Studerandena sparkade i gång valrörelsen

Kampanjen som går under namnet #utbildningslöfte, eller #koulutuslupaus, drogs i gång med valdebatter i Finlands alla studiestäder. Studentbladet besökte debatten vid Brunnsplatsen i Helsingfors.

Blogg: Studiestödet viktigt, men…

De kandidater som var på plats radades upp för ett inträdesprov där de tentades i utbildningspolitiska frågor. Högst på agendan fanns naturligtvis de länge omtvistade frågorna om finansiering av studierna, studiestödets framtid och de eventuella terminsavgifterna för studerande som inte kommer från EU- eller EES-området. Också frågan om högskolestuderandes rätt till studenthälsan togs upp.

Högskolornas kampanj ställer sig emot ett svagare studiestöd, nedskärningar i utbildningen och terminsavgifter. Under den korta debatten som fördes ute i rått februariväder var alla kandidater snabba med att försvara studiestödet.

Mikä ihmeen #koulutuslupaus ? Nånej, tycker alla #vaalit2015 kandidater borde avlägga #utbildningslöfte !

— Alexander Lång (@alelaang) 25 februari 2015

Från vänsterkanten höjdes röster för ett högre studiestöd medan högern inte var lika snabb med att lova höjningar i ett tufft ekonomiskt läge. Svenska folkpartiets Marcus Rantala motsätter sig en förändring i studiestödet. I stället vill han vänta och se vad de senaste årens nedskärningar för med sig och om reformerna ger resultat.

– Nu tycker jag att det kloka skulle vara att inte röra studiestödet utan ge arbetsro åt studerandena. Det kommer knappast att finnas mera pengar att fördela till studenter eller övriga samhället, så vi kan vara nöjda om det nuvarande systemet bevaras, säger Rantala.

Mia Haglund från Vänsterförbundet är däremot för en rejäl höjning av stödet. Enligt henne finns det ingen som kan klara sig på bara studiestöd. Alla måste jobba eller låna för att kunna studera, menar hon. Under diskussionen lyfter hon fram ett förslag på att höja alla stöd till 750 euro i månaden, som ett första steg mot en grundinkomst.

– Det kräver ju också skattereformer och att man ser på hela socialskyddet på ett annat sätt. Om alla ska ha en lika stort grundinkomst så måste den beskattas bort från de som inte behöver den. Jag ser det inte som orealistiskt.

De senaste åren har studiestödet genomgått flera snabba förändringar. Rantala ledde arbetsgruppen som 2011 införde den så kallade tvåstegsmodellen, som delade upp stödmånaderna mellan lägre- och högre högskoleexamen. I samma veva höjdes prestationskravet för studiestödet till ett minimum på 20 studiepoäng per år.

År 2014 drogs antalet stödmånader ner ytterligare och för tillfället förbereds en reform som skulle begränsa studiestödet till bara en examen. Det betyder att en studerande inte skulle få stöd för en ny studieinriktning om hen redan avlagt en examen i ett annat ämne. Den här pågående reformen skulle Rantala ändå gärna bryta upp.

– Vi vet ju att vissa människor tar en utbildning som sedan inte passar för dem, och det är ju de som kommer i kläm i en sådan här situation. Jag tror inte att folk bara utbildar sig för skojs skull. Min personliga åsikt är att vi inte har så mycket att vinna på den här reformen eftersom den inte sparar så mycket pengar, säger Rantala.

Haglund är inne på samma linje angående den nya reformen som enligt planerna ska träda i kraft år 2016.

– Det är en jätte dålig idé. Redan nu får man ju bara ett begränsat studiestöd, så om det används till en, två eller tre examen tycker jag inte spelar någon roll. Jag skulle nog säga att reformen inte gått för långt för att stoppa, men till det krävs politisk vilja.

Under debatten lyftes också frågan om studerande vid yrkeshögskolor ska få ta del av Studenternas hälsovårdsstiftelse, studenthälsan. Här var alla kandidater överens om att studenthälsan borde vara till för alla som studerar oberoende av om de är inskrivna vid ett universitet eller en högskola. Endast Samlingspartiets Terhi Koulumies tvekade.

Det här är ändå inte möjligt i dagens läge eftersom studerande vid yrkeshögskolor inte har obligatoriskt medlemskap i kårerna. Därför kan inte heller den avgift som krävs för att alla ska få ta del av studenthälsan uppbäras från högskolorna. Orsaken till Koulumies tvekan är grundlagsutskottets utlåtande från i höstas där det konstateras att ett obligatoriskt medlemskap, eller automationsmedlemskap som förespråkarna kallar det, för studerande vid yrkeshögskolor strider mot grundlagen.

– Om obligatoriskt medlemskap som skulle ge lika rätt till vård för alla inte är i enighet med grundlagen kan man ju fundera på om det är grundlagen det är fel på. I så fall borde den ändras eller så måste vi hitta en plan b, säger Rantala då frågan lyfts upp i debatten.

Ett alternativ, eller “plan b”, till obligatoriskt medlemskap som diskuterats är att yrkeshögskolorna skulle uppbära en avgift vars enda syfte skulle vara att finansiera Studenthälsan. En sådan hälsovårdsavgift skulle troligen gå lös på ungefär hälften av vad universitetstudenter betalar till studentkårerna i dagens läge.

Under kampanjstarten i Helsingfors fanns representanter från alla riksdagspartier, utom Kristdemokraterna. Också småpartier som inte sitter i riksdagen bjöds in efter att arrangörerna fått kritik på Facebook för att ha struntat i dem. Åtminstone Piratpartiet och Finlands kommunistiska parti fick en försenad inbjudan, men ingen dök upp.

FSF:s och SAMOK:s kampanj kan följas under hashtagen #koulutuslupaus eller #utbildningslöfte.