Den nya regeringen går hårt åt utbildningen trots att alla partier under valkampanjerna gav ett ‪#‎utbildningslöfte‬ där de lovar att inte göra just det. Nu ska utbildningen skäras ner med 600 miljoner euro fram till år 2020 och också studerandenas stöd skärs ner. Student- och studerandekårernas representanter, FSF och SAMOK, säger sig vara chockerade, besvikna och

Den nya regeringen går hårt åt utbildningen trots att alla partier under valkampanjerna gav ett ‪#‎utbildningslöfte‬ där de lovar att inte göra just det. Nu ska utbildningen skäras ner med 600 miljoner euro fram till år 2020 och också studerandenas stöd skärs ner.

Student- och studerandekårernas representanter, FSF och SAMOK, säger sig vara chockerade, besvikna och arga över regeringsprogrammet. 

Hela regeringsprogrammet hittar du här. 

DSC_3598
FSF och SAMOK utanför regeringsförhandlingarna i Smolna i maj. Då var organisationerna ännu hoppfulla om att utbildningslöftena skulle hålla. Bild: Niklas Evers

Det nya regeringsprogrammet som presenterades av Juha Sipilä (C), Alexander Stubb (Saml) och Timo Soini (Sannf) på onsdag eftermiddag innebär tuffa besked för studerande. Av de fyra så kallade utbildningslöftena som alla tre partiledare band sig till under valkampanjerna inför riksdagsvalet är det endast löftet om att göra Studenthälsan tillgänglig för både universitets- och yrkeshögskolestuderande som varken omnämns eller bryts i regeringsprogrammet.

De övriga utbildningslöftena är att inte skära i utbildningen, att inte försvaga studiestödet och att låta utbildningssystemet förbli avgiftsfritt.

Studentbladet skrev i februari om kårernas kampanj inför riksdagsvalet. Kampanjen går under namnet #utbildningslöfte eller #koulutuslupaus: Studerandena sparkade i gång valrörelsen

Här är de viktigaste punkterna som berör studerande i den nya regeringens program:

Studiestödet skärs ner hösten 2016

Studiestödet ska skäras ner från och med hösten 2016. Vad det innebär för enskilda studerandes ekonomi är ändå inte klart. Målet är i alla fall att spara 70 miljoner euro fram till år 2019 och 150 miljoner på ”längre sikt”, det vill säga någon gång efter år 2020. Också stödmånaderna som skurits ner i flera repriser de senaste fyra åren kommer att minska ytterligare.

Dessutom slopas det indexbundna studiestödet som klubbades igenom år 2011.

Läs också: Blogg: Studsiestödet viktigt, men…

I mars då föregående riksdag avslutade sin mandatperiod överlevde studiestödet i sin nuvarande form med nöd och näppe: Riksdagen backar från inskränkt studiestöd

Färre magistrar sparar pengar

Regeringen vill också försnabba studietakten så att ”en betydande del av studerandena” ger sig ut i yrkeslivet redan efter kandidatexamen. Det här skulle enligt regeringen spara både på högskolornas utgifter och på studiestödskostnaderna. Det här skulle betyda att färre än i dag bli magistrar.

Enligt regeringens bedömning skulle man spara 50 miljoner euro på högskolornas utgifter och 25 miljoner euro i studiestödsbetalningar om andelen studerande som avlägger magistersexamen minskade med 20 procent.

Terminsavgifter för internationella studerande

Som väntat ska studerande från andra länder än EU- och EES-medlemsländer betala terminsavgifter för utbildning i Finland. Terminsavgifterna ska finansieras med hjälp av ett stipendiesystem.

Terminsavgifterna var det utbildningslöfte som redan för några veckor sedan såg ut att brytas. Avgifterna togs då upp i samband med den nya regeringens invandringspolitiska förhandlingar, vilket förgargade kårerna som anser att frågan är utbildningspolitisk.

Student- och studerandekårerna har fört en hård kamp mot planerna på terminsavgifter medan högkolornas ledningsgrupper i regel varit positivt inställda till avgiftssystemet eftersom de anser att det skapar förutsättning för en fungerande utbildningsexport.

Förslaget om terminsavgifter till studerande som kommer utifrån Europa lades på is i december 2014 på grund av oenighet inom den dåvarande regeringen. Både Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna är för terminsavgifter. Då Sverige införde terminsavgifter för utländska studerande år 2012 störtdök antalet internationella studerande i landet.

Enligt tidigare uppskattningar skulle terminsavgifterna landa på cirka 4000 euro.

I regeringsprogrammet betonas det ändå att all ekonomisk nytta av terminsavgifterna ska gynna högskolorna.

Mindre fyrk till högskolorna

Högkolornas finansiering kommer däremot också att skäras ner. Finansieringsmodellen för högskolor ska utvecklas så att den bättre belönar de skolor vars studerande snabbt blir klara. Också högskolor med god kvalitet ska belönas,bland annat utgående från hur de utexaminerade klarar sig i arbetslivet.

Enligt regeringsprogrammet ska den nedbantade finansieringen inte få drabba utbildningen och forskningen, utan sparåtgärderna ska istället riktas mot högskolornas administration. Man ska kunna spara pengar genom att slå ihop avdelningar, fakulteter och genom att samarbeta med andra skolor.

Dessutom införs en tredje termin för universitets- och högskolestuderande.

Om skribenten
Publicerad
maj 27, 2015

2 kommentarer om “Sipiläs regering går hårt åt utbildningen – här är de viktigaste punkterna”

Lämna ett svar