Av EK:s medlemsföretag förutspår var tionde att de anställer fler sommarjobbare i år jämfört med 2014. De flesta, 82 procent, säger sig anställa lika många sommarjobbare som ifjol. Enligt EK:s arbetsmarknadschef Ilkka Oksala siktar EK på fler sommarjobb 2015 eftersom fjolåret överträffade förväntningarna.
– Förra året överskred vi 100 000 arbetsplatser trots den utmanande ekonomiska situationen.
Men EK:s mål för sommarjobben slår inte alltid in. Näringslivet siktade på 130 000 jobb sommaren 2012, men lyckades då bara anställa runt 95 000 sommarjobbare.
Tatu Tuomela, ungdomssekreterare på fackförbundens centralorganisation FFC, hoppas att EK:s uppskattning stämmer. Men påpekar samtidigt att förutsättningarna inte blivit bättre sedan förra sommaren.
– Det är mycket bra om det går så att det finns lika många sommarjobb i år. Men jag tror inte att vi kommer att se några större positiva överraskningar eftersom ekonomin är så dålig.
Många unga arbetslösa
EK motiverar de mer optimistiska utsikterna för sommaren med att sommaren 2014 gick över förväntningarna och att sommarjobbsmarknaden är relativt stabil oberoende av konjunkturläget.
Men Tuomela på FFC är av annan åsikt. Han berättar att sämre ekonomiska tider betyder högre arbetslöshet hos unga än hos den övriga befolkningen. Enligt Statistikcentralen låg den relativa arbetslösheten bland 15–24-åringar på 19,8 procent i december, medan motsvarande andel för hela befolkningen var 8,8 procent.
– Företag vill ha de unga och hungriga. Men under sämre tider som nu kan det vara att en 30-åring söker samma sommarjobb på ett kafé som en 18-åring. Då ekonomin repar sig så anställs unga i sin tur i snabbare takt än de äldre.
Det finns ändå tecken i ekonomin som tyder på att EK:s uppskattning om mer arbete stämmer. Enligt Tom Berglund, professor i nationalekonomi vid Svenska Handelshögskolan, kan den försvagade euron betyda en aning fler sommarjobb.
– Det är inte helt uteslutet. Förväntningarna är bättre när euron är mycket svagare än ifjol. Då finns möjligheten att arbetsgivarna anställer fler, säger Berglund.
Sedan 2013 har också FFC gjort uppskattningar om sommarjobbsläget. FFC:s beräkningar baserar sig på uppgifter från företagens huvudförtroendemän medan EK tyr sig till arbetsgivarna. Den så kallade förtroendemannapanelen släpps senare under våren men resultaten överensstämmer inte alltid med EK:s målsättningar. Till exempel så talade EK:s uppskattning i fjol om ett oförändrat läge jämfört med 2013 medan FFC:s panel förutspådde färre sommarjobb än tidigare.
Statistikcentralens undersökning av lediga jobb i början av 2014 visar att visstidsjobben, dit många sommarjobb hör, minskade med 5 procent från år 2013.
Handeln störst
I EK:s undersökning, som utfördes i oktober och november 2014, är handeln den största arbetsgivaren med fjärdedel av alla de uppskattade 115 000 sommarjobben. Priskriget som inleddes mellan de stora butikskedjorna i januari verkar inte ha påverkat antalet sommarjobb. Keskos rekryteringsexpert Anu Haapoja säger i Helsingin Sanomat (19.1) att anställningarna i stort sett är på samma nivå som 2014 men att inga stora ökningar görs.
Många studerande vid högskolor och universitet söker sig till serviceyrken inom kommuner och handeln för sommarjobb. Men enligt Tuomela har det blivit tuffare att få en uppgift som inte kräver någon specifik behörighet.
– Sedan 1990-talet har i stort sett alla jobb som inte kräver utbildning försvunnit. Vem som helst får till exempel inte ställa sig i ett restaurangkök över sommaren längre, säger Tuomela.
FFC:s uppskattning om sommarjobbsläget är klar i mars.
Läs mer om sommarjobb i Studentbladets februarinummer.
