Hoppa till innehåll

"De bostadslösa har inga politiska vänner"

Placeholder bild för media som inte längre existerar
Den ursprungliga bilden har tyvärr försvunnit från våra arkiv. Originalbilden var tagen av Julius von Wright och hade bildtexten ”Peter Fredriksson arbetar på miljöministeriet med bostadslöshetsfrågor. Han tycker att Finland har lyckats bra med att minska antalet bostadslösa, men att misstag har gjorts inom bostadspolitiken som vi i dag ser resultaten av.” Bild: Studentbladets grafiska hustomte.

– Hör man någonsin politiker i valkampanjer säga att de vill bygga bostäder för hemlösa i ett visst område?

Några enstaka kan det finnas, men de får inga röster. De bostadslösa har så få politiska vänner.

Det säger Peter Fredriksson, bostadsexpert på miljöministeriet med uppgift att minska bostadslösheten, och sträcker på armarna.

Det tobaksluktande rummet vi sitter i på ministeriet har inte använts som rökrum sedan Jan Vapaavuori var bostadsminister. Det har renoverats, men doften av cigarrer hänger kvar.

Fredriksson säger att situationen ser bra ut i Finland jämfört med andra europeiska länder. Finanskrisen 2008-09 har gjort att bostadslösheten stiger i Europa, men Finland har lämnats relativt oberörd.

Bostadslösheten i hela landet har minskat från 10000 år 2000 till dagens 7 500, varav de riktigt svåra fallen, de långtidsbostadslösa, är 2 500 till antalet. Den finska strategin för att minska bostadslösheten fick sin grund i mitten av 80-talet då det första nationella programmet skapades under Harri Holkeris (saml.) regering 1987.

Före det bestod åtgärderna främst av frivillig verksamhet och enstaka kommuner som var aktiva, men staten saknade en aktiv politik i frågan. De verktyg man kom fram till då används ännu idag.

– Den stora frågan då var hur man ska koppla ihop bostad med socialt stöd. Det var då samarbetet mellan bostadssektorn och hälsovårdssektorn började. De insåg att det inte hjälper med universella instrument för att motarbeta bostadslösheten, utan vi behöver

specifika tilltag för att nå de djupa problemen, säger Fredriksson. Fredriksson säger däremot att det var först under Vapaavuoris tid som bostadsminister som samarbetet mellan miljö- och social- och hälsovårdsministeriet kom igång på allvar.

– Statsmakten har ännu starka gränser mellan servicesektorn och administrativa sektorn. Det var först då Vapaavuori blev bostadsminister som vi åstadkom samarbete mellan ministerierna. Då var Paula Risikko social- och hälsovårdsminister och det var första gången i historien gällande den här frågan vi fick pengar som gick till att rekrytera bostadsrådgivare. 350 stycken i 10 städer, säger Fredriksson.

Halvstarrighet bland Helsingfors politiker

I statistiken finns en stad som sticker ut − Helsingfors. Här stiger bostadslösheten och det är här som två tredjedelar av hela landets bostadslösa bor.

– Situationen är bra i andra städer, men bostadslösheten i Helsingfors är kronisk och det kommer att bli värre. Om vi inte skulle ha Helsingfors så skulle situationen se bra ut i Finland, säger Fredriksson.

Vad tycker du?