Hoppa till innehåll

Hankens placeringar inte offentliga

Foto: Julius von Wright

Hankens placeringar förvaltas av två externa förvaltare, Danske Capital och Evli Bank. Förvaltarna har fått mandat att placera Hankens kapital och rapporterar till placeringsutskottet vid Hankens styrelse.

Jannica Fagerholm är ordförande för placeringsutskottet och berättar att förvaltarna följer Hankens placeringspolitik som utarbetades 2010. Förvaltarna bestämmer vilka bolag och fonder som Hankens kapital placeras i. Placeringsutskottet följer med de placeringar som görs och träffar förvaltarna ungefär var tredje månad.

Hanken 100-kampanjen samlade in donationer på 15,7 miljoner, vilket tillsammans med statens matchning blev 55 miljoner euro. Kapitalet placerades och värdet på placeringarna ligger idag på just över 70 miljoner.

– Placeringarna spelar en jätteviktig roll i Hankens ekonomi. För tillfället har Hanken som avkastningsförväntning 5 procent varav 3 ska tas ut och användas i universitetets ekonomi. Ungefär en tiondel av Hankens totala medel kommer från avkastningen, säger Fagerholm.

Fagerholm nämner att avkastningen bland annat används för att inrätta tjänster, finansiera doktorandstudier och för stipendier till studerande som studerar sin obligatoriska termin utomlands.

Grafik: Oliver Ström

Otillgänglig strategi

Till skillnad från exempelvis Helsingfors universitet och Aalto-universitetet är Hankens placeringspolitik eller strategi inte tillgänglig på webben och den har inte heller getts ut. Punkterna som Fagerholm visar är franska streck från en powerpoint.

Finns det en orsak varför ni inte har placeringspolitiken offentlig?

– Styrelsen har konstaterat att det är ett internt dokument, men det finns inget hemligt i det. Man kunde tänka sig att huvudpunkterna skulle finnas på webben, säger Fagerholm.

Har ni en skiljd strategi för ansvarsfullt placerande?

– Nej, det har vi inte. I vår placeringspolitik så har vi under riskhantering en punkt om att förvaltarna ska välja samarbetspartners som följer våra krav. Det är kanske något vi borde återkomma till i ett senare skede, men nu har vi känt att det räcker för oss, säger Fagerholm.

De krav som Hanken ställer på sina förvaltare är att de ska följa FN:s principer om ansvarsfullt placerande. Men de har ingen svart lista på branscher de inte placerar i, utan litar på portföljförvaltarnas principer.

– Vi har inte sagt annat om vilka fonder de ska välja. Vi utgår från att de och deras externa förvaltare följer principerna. Förvaltarna har fått redogöra för hur de förverkligar principerna för ansvarsfullt placerande och hur de väljer sina samarbetspartners. Vi kollar våra förvaltare, men vi går inte in i fonder och ser vad de består av, säger Fagerholm.

Fagerholm beskriver det som ett pragmatiskt sätt att följa med placeringarna.

– Vi har inte resurser att gå igenom alla fonder, men vi har inte upplevt det som ett större problem. Det är klart att vi blir beroende av att våra förvaltare samarbetar med andra som följer FN:s principer.

Har ni funderat på att bli medlemmar av Föreningen för ansvarsfullt placerande i Finland Finsif, som till exempel Helsingfors universitet och Aalto-universitet gjort?

– Det har inte funnits på agendan, men det finns inga hinder för att vi skulle gå med, säger Fagerholm.

Är det möjligt att se en lista på era placeringar?

– Vi har inte gett ut dem. De största placeringarna är i fonder, och det är inte särskilt intressant.

Placeringar hemliga om de kan skada högskolan

Universitetsreformen 2010 gjorde att universiteten fick nya strukturer. De placerades utanför staten och blev autonoma stiftelser eller offentligrättsliga inrättningar. Däremot följer de ännu samma offentlighetsprinciper som myndigheter.

Då det gäller handlingar om investeringar, placeringar eller yrkeshemligheter kan universitet motivera att utlämnandet medför ekonomisk skada. Då gäller sekretessbestämmelserna.

– I fråga om universitetens placeringar är utgångspunkten den att uppgifter kan vara sekretessbelagda om det skulle förorsaka ekonomisk skada för dem att ge ut uppgifterna. Det är förstås universiteten som själva i första hand tar ställning till om utgivande förorsakar skada, säger Henrik Hägglund, rektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan och expert på offentlighetslagen.

Lagarna som gäller universitetens offentlighetsprinciper:

30 § 2 mom.: “På offentlighet i universitetens och studentkårernas verksamhet tillämpas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs …”

24 § 1 mom. 17: ”[Handlingar är hemliga] … om utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling skulle medföra ekonomisk skada för sammanslutningen, inrättningen eller stiftelsen …”

Vad tycker du?