Det är tidig förmiddag då Mari Huotari stiger in i värmen från den slaskiga och mörka januarimorgonen i Helsingfors. På några minuter har hon dragit fram sin dator och slagit sig ner vid ett bord för att jobba. Den här förmiddagen är Helsingfors universitets lokal på Berggatan, ett stenkast från järnvägsstationen, hennes arbetsplats.
Huotari hör till den första generationens företagare som puffats in i entreprenörskapet av Helsinki Think Company. Tillsammans med kollegerna och studiekompisarna Mira Rantakeisu och Antti Huotari driver hon företaget Kiesus som utvecklar läromaterial för religionsundervisning.
– Vi deltog i bootcampen förra året. Att teologer skulle kunna vara företagare är inget som lyfts fram speciellt mycket i utbildningen så det kändes lite konstigt i början. Men nu har det börjat rulla på, säger Huotari.
Academic Bootcamp är en årlig introduktion till företagande och entreprenörskap som Helsinki Think Company ordnar för universitetets studenter. I kraschkursen ingår bland annat föreläsningar, workshops och en exkursion till en rad företag i Sverige. År 2014 rymdes cirka 10 entreprenörsteam med på resan.
– Man fick ansöka om platserna till kursen och vi lyckades knipa en av dem, säger Huotari.
Helsinki Think Company är en förening som grundats och finansieras genom ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Helsingfors stad, men all verksamhet sköts av studenterna. Tanken är att de ska kunna skapa sina egna arbetsplatser, att öka universitetets inflytande i samhället och i det långa loppet dra in mera pengar till både universitetet och staden.
Huotari är i full fart med att berätta om hur Kiesus ännu är ett litet företag i startgroparna då hennes två kollegor, Mira Rantakeisu och Antti Huotari, stövlar in i lokalen. Alla tre jobbar ännu bara på deltid med företaget vid sidan om studier och annat jobb.
– Just nu satsar vi på att etablera vår position och skaffa fler kunder, säger Rantakeisu.
Rantakeisu berättar också att det kändes osäkert att dra igång ett startup-företag.
– Det här är inte vanligt bland teologer så det var svårt att ta största steget. Men vi tänkte till slut: varför inte?
Satsningen på entreprenörskap är ingenting unikt för just Helsingfors universitet. De senaste åren har entreprenörföreningar dykt upp i så gott som alla stora städer, och många högskolor har grundat sina egna entrepreneurship societies.
Den stora förebilden är Aalto Entrepreneurship Society Aaltoes. En förening som drogs i gång av studerande år 2009, redan innan Aalto-universitetet hade grundats. Aaltoes startade snabbt en rad program för nya startup-företagare, bland annat Startup Sauna och Summer of Startups. Den här sortens program har inspirerat flera andra föreningar som till exempel Think Companys Academic Bootcamp. Också den snabbt växande startup-konferensen Slush har sina rötter i Aaltoes.
Studerande vid Hanken var också tidigt ute och grundade föreningen Hanken Entrepreneurship Society Hankenes år 2009. Sedan dess har studerande från Arcada gått i samma fotspår genom sin förening Arcada Entrepreneurship Society AES som grundades 2013. Också Helsinki Think Company fick fart på verksamheten 2013.
De här föreningarnas verksamhet skiljer sig en aning, mest på grund av de olika studieinriktningarna. Men de har alla mer eller mindre samma huvudmål: Att skapa förutsättningar för unga entreprenörer att lyckas.
I Åbo har Boost Turku, en entreprenörsförening som grundats av Noviastuderande, redan skapat över 100 arbetsplatser. Den färskaste föreningen är Vaasa Entrepreneurship Society som officiellt körde i gång verksamheten i Vasa i januari 2015.
Och det här är bara början, åtminstone om man ska tro personalen på Helsinki Think Company. Laura Ekholm, Tyyra Linko och Henri Virta studerar alla vid Helsingfors univeristet och jobbar deltid som värdar för Think Companys utrymmen. Den här morgonen har de träffats för att planera föreningens vårsäsong.
– Vi har en enorm potential, men det behövs fler intresserade studenter. Får man drömma är ju huvudmålet stora utrymmen i centrum av Helsingfors där vi tillsammans skapar företag som förändrar Finland och världen, säger Virta.
Värdarna gör allt för att föreningens utrymmen ska kännas som ett andra vardagsrum. Dörren är alltid olåst, man har lyft in soffor i lokalen och i köket sitter folk och arbetar på armlängds avstånd från en puttrande kaffekokare. Lokalen på Berggatan för tankarna till den överdrivna avslappningsfaktorn hos moderna IT-företag. Bara flipperspel, sittsäckar och tv-spel saknas. För att locka flera unga entreprenörer vill värdarna satsa ännu mer på trivseln och atmosfären.
– Folk ska känna sig hemma när de kommer hit, säger Linko.
– Vi tror att när människor träffas, diskuterar och stöder varandra så ökar också chanserna att lyckas. Det är mycket bättre än att sitta ensam hemma och jobba med sin startup, säger Virta.
I dag har Think Company en lokal i centrum och en i Kampus Vik. Inom kort kommer en mycket större enhet öppna i det gamla universitetsbiblioteket i Mejlans och om några år ska alla Kampus ha ett eget Think Company. Värdarna menar ändå att Helsingfors inte blir för litet för alla de olika entreprenörsföreningarna, eftersom de inte är rivaler.
– Aaltoes och AES har större fokus på det tekniska. Här satsas det mer på sociala innovationer. Vår stora fördel är att alla här har olika bakgrund, säger Virta.
Virta fortsätter att spekulera kring varför det i Finland sitter ingenjörer på de flesta chefspositionerna inom företagsvärlden, följt av ekonomer och jurister. Under diskussionen kommer gruppen fram till att det är kulturen som är orsaken till att övriga studieinriktingar är underrepresenterade i företagsvärldens toppskikt.
– Det är mer kreativt med tvärvetenskapliga samarbeten där folk kan olika saker. Men ett stort problem är att företagandet inte lyfts upp i studierna tillräckligt mycket, speciellt inte bland humanister, säger Ekholm, som själv studerar etnologi.
Ser man till de senaste årens entreprenörstrend verkar det vara hetare än någonsin att som studerande starta eget. Från föreningarnas, högskolornas och universitetens håll ses trenden som en möjlig lösning på den höga arbetslösheten bland akademiker. Enligt Akava fanns det år 2014 närmare 42 000 arbetslösa högutbildade. Det är 5000 fler än 2013, en ökning på 16 procent.
Men fungerar det här verkligen? Är det värt risken att bli företagare i stället för att kämpa om en arbetsplats på ett stort företag eller i offentliga sektorn? Enligt Jaan Siitonen, som skriver sin pro gradu-avhandling om Helsinki Think Company, måste trenden ses ur ett längre perspektiv.
– Om man i dag gjorde en utvärdering av hur det gått så skulle det vara lika bra att lägga ner allting direkt. Men tittar man framåt fem eller tio år ser det bättre ut. Jag tror att vi år 2018 kommer att se många lyckade företag.
Helt lyrisk över statup-trenden är Siitonen ändå inte. Enligt honom så vinner inte småföretag över de stora på alla fronter. Han riktar också kritik mot ideologin inom startup-världen.
– I startup-världen överlever bara den starkaste och allt är mycket individualistiskt. Jag är rädd att det kan föra med sig ett nyliberalistiskt tankesätt. Vi måste också komma ihåg att satsa på gemenskapen. Alla kan inte vara starkast.
Enligt Siitonen är startup-scenen och entreprenörskapet viktigt, men en aning uppblåst. Han menar att det i dagens Finland framför allt behövs intraprenörer, förnyare inom stora etablerade företag och organisationer. Men det är en svår balansgång. Samtidigt som Siitonen uttrycker oro för det tuffa företagsklimatet efterlyser han en mera vågad kultur inom startup-världen.
– Det största problemet är det finländska tankesättet. Vi är självkritiska och vill varken sälja in oss själva eller det vi gör. Det här måste vi bli bättre på, säger Siitonen.
Nästa bootcamp på Helsinki Think Company drar i gång i februari. De två senaste kurserna har inte haft något speciellt tema men i år kommer fokus att ligga på hälsovård. Enligt de färska entreprenörerna på Kiesus, som fick foten in i företagsvärlden efter fjolårets kurs, är mer specialiserade kurser att föredra.
– I fjol hade alla ganska olika idéer och när vi undrade någonting fanns inte alltid någon som kunde svara på våra frågor, säger Rantakeisu.
Trots minimala förhandskunskaper om företagande och entreprenörskap verkar de tre teologistuderandena ha kommit en bra bit på vägen med sin affärsidé.
– Nu får vi skapa sådana läromedel som vi själva alltid velat ha, säger Huotari.
