Studentpolitiken är som ett eget organ i den nationella politiken och under de senaste åren har det skett många cellförändringar i organet. En aning njursvikt och lungkollaps har den fått uppleva och hälsan är inte så god som den skulle kunna vara. Men det finns de som vill kurera, ge dialys och några välvalda injektioner.
Vad ger det en person att vara politiskt aktiv? Kan det ge en ytterligare mening med studielivet, bli en komponent i självbilden eller gör det en bara bitter? Studentbladets skribent Vilhelmina Öhman träffade studenpolitiskt aktiva från Åbo, Vasa och Helsingfors för att diskutera de här frågorna.
Ellen Kackur, Vasa
Inom vilka föreningar eller organisationer är du aktiv?
”Nu är det främst LSK, alltså Liberala Studerande, där jag är ordförande. Sedan är jag också studentrepresentant i fakultetsrådet för Peffan och socialvetenskaperna i Vasa.”
När började du intressera dig för politik?
”Jag blev nog intresserad av politik innan jag började studera på högskolan. Jag skulle säga att det var under gymnasiet när jag gick med i Amnesty. Amnesty är ju inte politik i sig men samhällsengagemang vilket det handlar om ändå.”
Varför tycker du det är viktigt med studentpolitik och att engagera sig i den?
”Jag tycker det är en konstig fråga för jag förstår inte hur det inte skulle vara viktigt! Det är jätteviktigt för mig att min utbildning är bra, att kvaliteten är hög och att allt går rätt till. Inom Åbo Akademi finns det väldigt många olika linjer, så det är viktigt att det är jämlikt och att alla blir behandlade på samma sätt. Och överlag i samhället att man reagerar då regeringen eller riksdagen lägger fram dumma sparförslag som tar på studenterna. Det märks tydligt att det behövs någon som står upp för studenterna, men jag tycker det är många som ändå gör det, vilket är bra. Alltid kan man vara fler dock. Någon måste ta initiativ, som t.ex. då de skulle begränsa studiestödet, vilket är ett nationellt exempel men det kan vara vad som helst på lokal nivå där de vill skära ner.”
Vad har du fått ut av att vara politiskt aktiv?
”Det ger mig ganska mycket, annars tror jag inte att jag skulle vara med. Om man är intresserad, både av studentpolitik och samhällsengagemang, så är det där man träffar likasinnade och där får man diskutera och det tycker jag är givande och ger intellektuell stimulans. Om man tänker helt själviskt på vad jag får ut av det! Det känns väldigt bra att man kan vara med och påverka. Det känns som att folk lyssnar på en.”
Alexander Skog, Åbo
Inom vilka föreningar eller organisationer är du aktiv?
”Jag satt 2011 i Merkantila klubbens styrelse, alltså ämnesföreningen vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Sedan har jag suttit ett år i Åbo Akademis studentkårsstyrelse som högskolepolitisk ansvarig. Utöver det har jag haft en hel del förtroendeuppdrag inom Åbo Akademi som studentrepresentant, varav de mest relevanta har varit i planeringsgruppen för breda utbildningar vid Handelshögskolan, universitetskollegiet och arbetsgruppen för examensstadgansuppdatering. För tillfället sitter jag i valnämnden vid Åbo Akademi och ekonomidirektionen vid ÅA:s studentkår.”
När började du intressera dig för politik?
”Det måste ha varit 2010. Jag studerade på folkhögskolan i Karis, gick ett engelskspråkigt program och min kursdragare var delvis politisk aktiv och han menade att jag skulle vara bra inom politiken. Jag var inte själv av samma åsikt, jag tyckte jag var lite för radikal och hade för lite lätt att explodera och kunde inte riktigt diskutera allt konstruktivt Att kritisera andras tankar intresserar mig kanske mest.”
Varför tycker du det är viktigt med studentpolitik och att engagera sig i den?
”Det där är en ganska svår fråga för det är som att fråga varför du tycker det är viktigt med demokrati och varför det är viktigt för alla att rösta! Jag upplever att samma gäller inom studentpolitiken som inom nationell politik, att människor de facto tar mycket för givet och inser inte hur mycket arbete som ligger bakom det och därför tycker jag det är jätteviktigt att de som ens på något vis ens engagerar sig i studentpolitiken faktiskt försöker föra fram att man gör det för alla studerandes skull. Det är viktigt att komma ihåg att de förmåner vi studerande har inte ska tas för givna, för det sker kontinuerligt förändringar i dem som gemene studerande inte är medveten om. Jag tycker att alla studeranden borde vara medvetna om varför de får sina pengar och vad som krävs av dem för att de ska få dem och att uppfylla de kraven. Eller om man inte uppfyller de kraven så åtminstone inte då börja streta emot och skrika. Det har också hänt mig att jag inte beviljats studiestöd för jag har inte presterat tillräckligt med studiepoäng, men då måste man bara ta det.”
Vad har du fått ut av att vara politiskt aktiv?
”Först och främst har det kanske gett mig en uppfattning om hur lite människor egentligen förstår och vet om hur vårt samhälle, våra förmåner och vårt välfärdssamhälle fungerar! Om något kan man säga att det gjort mig ännu mer bitter. Delvis därför att människor klagar på att de inte får tillräckligt, men sedan vill man ändå inte göra något åt det. Jag påstår inte att jag är bättre, jag är precis lika lat som någon annan. Jag tycker jag har fått en bättre insyn i hur vårt samhälle fungerar och hur pass viktigt det är att vi alla är delaktiga i det på något sätt. Alla kan inte göra samma sak men alla kan vara med på något sätt och då är det lättare för helheten att fungera så bra som möjligt.”
Niia Virtanen, Helsingfors
Inom vilka föreningar eller organisationer är du aktiv?
”Under studietiden har jag varit mest aktiv inom Sitvas, Obundna vänstern vid Helsingfors universitet. Nu håller jag dock på att dra mig tillbaka därifrån för att ge plats för en ny generation.”
När började du intressera dig för politik?
”När jag var yngre var jag av den åsikten att politik är jättetråkigt, det intresserade mig inte ett dugg och det kändes som om det under inga omständigheter skulle kunna vara intressant, men ungefär vid sjutton års ålder, när det började bli aktuellt att rösta, gjorde jag ett valtest och den vägen förstod jag att jag skulle kunna vara aktiv på något sätt. Sedan gick jag med i Vänsterunga, satt med i styrelsen och var väldigt aktiv och genom det utvecklades självklart mina egna tankar. Jag kanske inte ser på politik på samma sätt nu som jag gjorde då, vad som är politik och politisk verksamhet.”
Varför tycker du det är viktigt med studentpolitik och att engagera sig i den?
”Speciellt just nu är det viktigt för det läggs väldigt mycket press på utbildning och det är väldigt mycket tal om studentpolitiken. Man vill väldigt tydligt föra den åt ett visst håll. Speciellt om man tänker på de senaste årens händelser, hur samma utveckling har skett utomlands och hur det utomlands finns väldigt aktiva studentorganisationer som kritiserar att man gör utbildningsprogram till produkter och hur universitet och andra högskolor har nyliberaliserats. Det går fram med en hård fart. Enligt mig är det väsentligt att fundera på sin egen utbildning och sina studier och att ta ställning. Man är inte ensam om att ha väldigt bråttom hela tiden, att få in tillräckligt med studiepoäng, att alla kräver mycket av en, utan det är en upplevelse man delar med många och det är något som ligger bakom det.”
Vad har du fått ut av att vara politiskt aktiv?
”En medveten känsla av att ha uppnått något och en upplevelse av seger, vilket kan låta lite corny eller klichéartat! Sådant som väcker min vilja att göra något politiskt kommer oftast ifrån att jag är väldigt arg och något irriterar mig något otroligt och det att man får något gjort åt det känns väldigt bra! Det är synd att det vanligen kommer från negativa känslor, det skulle vara trevligt om det skulle kunna komma från mer positiva. Men i det här ögonblicket är väl situationen och maktstrukturen sådan att det är svårt att hitta något positivt, åtminstone från min egen synvinkel. Men fast man vet att många saker man gör är väldigt små och fjuttiga och kanske inte påverkar resultatet i slutändan har jag ändå en känsla av att man måste göra något trots allt. Jag tycker man måste upprätthålla en känsla av att man måste påverka och inte tänka att det inte leder någonstans.”
Efter att ha tagit pulsen på några studentpolitiskt aktiva är det tydligt att dagens situation för de studerande, med nedskärningar i förmånerna och höga krav, kan ge hög puls. Men trots all irritation och bitterhet dör inte viljan att friskna till. Medvetenheten och delaktigheten kan i slutändan leda till en känsla av seger. Och om inte det så var det ett försök i varje fall.
