Då Studentbladet träffar Laurén har det gått exakt ett år sedan den 18 mars 2014, dagen då Ryssland officiellt annekterade Krimhalvön. Vid den tiden hade Laurén precis återvänt till Moskva efter att ha rapporterat om invasionen på Krim. I rysk tv visades annekteringsceremonin från Kreml där Vladimir Putin undertecknade avtalet om att införliva Krim i den ryska federationen.
– Man visste redan då att konflikten kommer att bli våldsammare innan den får en lösning. Putin har ofta kritiserat västvärlden men aldrig tidigare gått så här långt, säger Laurén.
I boken Ukraina – Gränslandet som Laurén skrivit tillsammans med journalisten Peter Lodenius behandlas nyckelhändelserna i krisen. Med början från Självständighetstorget i Kiev där demonstrationerna inleddes i november 2013 till de trevande försöken till vapenvila i östra Ukraina i slutet av 2014. Då förlaget föreslog att Laurén skulle skriva boken tackade hon ändå nej till en början.
– Det hade varit ett så tungt år, det tyngsta hittills för mig professionellt. Men jag upplevde ändå att det var viktigt att få allting ur mig och att sammanfatta det som har skett.
Sedan boken skrevs har det hunnit hända mycket i Ukraina. Bland annat har de inblandade parterna hunnit förhandla fram en vapenvila i östra Ukraina. Laurén berättar att boken kan ses som en mellanrapport över kriget i Ukraina.
– Vi vet ännu ganska lite om vad som skett i östra Ukraina. Det kommer säkert ännu att komma fram information om flera krigsbrott i regionen.
Det ryska maktövertagandet på Krim i slutet av februari 2014 sköttes mycket smidigt och elegant utan större våldsamheter. På bara några dagar hade de ryska styrkorna tagit kontrollen över militärbaser, offentliga byggnader och tv- och radiostationer på halvön.
– Det var helt absurt. Vi åkte omkring och letade efter soldater och krigsmaterial. Det var en mycket oklar situation, men samtidigt visste alla egentligen vad som skedde, att Ryssland låg bakom maktövertagandet. Västvärlden visste det här, men man ville egentligen inte göra någonting.
Hela konflikten har präglats av osäker information. Till en början talades det om maskerade gröna män på Krim och då striderna i östra Ukraina blossade upp var Rysslands inblandning till en början oklar. Laurén berättar att Ryssland har använt den västerländska journalistikens hederskodex som ett vapen i informationskriget och utnyttjat kravet på att alla uppgifter måste bekräftas. Men i Finland borde inte informationskriget ha påverkat bilden av vad som skett märkbart.
– Jag håller inte med om att folk inte fattat att det finns ryska soldater i Ukraina. Det stod mycket tidigt klart att så var fallet och det har rapporterats utförligt både i västerländska och ryska medier.
I Ryssland har däremot opinionen skiftat så att tongångarna mot både oppositionen och västvärlden hårdnat. Laurén berättar om hur den allmänna synen är att väst har sig själva och sin dubbelmoral att skylla. Händelseförloppet på Krim ses snarare som att Ryssland tagit tillbaka det som hör till dem.
– Det är sant att väst inte är perfekt och att till exempel Irakkriget gott kan kritiseras. Men det ändrar inte på det faktum att Ryssland har annekterat Krim.
Laurén berättar att Ryssland i flera bemärkelser gick över en gräns då de invaderade Krim. En gränsöverträdelse som innebär en slutgiltig lång brytning mellan Ryssland och väst.
– Annekteringen av Krim och Rysslands roll i konflikten i östra Ukraina visar att den gamla världsordningen där den starkaste bestämmer fortfarande till syvende och sist är den gällande. USA:s invasion av Irak är ett annat exempel. Jag ser det som ytterst bekymmersamt. Det har varit förhastat att säga att geopolitikens tid är förbi.
Sedan 17 februari råder ett vapenstillestånd i östra Ukraina som förhandlats fram mellan Ryssland, EU och Ukraina. Vapenstilleståndet har minskat på våldsamheterna, men konflikten i östra Ukraina är ännu olöst och historien om Ukrainas kris fortsätter.
– Det blir nog fler resor till Ukraina i år.
