Hälsobloggaren och personliga trainern Katri Viirret förespråkar en hälsosam livsstil men tror inte på mirakeldieter och anser också att de flesta dieterna inte är sådana som borde tas på för stort allvar.
– Det har funnits trenddieter sedan länge och det kommer det säkert att alltid finnas. Vi vill ha olika trender och det syns också när det kommer till mat. De här trenddieterna kommer ofta med stora löften om att snabbt bli smal vilket gör att många blir en anhängare av dem.
Näringsterapeuten Susanna Strandback på Folkhälsan är också tveksam mot dieter och vad de lovar.
– Dieter kan vara bra när det gäller en kort tidsperiod. Men många dieter baserar sig på att förbjuda olika ingredienser och hindrar alltså en mångsidig kost. Det kan i sin tur på lång sikt skada hälsan.
När det kommer till specialdieter som exempelvis lchf, där kolhydratsintaget är minimalt och maten mest består av protein och fett är även den ett exempel på en diet som går ut på att förbjuda, säger Strandback.
– Visst kan en kolhydratfattig kost passa för vissa personer, men det är väldigt individuellt. Sen ska man också komma ihåg att olika dieter, som lchf, inte har undersökts under en längre tidsperiod. Hur den påverkar kroppen kan man egentligen inte veta ännu innan vi får resultat om flera år när det kommit forskningsreslutat som baserar sig på fleråriga studier. Man kan inte påstå att en viss diet är hälsosam utan att grunda den på fakta och vetenskap.
Glöm diettrenderna
Vad är då hälsosam mat? Blir kosten bättre om man köper en påse gojibär och minskar på veteintaget eller borde man öka på veteintaget och skippa gojibären?
– Själv blir jag irriterad av att man så ofta fastnar på små saker och glömmer de stora linjerna. Exempelvis så hjälper inte en enstaka superfoodingrediens någons kost. För många är dieter något som varar under en kort tidsperiod på några veckor för att minska vikten med några kilon, men då glöms också att det viktigaste är att i sin vardag äta tillräckligt, hälsosamt och mångsidigt samt att röra på sig för att upprätthålla en sund livsstil, säger Katri Viirret och fortsätter:
– När det för någon tid sen pratades mycket om en kolhydratfattig kost ledde det säkert till att många minskade på intaget av vanligt vete och socker, vilket hjälpte många att få lite hälsosammare matvanor. Givetvis går många även för långt och äter enbart biff och ost.
Gojibären är alltså inget som ensamt gör någons kost mer hälsosam och det är viktigt att inte gå för långt i att undvika vissa produkter enligt Viirret. Även Susanna Strandback påpekar vikten i att ha hälsosam vardagsmat och äta mångsidigt i stället för att haka upp sig på olika diettrender.
– Den matpyramiden, eller tallriksmodellen som vi har och som många känner till sedan barndomen är fortfarande en bra riktgivande modell. Den baserar sig på fleråriga forskningsresultat och otaliga experter inom sitt område har varit med och byggt upp den.
Sofia Åkermarck studerar idrott- och hälsopromotion på Arcada och anser att de olika riktlinjerna kan vara bra och hjälpa dem som inte riktigt vet hur de ska äta och då kan olika råd fungera som motivation till ett mer hälsosamt liv. Olika riktlinjer säger ofta det motsatta och går från den ena ytterligheten till den andra vilket kan innebära hälsovådliga konsekvenser.
–Det finns ju förstås de människor som annars redan äter hälsosamt och sen när de ännu läser om några nya dieter eller någon som sagt att man inte ska äta vissa saker och så vidare, så är det lätt att det utvecklas någonslags ätstörning och man börjar kontrollera sitt matbehov för mycket och börjar i och med det att må dåligt.
Mångsidigt med måtta
Viirret har i sitt arbete som personlig tränare märkt att de flesta av hennes kunder velat ha hjälp med att lyckas hitta motivationen till att röra på sig och hitta en kost som passar dem. Viirret är ingen vän av dieter och varnar också om följderna i vissa dieter.
– I dieter som baserar sig på att snabbt gå ner i vikt blir faran lätt att det är musklerna, inte fettet som åker iväg. En ensidig kost är även farlig för hälsan under en längre tidsperiod. Att få hjälp av en näringsterapeut är en bra idé om man behöver hjälp att hitta den gyllene medelvägen.
Det är alltså mångsidigt med måtta som enligt Viirret, Strandback och Åkermarck är svaret till hälsosam mat. Tallriksmodellen från lågstadiet är den som gäller och man ska vara kritisk till de olika hälsotrenderna som konstant dyker upp. Åkermarck tycker själv att dieter är väldigt dåliga, och påpekar att de ofta ger en korttidseffekt men att motivationen lätt kan bli svag och därefter går man dubbelt upp i vikt.
– Det viktiga skulle vara att hitta en balans i det man äter och inte fundera för mycket på vad man får äta och vad man inte får äta. Man får äta av allt, bara man äter det i måttliga mängder.
– Det finns alltid någon diet som blir trendig och får uppmärksamhet i medierna. De här artiklarna ska man förhålla sig kritiskt till. Det lönar sig också att stanna upp och fundera om det skulle vara bäst att acceptera sig själv som man är och inte konstant försöka få bort ”de fem sista kilona,” säger Katri Viirret.
