Finländarna upplever klimatförändringen som en viktig fråga och de flesta vill att regeringen tar en aktivare roll i klimatfrågorna. En majoritet av finländarna vill se att Finland minskar sina utsläpp oberoende av vad andra länder gör och stödet för förnybar energi är stort även om det skulle innebära ett högre elpris. Dessutom vill hela 80 procent att man snabbt ingår ett nytt internationellt klimatavtal och minskar de globala utsläppen.
Men samtidigt som vi säger oss ta klimatförändringen på allvar är vi ovilliga att själva göra någonting åt saken. I undersökningen bedömde två tredjedelar att de varit dåliga på att ändra sina trafikvanor, matvanor eller boendelösningar för att bekämpa klimatförändringen.
Vi finländare är tydligen inte redo att ta personligt ansvar för miljö och etik i våra dagliga liv utan ser hellre att till exempel staten axlar ansvaret. Paradoxalt nog verkar den allmänna trenden i samhället ändå vara att skyffla över ett allt större personligt ansvar på enskilda konsumenter medan staten tar en mindre roll.
Till exempel vill Sannfinländarna slopa bilskatten och från Samlingspartiets håll förespråkas ett miljöskydd baserat på frivillighet. Motsvarande attityder finns kring ulandsbiståndet som partierna vill skära ner i tron på att privatpersoner frivilligt kompenserar med att öppna sina plånböcker.
Mycket tyder alltså på att vårt personliga ansvar för konsumtionsfrågor ökar trots att vi enligt klimatpanelen gärna ser att staten tar en aktivare roll i klimat- och konsumtionsfrågor. Och det är inte bara våra största partier som driver större personligt ansvar i konsumtionsfrågor. Världens största frihandelsavtal, det så kallade TTIP-avtalet, som för tillfället förhandlas fram mellan EU och USA, lär också föra med sig nya problem för konsumenterna.
Tidigare i våras släpptes den kritiska rapporten I frihandelns goda namn av de svenska tankesmedjorna Katalys (LO) och Cogito (Miljöpartiet). Enligt rapporten finns det stora risker för att frihandelsavtalet resulterar i ett svagare skydd för medborgarna. Bland annat lyfter rapporten upp att både livsmedelssäkerheten och kemikalielagstiftningen i EU är hotad. Risken är att vårt kött proppas ännu fullare med antibiotika än i dag och att bevisbördan för säkra kemikalier i produkter flyttas från företagen till staten.
Då frihandelsavtalet förr eller senare träder i kraft kommer också vårt personliga ansvar som konsumenter att öka. Till exempel kan vi om några år stå i mataffären och fundera på om vi ska välja billig genmanipulerad mat eller det dyrare alternativet som krävt mera bekämpningsmedel.
Vi kan bara hoppas att kommande regering tar det ansvar som majoriteten av oss efterlyser. Tills dess måste vi förhålla oss till dagens situation och ta ett större ansvar för miljö, etik och hållbarhet då vi köper mat, reser eller skaffar en ny dator.
Det Studentbladets vårnummer (4/2015) fokuserar till en viss del på de ständigt aktuella frågorna konsumtion och hållbarhet. De här artiklarna kommer att dyka upp på stbl.fi under maj månad. Vi hoppas att de kan besvara frågor om konsumtion och inspirera till alternativa vanor.
Niklas Evers
