012 då det med ett valförbund lyckades samla ihop 65 röster, vilket ändå inte räckte till en plats i studentkårens delegation. Inte heller i fjolårets delegationsval räckte Sannfinländarnas röster till.

Studentkåren vid Villmanstrands tekniska universitet ordnar Beach Party. Fester och evenemang är de delarna av kårernas verksamhet som syns tydligt i studerandes vardag. Bild: Teemu Leinonen/Villmanstrands tekniska universitet.

Studenthälsan slukar mest fyrk

Skillnaden i medlemsavgifterna mellan kårerna i yrkeshögskolorna och universiteten beror till stor del på Studenthälsan.  Studentkårernas medlemmar får tillgång till Studenthälsan i och med kåravgiften medan studerande vid yrkeshögskolor är mer utsatta då det kommer till hälsovård.

– Det ser ju ut som stora summor då många studentkårer tar över 100 euro av sina medlemmar per år, men man måste komma ihåg att 54 euro av summan går direkt till Studenthälsan och inte till studentkåren. Med intressebevakning, olika evenemang, stöd och utrymme för studerande tycker jag att studenterna får bra valuta för pengarna de betalar, säger Lehtoruusu.

Att studerande vid yrkeshögkolor inte har tillgång till Studenthälsan har länge setts som ett problem. Därför var också ett av fyra utbildningslöften som alla riksdagspartier avlade inför riksdagsvalet att alla studerande ska få tillgång till Studenthälsan.

Läs också: Studenterna samlade utbildningslöften

För att garantera bättre hälsovård till studerande försökte den förra regeringen införa obligatoriskt medlemskap också inom studerandekårerna, men förslaget föll i grundlagsutskottet, vilket det gjort flera gånger tidigare de senaste tio åren.

Ett annat populärt alternativ, som också prövats i praktiken, är att studerande vid yrkeshögskolor skulle få betala en skild hälsovårdsavgift som ger tillgång till Studenthälsan.

Finsk Ungdoms Tynkkynen ger ändå inte mycket för den lösningen. I en kommentar till Studentbladet ifrågasätter han hela Studenthälsans position.

– En 25-årig arbetslös borde ha samma tillgång till hälsovård som en 25-årig studerande. En sammanslagning av den offentliga hälsovården och studerandenas hälsovård borde övervägas, kommenterar Tynkkynen.

Studentbladet fortsätter rapportera om Studenthälsan och kåravgifter i höstens första nummer som utkommer i slutet av september.

Vad tycker du?