För några år sedan pekades Ryssland och Polen ut som Östersjöregionens smutsgrisar. Det talades om jättelika djurfabriker som dumpar kadaver och avföring direkt i havet. Då blev det lätt att se Finlands utsläpp som ja, bara en droppe i havet.
Övergödning är ett lokalare problem än luftburna miljöutsläpp. Eftersom algerna blommar värst längs de finska kusterna finns det orsak att se över våra egna utsläpp. Hos oss är det lantbruket som förorsakar mest övergödning.
Åkrarnas beskylls ofta som stora bovar, vilket kan göra att man förknippar bröd och grönsaker med mycket utsläpp. Det är i själva verket kött- och mjölkindustrin som bidrar till de största utsläppen, i synnerhet om man beaktar hela produktionskedjan från odling av djurfoder till gödsel. Sjuttio procent av Finlands spannmålsproduktion äts upp av djuren.
Grisfabriker smutsar ner mer än städer
Köttätandet har mer än fördubblats i Finland under de senaste 50 åren, och samma trend syns globalt. I Kina ökar köttkonsumtionen exponentiellt och amerikaner äter i genomsnitt 123 kg kött per år. Små gårdar har svårt att klara sig mot stora industrialiserade köttföretag. Ryssland har redan en gård med över fem miljoner värphöns. Också Vitryssland och Polen är grannländer som tydligt utvecklar sin köttindustri. Miljöomsorgen är obefintlig på många av de här djurfabrikerna. Mängden avföring från en grisfabrik kan motsvara en mindre stads mängder. Skillnaden är att vår avföring renas. Därför finns det i trakterna av S:t Petersburg sjöar av gödsel, där varken djur eller växter överleva. Nötkött är det livsmedel som förorsakar mest utsläpp i Östersjön. Ett kilogram spannmål och mjölk smutsar ner bara en femtondedel av motsvarande mängd nötkött.
Vegetarianism är orealistiskt
Sirpa Kurppa, professor på Jordbrukets forskningscentral MTT, vill inte diskutera minskad konsumtion av animaliska produkter utan att ta hänsyn till näringsrekommendationerna. Men faktum är att finländare äter mer kött än vad som rekommenderas – både av miljö- och hälsoskäl. Men man kan inte dra alla över samma kam.
– Framförallt aktiva eller äldre människor mår ofta bra av animaliska proteiner.
Kurppa ser också på saken i en global kontext. I många länder skulle en köttberikad kost göra befolkningen gott. Finländarna är både storkonsumenter och -producenter av mjölk. Därför spelar mjölkindustrin en stor socioekonomisk roll. Valio är en föregångare på den globala mjölkmarknaden och Kurppa tror att företaget har potential för ännu mera. Köttkonsumtionen kan alltså inte ryckas ur sitt sammanhang och bara ses från ett miljöperspektiv. Kurppa anser att de flesta miljöförespråkare inte har någon avsikt att ta kål på finländsk matproduktion.
– Inhemsk matproduktion behövs absolut, men först måste vi stoppa nedsmutsningen av våra vattendrag. Det är livsviktigt.
Köttskatt och ekologisk produktion är inga räddare i nöden
För att sänka köttkonsumtionen kan det behövas mer än bara miljöupplysning. I Sverige är köttskatt en het potatis. Risken med beskattade livsmedel är att de drabbar lägre inkomsttagare, istället för konsumenter som har råd med helköttsprodukter.
– Enligt undersökningar äter de lägre inkomstgrupperna köttprodukter med lägre kötthalt. Att äta korv är inte särskilt skadligt för Östersjön, säger Kurppa. Finland har redan skärpt sina gödselrestriktioner och har gjort gödselhanteringen lönsamt. Restriktionerna är bundna till miljöstödet och har gett resultat. Vad gäller begränsning av bekämpningsmedel är Danmark ett gott exempel. De beskattar enligt skadlighetsgrad. Åtgärden har lett till ett uppsving för ekologisk produktion.
Sirpa Kurppa visar tummen upp för ekologiskt, men poängterar att ekologisk produktion är mer krävande. Därför har eko-jordbrukarna tvingats utveckla nya metoder. En del har tagits i bruk också utanför den ekostämplade produktionen.
– På det här sättet har den konventionella matproduktionen dragit nytta av den ekologiska, säger Kurppa.
Att ersätta all produktion med ekologiskt är ändå ingen realistisk lösning. Konventionell produktion av animaliska livsmedel kan göras Östersjövänligare genom en noggrannare koll på åtgången.
– Det går inte att skära ner på köttkonsumtionen utan att ersätta med inhemsk produktion av proteinrika grödor.
Finländarna har fått ögonen upp för bondbönan. Den är en mångsidig baljväxt som trivs bra i vårt klimat.
Väckning lantbruket
Restriktioner, beskattning och alternativa metoder är i många fall dyra och impopulära lösningar. Mycket kan förbättras på gräsrotsnivå.
– Åkrarna gödslas på samma sätt som i min barndom för 50 år sedan, säger Kurppa.
Det är inte de teknologiska innovationerna som Kurppa kritiserar, utan materialeffektiviteten.
– Det skulle vara en enkel lösning att ha ett rör direkt från fähusen till biogasanläggningar.
Ett annat exempel på slarvig, men inte alls ovanlig gödselhanteringen är att tvättmedel blandas med massan. Det både ökar och späder ut gödseln.
– Jag uppskattar att effektivare gödselhantering skulle minska över en tredjedel av utsläppen i Östersjön, säger Kurppa.
Även i andra ändan av djurens matkanal finns det rum för förbättring. Onödigt mycket av kornas och svinens foder blir till svinn.
– Broilerkycklingarna får ny diet nästan varje vecka.
Kurppa konstaterar ändå att ineffektiv djurutfodring är ett mindre problem än gödselutsläppen. Hon har väntat länge på konkreta åtgärder för att minska avrinningen från våra kustområden.
– Nu finns det faktiskt planer på mer grönområden, som ska hindra utsläpp från livsmedelsproduktionen att sköljas ner i havet.
Väg ditt utsläpp på virtuell tallrik
De flesta av oss saknar makt att förnya lantbruket. Då kan man göra Östersjön en tjänst genom att se över sina matvanor. Sirpa Kurppa är huvudansvarig för projektet Foodweb. De har undersökt hur utsläpp av gödsel, bekämpningsmedel och miljögifter påverkar Östersjön. Forskningsgruppen har också vänt på steken och undersökt eventuella risker i matfisk från Östersjön.
På Foodweb (http://foodweb.ut.ee/Ateriasovellus_288.htm) kan man sleva upp mat på en virtuell tallrik och se hur mycket övergödning den förorsakar. Samtidigt syns också matens koldioxidutsläpp. Mycket av fisken ger negativa poäng – man gör alltså en tjänst genom att välja fisk som har simmat i Östersjön.
Redan i dag minskar fiskeindustrin halterna med ungefär en tiondel, alltså kring 3000 ton fosfor per år. För tillfället äter finländaren i genomsnitt tre kilogram fisk per år, som är 26 gånger mindre än köttkonsumtionen. Kurppa ser stor potential i matfisk.
– Men om vi vill kunna förlita oss på akvatisk mat har vi bråttom.
Om matproduktionen fortsätter att smutsa ner havet i samma takt blir Östersjöfisken förr eller senare oätlig.
Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 12.04. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.
