Hoppa till innehåll

Varför är unga män våldsamma?

Peter Ullholm från Riksförbundet för sexuell upplysning menar att vi måste bredda definitionen på sex.

Det finns många förutfattade meningar om vad maskuliniteter kan vara. Just det, till att börja med är de många. Uppfattningen om maskulinitet varierar mellan kulturer och orter. Attityder som ”Boys will be boys”, att män naturligt dör tidigare än kvinnor och bilden av att man inte ska prata under sex är alla pusselbitar i bygget av maskuliniteter.

I Sverige visar statistiken att våldsbrotten minskar då åldern stiger, det vill säga kurvans topp ligger i gruppen 15-19-åriga män. Cecilia Narby från Myndigheten för ungdoms- och civilisamhället i Sverige, säger att attityden mot slagsmålen på skolgården måste ändras. ”Boys will be boys” är inte en naturlag.

– Gruppen har en stor betydelse i våldet. Killar utövar våld i grupp för att visa att man är tuff. Om man inte själv utövar våld så riskerar man att själv utsättas, säger Narby.

I våldet på skolgården manifesteras föraktet mot svaghet. Slagsmålen är sällan rättvisa utan är ofta mellan någon fysiskt starkare och svagare. Samtidigt hör det också till maskulinitetsbilderna att inte söka hjälp eller vård ifall man faller offer för våld.

Vi går aldrig i säng med bara våra partners, utan samhället är också alltid med

– Därför måste våldsförebyggande arbete ha ett genusperspektiv för att behandla värderingar och normer, säger Narby och konstaterar att vi i Norden ännu är dåliga på det.

Hur påverkas män av bristande jämställdhet?

– De normer som inskränker kvinnors möjligheter påverkar också män. Ta exemplevis våld. Den våldsamma rollen som män bär begränsar också dem att fritt få forma sina liv, säger Svend Dahl, utredare för svenska regeringen om hur män påverkas av bristande jämställdhet. Alla män utövar inte våld, men alla måste förhålla sig till det på ett sätt eller annat.

Dahl menar att män måste ta ett större ansvar för jämställdheten. Då kan de områden där männen ”presterar” sämre förbättras, som i skolan, i hälsa och livslängd och i våldsstatistiken.

– Generellt har män färre potentiella roller att spela i samhället än kvinnor. Steget är större för män att söka sig till traditionellt ”kvinnliga” yrken, säger Dahl och menar att medan allt fler kvinnor arbetar inom mansdominerade yrken, så syns inte samma motsatta trend.

Samtidigt så minskar de högavlönade arbeten som inte kräver en högre utbildning, vilket i framtiden kommer att placera allt fler unga män på kanten av samhället. Dahls teori för ”pojkkrisen i skolorna”, det vill säga att pojkar ständigt presterar sämre, är just tillgången till detta arbete.

– Jag tror det har varit ett rationellt val för killar att strunta i skolan. Det har funnits välbetalda jobb som inte krävt utbildning, men det håller på att ändras. Därför är genuspedagogik ett viktigt verktyg, och det räcker inte med att en lärare på skolan går en kurs, säger Dahl.

Männens hälsoparadox

Hur kommer det sig att svenska män sjukskriver sig mer sällan än kvinnor, men dör tidigare? Män söker helt enkelt inte vård. Det anses inte vara manligt, säger Dahl. Detta är också orsaken till att män dör i en yngre ålder än kvinnor.

– Det finns en attityd inom hälsosektorn att man inte kan påverka det att män dör tidigare än kvinnor, men så är det inte, säger Dahl.

En nyckelfaktor i att förbättra mäns hälsa är just jämställdhetsarbetet och att bryta ner normer. Om män till exempel tog ut mera föräldrarledighet skulle detta ha en positiv inverkan på hälsan eftersom det minskar risktagandet.

– Mörkertalet vad gäller psykisk ohälsa bland män är antagligen stort därför att det inte anses vara manligt att prata om sina känslor, säger Dahl. Forskning visar också att de med en positiv inställning till jämställdhet utövar mindre våld.

Vi måste ändra bilden av sex!

– Vi går aldrig i säng med bara våra partners, utan samhället är också alltid med. Maskuliniteter beror på kultur och kan alltså förändras, säger Pelle Ullholm från Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

Han säger att om vi breddar definition av vad sex är så skulle sexuella övergrepp och så kallade gråzoner förebyggas. Om sex inte förutsätts ha vaginalt penetrerande samlag (vad gäller heterosexuella) som mål utan att ”destinationen” kan vara annat, så skulle det få oss att kommunicera under sex, säger Ullman. Medier matar oss ständigt med bilden av att samlag ska var smidigt, att parterna bara ska flyta med i stämningen och att allt sker naturligt på sätt och vis. Visst ska stönen vara där, men ord? Förstörs inte stämningen om man börjar prata?

RFSU tycker att många som har heterosex begränsar sig i onödan och vill att vi ska bredda definitionen på sex.

– Om vi breddar definitionen så skulle det skapa en frågekultur kring sex. Vi skulle våga prata under sexet och fråga vad som känns skönt, säger Ullman.

Detta skulle positivt ändra bilden av vem i samhället som äger sexualitet. Myter som att män är kåtare och den manliga sexualiteten drivs av en naturlig sexuell drift kunde motverkas och ömsesidig respekt utvecklas, avslutar Ullman.

Artikeln är skriven utgående från innehållet i  heldagsutbildningen Unga, maskulinitet och våld , som De Ungas Akademi arrangerade i Helsingfors den 15 oktober.

Vad tycker du?