Frihandelsavtalet väcker starka åsikter och en allmän farhåga som många panelister lyfter upp är investerarskyddet, samtidigt som flera panelister var av den åsikten att onödiga handelshinder bör tas bort. I majnumret av Studentbladet publicerade vi åtta svar, här kan ni läsa alla svar vi fick in.
Månadens fråga:
Transatlantic trade and investment partnership (TTIP)- frihandelsavtalet mellan EU och USA har väckt mycket diskussion sedan det började diskuteras i mitten av 2013. Förespråkarna anser att avtalet bland annat kommer att skapa flera inhemska jobb och göra sig av med byråkratiska hinder mellan EU och USA. Motståndarna anser att avtalet inte kommer att skapa nya arbetsplatser, kommer att försämra miljöskyddet och leder till storföretagens makt över statliga rättsorgan via Investor-state dispute settlement (ISDS). Är du som EU-valskandidat för eller emot TTIP-avtalet? Motivera kort.
Centerpartiet
Mikael Pentikäinen – JA
Jag är för avtalet, om förhandlingarna leder till bra villkor, vilket jag tror på. Avatlet öppnar marknader och hjälper europeiska företag att bli framgångsrika i världen. Det är också viktigt att se arr avtalet även medföra problem. Eftersom USA:s ekonomi är mer dynamisk än Europas, värdet på euron är fär tillfället väldigt stark och USA har en stark protektionistisk kultur.
Paavo Väyrynen- NEJ
Jag förhåller mig misstänksamt gentemot avtalet. Det var ett tydligt misstag att förhandlingarna inleddes. Det finns inga stora traditionella hinder i handeln mellan EU och USA. Det har redan förhandlats om borttagning av osynliga handelshinder (NTB). Avtalsförhandlingarna kommer att föra med sig stora problem speciellt i lantbrukshandeln, där USA anser att EU:s hormon- och GMO-förbud är ett hinder utan grund. Även de saker som nämndes i frågan kommer att orsaka svårigheter för att kunna enas om avtalet. Fördelarna med avtalet är överdrivna. EU ska inte göra väldigt stora kompromisser.
De Gröna
Maria Ohisalo – NEJ
Jag är emot TTIP i dess nuvarande form. TTIP, i dess nuvarande form, är odemokratisk och farlig. Jag är positiv till att utöka det transatlantiska samarbetet på områden där ett sådant samarbete skulle vara fördelaktigt för båda parter, t.ex. i frågan om att bekämpa klimatförändringen. Men investerarskydd kunde betyda att företag från USA kunde kalla EU nationer till rätten för deras lagstiftning. Demokratiskt fattade beslut skulle kunna äventyras av storföretag.
Saara Ilvessalo – NEJ
Jag är emot TTIP i dess nuvarande form. Avtalet innehåller för stora problem och risker för demokrati, öppenhet och konsumentskydd. TTIP har förhandlats bakom stängda dörrar med näringslivets lobbyister. Demokratiskt fattade beslut för till exempel miljöskydd och människornas hälsa skulle kunna äventyras av storföretag genom ISDS. Jag motsätter mig försämringar av normer inom miljö, konsumentskydd, hälsa, arbetarskydd och dataskydd till följd av TTIP.
Outi Alanko-Kahiluoto –NEJ
Förhandlingsprocessens odemokrati kan inte tolereras. Särskilt kritiskt förhåller jag mig till investeringsskyddet som hör till frihandelsavtalet. Enligt den kan företagen som investerat i ett land stämma staten, om lagstiftningen skulle orsaka förluster till företaget. Därför skulle inveseringsskyddet exempelvis skada utvecklandet av en miljövänlig lagstiftning. Investeringsskyddet skulle riskera staternas möjligheter att göra politiska beslut om sina medborgares och miljöns väl. Handelsavtal bör inte göras på bekostnad av människans och naturen.
Johanna Sumuvuori – NEJ
Med de här kunskaperna svarar jag NEJ. Jag är för rättvis handel. Avtalet har byggts upp bakom stngda dörrar. Jag kan inte godkänna ett sådant avtal som trampar ner på miljölagstiftningen och skulle ge företagen möjligheten att stämma stater.
Anni Sinnemäki – KAN INTE SÄGA
Jag kommer att vara för om vi vet att det skall bli ett avtal,, som inte försämrar miljöskyddet, arbetarskyddet eller konsumentskyddet. Och jag skall bli emot om det avslöjas att de hotena man har talat om är riktiga. Vi har inte sett textena så att det är svårt att säga vad det slutligen skall bli av resultatet, men jag anser att parlamentet skulle vara hårt mot komissionnen att vi skall inte ratifiera avtalet som inte är sådant som vi vill.
Oras Tynkkynen –NEJ (men…)
Jag är emot TTIP-avtalet i dess nuvarande form. Frihandel i och för sig är bra och kan gynna båda sidor med nya jobb, innovationer och skatteinkomster. Men det finns också stora risker och bekymmer. Förhandlingarna har varit väldigt hemliga och även folkvalda riksdagsledamöter och europarlamentariker har inte fått tillräckligt med information om avtalet. Särskilt är jag oroad över förslag att företag kunde ifrågasätta miljö-, hälso-, konsumentskydd- m.fl. normer. Även om avtalet inte hotar normer direkt, kan det ha negativa indirekta effekter, t.ex. om vi måste automatisk godkänna produkter pga. amerikanska normer.
Finlands kommunistiska parti
Susanna Rissanen – NEJ
Jag är definitivt emot TTIP-avtalet. Frihandelsavtal i stil med denna tar bort byråkratiska hinder av multinationella storföretag. Den hör alltå till den fria marknadens ideologi, där tanken är att staterna inte blandar sig i marknadernas och företagens verksamhet. Förenklat, att vi minskar staternas möjlighet att skydda sina medborgare genom att ge makt till vinststrävande företag. Avtalet skulle ta bort möjligheten att till exempel ta social- och miljöfrågor i beaktande i statliga anskaffanden. Det betyder att den lokala nivån och främjandet av finlänska företagare i statliga projekt i fortsättningen skulle vara förbjudet. För små lokalföretagare skulle avtalet innebära allt sämre tider när de stora slulle marschera på deras arenor med deras billiga arbetskraft. Avtalet ger multinationella företag möjligheten att ännu bredare få ner kostnaderna på arbetskraften, och arbetet ökar på de ställen där det kan utföras i de allra sämsta förhållandena, med dåligare arbetsvillkor och löner, utan att ens tala om miljön. Alltså så billigt som möjligt utan att statens lagar eller avtal förhindrar berövandet. Med avtalet skulle man öka på pressen för den finländska arbetarens redan nu varande pressen på att sänka kvaliteten på löner och arbetsförhållanden. Jobb kommer avtalet inte att föra till Finland, om vi inte degraderar oss till en lön som inte räcker till något. Frihandeln borde begränsas, inte ökas!
Rita Dahl (obunden) – NEJ
Avtalet hotar göra företagen starkare än staterna. Det planerade investerarskyddet skulle minska på statsmakt och förflytta den över till tvivelaktiga privata aktörers händer. Tysklands regering är helt och hållet emot investerarskyddet. Även medborgarorganisationer har kommit med kritiska åsikter om förhandlingarnas öppenhet.
Heikki Ketoharju – NEJ
Nej. TTIP-avtalet skulle exempelvis försämra arbetsförhållanden, miljöövervakning, kemikalieövervakning och privatskyddet. Medborgarorganisationer och arbetarrörelsen skulle få svårare att verka i samhället. Enligt avtalet kunde företag stämma stater, om de anser att deras vinster är i fara. Flera rättslärda, bland annat professor Martti Koskenniemi har kritiserat det här sättet hårt.
Arjo Suonperä – NEJ
Jag är starkt emot EU/USA:s TTIP-avtal. Där finns alla samma fel och den orsakar likadana dåliga följder som EU-avtalet och Finlands medlemskap i EU, till det skulle ännu större ansvarslöshetsklausuler om staternas lagstiftning komma med. TTIP skulle öka på arbetsplatsernas försvinnande från Finland och skulle alltså öka på arbetslösheten när företagens tävlling skulle bli hårdare och amerikanska storföretag skulle komma in på den finlänska marknaden. Samtidigt skulle statens inkomsgrund försämras ännu mer, när arbetsskatternas inkomster skulle försämras samtidigt som socialutgifterna skulle öka på grund av ökad arbetslöshet.
Varför samarbetras EU med USA som är nära konkurs, som inte som stat kan och inte vill ansvara för sina skulder, utan försöker väl enbart att förflytta dem till andra för betalning. TTIP skulle troligtvis bara vara ett förstastadie för att USA skulle bli medlem i EU, då EU skulle utökas med ännu ett skuldbelagt medlemsland.
När EU redan nu orsakar Finland och dess skattebetalare 2,5 miljarders kostnader i form av bruttomedlemskapsavgifter och moms-skatter och tuller utanför EU, måste Finland ta dyra lån varje år och skära i välfärdstjänster och öka på skatter 1,5-3 miljarder per år, utan att tala om de kostnader som EU för med sig, så skulle TTIP bara öka på finländarnas börda och utgifter och starkt öka Finlands risk att på grund av det imperialistiska USA hamna med i olika handelskrig, och också riktiga krig och militära inblandningar, som USA hela tiden för världen över. En ökad risk för ett handelskrig mot Ryssland skulle öka och Finlands export till Ryssland skulle lida.
Kristdemokraterna
Mia Puolimatka – JA
Jag är för TTIP. TTIP är vår tids globala och moderna guldrusch. De som stannar klarar sig inte. Logiken och konstruktionen av EU och euron kräver att marknaderna ständigt expanderar. Stabiliteten med euron grundar sig på kontinuerlig konsumtion, för euron representerar utländsk valuta för varje medlemsland. Pengar kan inte tryckas själv, utan man skapar det genom att konsumera. En stark innovationsfabrik som Finland klarar sig nog i den här ruschen.
Marjo Loponen – JA
Ja. Som ett land som satsar på export drar vi nytta av avtal som bryter ned hinder för den internationella handeln. Avtalet skulle öppna nya möjligheter för våra företag på väldigt betydelsefulla marknader. För tillfället gerolika lagar i olika delstater och protektionistiska åtgärder verkliga hinder speciellt för små- och medelstora företag, hinder som måste tas ur vägen för tillväxt och internationalisering. I diskussionerna ska man speciellt ta miljöfrågor, investeringsskydd och genmanipulation i beaktande och lösa problemen på ett hållbart sätt.
Peter Östman – JA
Jag är för frihandelsavtalsdiskussioner mellan EU och USA. Att lyckas med diskussionerna är båda parters och även Finlands fördel. Vi är ett land som satsar på export och gynnas av att ginder från den internationella handlen tas bort. Avtalet skulle speciellt ge nya möjligheter för små- och mellanstora företag för att internationaliseras på en betydelsefull marknad. Avtalet skulle både öka på den viktiga exporten för oss och även ge nya arbetsplatser och skulle stödja de amerikanska företagens vilja att investera i vårt land.
Jouko Jääskeläinen – JA (men…)
Förhandlingarna kring avtalet är ännu väldigt påbörjade. Det är klart att de europeiska staterna ska hålla fast vid sina egna åsikter och även sina förmåner. Mellanhandsdomstolarna kommer troligtvis inte att förbättra på öppenheten men ett balanserat avtal är värt att förhanda fram – fast det kommer att ta tid. I många saker kan vi tänka på rättvisa från vårt eget perspektiv: ett investeringsskydd som är uppbyggd på rätt sätt är en viktig sak, inte minst för den svagre parten.
Juha Richter – JA
Ja. De exakta villkoren borde ännu diskuteras. Jag tycker exempelvis att Investor-state dispute settlement är problematiskt.
Tom Himanen – JA (men…)
Ja, men vi måste även vara medvetna om riskerna. Frihandelslandet Argentina gjorde en devalvering under recessionen och det störde företagens verksamhet och värdet på investerarnas egendom sjönk. Företagen stämde Argentina på grund av sitt investeringsskydd. Det ihopräknade värdet på käromålen var tre gånger större än Argentinas statsbidget. Det måste säkras att det här inte kommer att upprepas med EU.
Samlingspartiet
Kai Pöntinen – JA
Jag är för ett frihandelsavtal.
– Vi borde komma loss från hinder för den internationella handeln.
Aura Salla – JA
Jag är för TTIP-avtalet: Enligt en ekonomiundersökning från London kunde den ekonomiska nyttan som EU får vara 119 miljarder euro per år, alltås så att ett genomsnittshushåll skulle få 545 euro mer perngar. Nyttan skulle vi få genom att avverka tuller och ta bort onödig byrokrati. Avtalet skulle öka på företagens naturliga marknader och skulle även möjliggöra en bredare skala och öka på intäkterna i produktutvecklandet.
Sannfinländarna
Sakari Puisto – JA
Jag förhåller mig till grunden positivt till TTIP-frihandelsavtalet. Man ska föra en äkta diskussion kring det. Marknadsprinciper ska följas och i avtalet ska inte finnas ”överraskningar”. Speciellt ska den inte vara lobbad för att gynna inflytelserika aktörer.När avtalet tas i bruk ska den tas i bruk utan att förhasta och övervakningen ska vara öppet och rättvist. Vår egen kontroll ska finnas kvar i bland annat produktstandard och nationell säkerhet. Det finns risker.
Socialdemokraterna
Kimmo Kiljunen – Kan inte säga
Jag kan inte vara för eller emot TTIP. Det beror på innehållet. Om vi går på amerikanernas villkor så är jag emot. Men ifrihandelsavtalet och investeringsskyddet kunde man även infoga kriterier om arbetslivsrättigheter, konsumentskydd och miljöskydd.
Miapetra Kumpula-Natri – JA
Jag är för TTIP. Finland är ett exportberoende land och behöver tillgång till större marknader. Investeringsavtalen måste ändå bibehålla staternas rätt att stifta de lagar man vill – avtalet kan inte åsidosätta demokratin! Istället för ISDS som ger bara investeraren möjlighet att stämma, borde tvistlösning mellan stater tillämpas, vilket är det naturliga mellan stater med trovärdiga domstolar.
Svenska folkpartiet
Alina Böling – JA (men…)
Jag är för avtalet, men inte med vilka villkor som helst. TTIP har en potential att ge stora ekonomiska fördelar för Europa. Samtidigt som det är motiverat med en rättskyddsmekanism i ett frihandelsavtal finns det många betänkligheter med det nu planerade investeringsskyddet. Frågan är inte helt så svartvit som den målats upp av vissa. Ett frihandelsavtal gynnar oss, men avtalsvillkoren måste ta miljö och sociala aspekter samt vår demokrati i beaktande.
Britt Lundberg – NEJ
Jag säger nej med följande motivering. Processen kring TTIP visar att Finland inte kan påverka avtalets innehåll annat än som en av 28 runt ministerrådsbordet. Förslaget innehåller även en skiljedomstol vars utslag kommer att stå över nationell rätt.
Jag säger nej till förslaget i dess nuvarande form och nej till den föreslagna skiljedomstolen som skulle ge de multinationella bolagen fritt spelrum att pina enskilda länder som vill och vågar stå upp för miljön och medborgarnas rätt till säkra produkter.
Marcus Rantala – JA
jag är för avtalet. Det är en viktig komponent för den europeiska tillväxten och konkurrenskraften. För Finland ger avtalet nya möjligheter och kommer att skapa arbetsplatser, vilket vi absolut behöver.
Silja Borgarsdóttir Sandelin – JA
Företag skapar tillväxt och arbetsplatser, men det förutsätter att de kan växa och vågar investera. När det gäller TTIP ligger det i Europas intresse att också företag från USA investerar i Europa. Det är bra med neutrala mekanismer där eventuella dispyter kan lösas på opartisk grund och förhoppningsvis utan skyhöga domstolsavgifter. Mekanismerna ska vi förstås förbättra vad gäller just neutralitet, transparens etc.
Nils Torvalds –JA (men…)
Ja. Men, frihandelsavtalet med USA är inte en svartvit fråga. Den kritik som framförs måste tas på allvar. Demokratin får inte underordnas ett handelsavtal och avtalet behöver inte det föreslagna skiljemannaförfarandet. Samtidigt finns många goda sidor. Avtalet kan garantera både exportmöjligheter och många nya arbetsplatser för våra inhemska företag. Det är något vi inte har råd att säga nej till.
Vänsterförbundet
Hanna Sarkkinen – NEJ
Emot. Det finns argument för att ta bort onödiga hinder från handeln, men till avtalet hör stora risker. En hotbild är att det europeiska sättet att skydda konsumenter och miljön kommer att ligga illa till om avtalet träder i kraft. En hotbild är också att de suropeiska jobben inom jordbruk och matsäkerheten försämras när USA:s lantbruksprodukter väller in på den europeiska marknaden.
En annan farhåga är att upphovsrättslagen blir strängare och tar bort billiga parallellmediciner från marknaden och människorna. Som tredje rädsla är att staternas och kommunernas offentliga serviceutbud ska öppnas för tvångstävlingar mellan företag på grund av avtalet.
Den största farhågan har ändå att göra med investeringsskyddet som förhandlas fram tillsammans med frihandelsavtalet. Investeringsskyddet möjliggör att företag kan stämma stater på grund av att ataterna minskar deras vinststrävanden med lagstiftning som skyddar miljön och människan.
Eila Aarnos – NEJ
Jag är emot TTIP-frihandelsavtalet. Jag var redan som ung rebell emot det Europeiska frihandelsavtalet. Med de här avtalen begränsar man handelsmöjligheterna för dem som blir utanför avtalet. Vi kan även bli med i handelsembargo, där vi inte skulle vilja vara med.
Annika Lapintie – NEJ
Här är mitt svar: Jag är emot TTIP-avtalet. Avtalet kan godkännas endast om det inte innehåller element som kan hota det finländska välfärdssamhället. I synnerhet det planerade investeringsskyddet kan utgöra ett hinder för Finland att utveckla vidare sin offentliga hälsovård och andra tjänster. Man har redan sett att multinationella vårdbolag har kapat sin del av vår hälsovård och sedan gömt sina vinster i skatteparadiser.
Li Andersson – NEJ
Jag är emot TTIP-avtalet. Uppskattningarna om de ekonomiska effekterna av avtalet är mycket vagt underbyggda och ISDS en mycket odemokratisk mekanism. I praktiken innebär investeringsskyddet att företag kan dra stater inför rätta utanför systemet med nationella domstolar, för lagstiftning som företagen anser att kan minska värdet på deras investeringar eller försämra möjligheter till vinst. Bland annat Martti Koskenniemi, professor i folkrätt, har förhållit sig mycket negativt till denna mekanism, som princip gör det möjligt för privata storföretag att ställa sig ovan den nationell lagstiftningen. Utöver detta anser jag inte heller att medlemsänderna i EU ska gå inför att harmonisera sitt regelverk med USA, som inte ratifierat centrala internationella arbetsrättsavtal.
Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.26. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.
