Rom var aldrig planen. När Freja Lindeman sökte en praktikplats utomlands via Svenska kulturfonden tog hon det säkra för det osäkra. Konkurrensen om platserna i London och New York är hård och Rom lät för bra för att vara sant så hon satsade på trygga Köpenhamn i stället. Men mot alla odds fick hon avslag på ansökan till Danmark och blev antagen till sitt andra alternativ, att tillbringa ett år med konstnärer i Rom.
– Det blev jätte hård press när jag fick reda på att jag hade fått platsen. De meddelade bara en och en halv månad innan jag skulle åka iväg för ett år, säger Lindeman.
Så i januari 2014 drog hon till Italien. Arbetspraktiken bestod i att jobba som assistent på Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom, ett residens för nordiska konstnärer i behov av ett miljöombyte. Konstnärer som Henrik Ibsen och Selma Lagerlöf har i tiderna sökt inspiration på samma ställe.
– Jag kände mig nordisk och inrutad och tänkte det kunde vara bra för mig att pröva på en helt ny kultur.
Tanken var att den sömniga nordbon skulle ruskas till liv av den italienska kulturen. Stereotypen av de passionerade italienarna lockade och visade sig till viss del vara sann. Busschaufförernas eviga strejker, de sega italienarna och vännerna som åkte bil i timmar bara för att smaka på någon farmors hemgjorda glass tvingade henne ur sin bekvämlighetszon.
– Jag skämtar inte, det var precis så! När allting hela tiden skiter på sig går det inte att vara en inrutad nordbo längre, säger Lindeman.
Hon såg chansen att göra precis vad hon kände för under året 2014. Resultatet blev en djupdykning i stadens bohemkultur. Kulturproducenten från Finland började yoga, gå på utställningar och knöt kontakter med kulturpersonligheter i staden. Favoritstället blev Pigneto, ett område med billig öl och livlig musikscen, som hon själv beskriver som ett litet Berlin. Hon berättar att den nya livsstilen gav henne tid att vara ensam och reflektera över livet.
– Jag kan säga att jag funderat en hel del, men vet inte om jag kommit fram till någonting.
För ett år sedan var castingen för tv-serien Mitt nya land i full gång. Lindeman hade då hunnit bo i Rom i flera veckor och valde att nappa på betet. Hon skickade in en ansökan, intervjuades via Skype, och blev till slut en av fem korrespondenter i programmet. Totalt hade tv-serien fått in 95 ansökningar från den finländska diasporan.
– Den främsta orsaken till att jag sökte var chansen att få en del av mitt liv i Italien förevigat och kunna visa hur det var. Men visst var det ovant framför kameran i början. Det kändes som att klä av sig naken.
När Studentbladet träffar Freja Lindeman har hon bott i Finland i cirka två månader. Enligt henne är det långt ifrån tillräckligt med tid för att bearbeta alla intryck som året i Italien gav.
– Just nu känns Rom som en avlägsen lyxbubbla. Ännu medan jag bodde där funderade jag för mig själv om jag någonsin kommer att förstå vad jag varit med om.
Processat eller inte så kommer delar av hennes liv från och med våren att sändas i 11 avsnitt på Yle Fem. När allt material från de tio dagar långa inspelningsperioden i september är nedklippt blir det total 50 minuter tv om Italien med Freja som värd.
I april har serien premiär på tv, kommer du nu att kolla på dina avsnitt?
– Jag borde ju säga ja… men jag kommer nog inte att göra det.
