Hoppa till innehåll

Första filmen öppnar för framtiden

Foto: Journalisten i tätt samarbete med filmfotografen ”Minen blev inte så bra, men det är inte det viktigaste”, säger Peter Laine och justerar ljusinställningarna en gång till innan han åter lämnar över kameran i journalistens händer.

För ett och ett halvt år sedan grundade Thomas Laine filmteamet Runoelma Films och började göra långfilm. Med sig fick han brodern Peter Laine och ett tiotal andra medhjälpare. Slutresultatet blev den en timme långa indiefilmen Seuraaja. Filmen följer en mans väg via jazzbarer i Helsingfors och dunkla parker i Tallinn till nattliga dansuppvisningar och en oförklarlig plastpåse med illegala pass.

– Jag valde att ha en huvudkaraktär eftersom det blir enklare att regissera och hålla koll på filmteamet, säger Thomas, som står bakom manus, regi och editering.

– För indiefilmskapare är kontrollen över teamet en av de mest tidskrävande sakerna, säger Peter, som fungerade som filmfotograf.

Syftet med Seuraaja var att göra en övningsproduktion, som ger verktyg inför framtida filmproduktioner och också fungerar som ett slags visitkort. Filmen är gjord på så kallad nollbudget. Ingen av medarbetarna fick lön, och de flesta hade knapp erfarenhet av att göra film.

– Man måste bara våga börja göra, säger Thomas.

– Vi kompenserade bristen på erfarenhet med tid, säger Peter. Om man inte riktigt vet vad man är ute efter är det bättre att åka i förväg till inspelningsplatsen och utforska möjligheterna i lugn och ro.

Kortfilm inspirerade inte

Seuraaja är en indiefilm. Indie, independent, innebär att filmen är gjord med en liten budget och är oberoende av stora filmbolag. Enligt bröderna börjar de flesta som gör indiefilmer med kortfilmer. Men Thomas ville inleda med en långfilm – eller halvlång, som den 58 minuter långa filmen också kunde klassas som.

– Jag har inte sett kortfilmer som inspirerar mig att själv göra kortfilm. Däremot har jag sett flera långfilmer som inspirerat mig att göra långfilm. I långfilmer hinner man utveckla karaktärerna och komma fram till något, säger Thomas.

Att söka in till en filmhögskola har ändå inte varit aktuellt för Thomas.

– Jag tror att man kan börja göra film om man ser på mycket film och vågar ta steget. I filmskolor kan det egna handavtrycket utvattnas. Jag tänker mig att man lätt börjar göra sådant som lärarna och andra vill att man ska göra.

Lätt att få medarbetatare

Thomas studerar arkitektur på Aaltounivesitetet för tredje året och säger att allt konstnärligt arbete stöder det andra. Via studiekretsarna på Aaltouniversitetet hittade han också flera av medarbetarna.

När Thomas började samla ihop ett team och funderade på filmfotograf kom han att tänka på brodern Peter, som tycker om att fota.

– Jag insåg att jag inte behöver gå över ån efter vatten.

Peter går andra året på Hanken. Studierna har för bådas del varit till stor nytta i filmmakandet.

– Vi har gjort investeringar som vi knappast skulle ha vågat göra om inte Peter vetat vad man kan dra av på skatten och liknande, säger Thomas.

För Peter var inspelningsstarten hösten 2012 ett startskott för ett mer utbrett arbete som filmfotograf. På ett och ett halvt år har han bland annat filmat flera musikvideor och de två senaste upplagorna av Hanken Fashion Night.

För nästa produktion letar Runoelma films efter medarbetare för bland annat kostym och scenografi.

– Det är lätt att hitta till exempel studerande som vill samarbeta. De behöver erfarenhet av riktiga projekt för att kunna gå vidare. Så alla vinner på att samarbeta, säger Peter och tillägger att han för sin senaste musikvideo fick in 64 ansökningar till en roll.

Tvåtusen visningar är mycket

Seuraaja hade premiär i december, och då hyrde Runoelma Films Kino Tapiola i Esbo för en premiärvisning. Tanken med Seuraaja var också att få övning i att marknadsföra film. Tvåtusen visningar på Youtube var den riktgivande målsättningen. Nu, några månader efter premiären, har Seuraaja ungefär tusen visningar.

– Det är inte så lätt att få människor att sätta en timme på att se en film som de inte vet något om, säger Thomas.

– Det är enklare att fylla till exempel sociala medier med musikvideor, de går så snabbt att se på, säger Peter.

Thomas skickade också pressmeddelanden till femtio olika medier, utan att få svar.

– Jag lärde mig att det inte är så lätt att få synlighet. Man borde ha något speciellt att komma med, något som tar sig över nyhetströskeln, funderar han.

I stunder av motgångar får bröderna stöd av varandra.

– Man klarar sig inte ensam, man behöver stöd av någon. Och vem är nu bättre än någon som man känt i hela sitt liv? säger Thomas.

De jobbar på ett lager på veckosluten för att själv kunna lägga ut en slant på filmandet, något som de inte ser som konstigt alls.

– Vad ska man annars med pengar? Om man inte investerar dem i något som man vill göra så kan man lika gärna vara utan, säger Peter.

– Att göra film kräver mer tålamod än man kan tänka sig. Man borde se på saker ur ett perspektiv på tjugo år framåt, och tänka vad man kan göra i framtiden om man nu börjar bygga från noll, säger Thomas.

Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.33. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.

Vad tycker du?