Nästa vår går Sonja Järvisalos och Anni Vuorelas klass ut som den sista vid profileringen Fysisk teater på Novias scenkonstutbildning. Beslutet att lägga ner linjen togs i höstas. Då gjorde studerandena sin praktik utomlands.
– Jag kunde inte alls vänta mig det. Fysisk teater har under de senaste tio åren fått mer synlighet i Finland och blivit en växande grej. Det kom som ett slag mot ansiktet. Vi hade ingen möjlighet att protestera, säger Sonja Järvisalo.
Järvisalo och Vuorela säger att det finns en efterfrågan på fysisk teater, och att flera grupper som sysslar med fysisk teater uppstått under de senaste åren.
– Dansfältet är väletablerat. De flesta känner till exempel till nutidsdans, men den kan vara svår att närma sig. Fysisk teater är lättare att greppa: den är konkret och berättande, säger Anni.
Vad är fysisk teater?
I Europa har fysisk teater redan länge varit en del av teaterfältet, men i Finland är det många som frågar sig vad fysisk teater är.
– Fysisk teater baserar sig på kroppsligt uttryck. Texten är mindre viktig. Man lägger vikt på vad man gör, inte på vad man säger, säger Järvisalo.
– Ofta blandar man flera olika stilar, till exempel dans och sång och varför inte dockteater, så länge fysisk rörelse är den bärande kraften, säger Vuorela.
Kurserna på utbildningen bygger främst på asiatiska uttrycksformer, mim, dans och akrobatik. Profileringen har varit landets enda utbildning inom fysisk teater. Efter att utbildningen läggs ner kommer utövarna att ha ett ännu större sjå med att förklara vad de håller på med.
– I Finland har vi en kultur av att vifta med papper. Man tas inte på allvar utan de rätta pappren. Det låter inte som en bra merit att man gått en utbildning som inte mera finns, säger Järvisalo.
En ny klass har antagits vart fjärde år då den förra gått ut, vilket skulle ha betytt nästa vår. Enligt Järvisalo och Vuroela finns det gott om intresserade sökande, både från Finland och från andra länder.
– Men nu finns det inget att göra åt saken, säger Järvisalo.
De hittar ändå ljusa sidor med att utbildingen läggs ner.
– Vi har unika kunskaper. Det finns inte så många här i landet som har utbildning inom fysisk teater, och då kan det vara lättare för oss att ordna kurser och sånt, säger Järvisalo.
Iver att få börja jobba
Järvisalo och Vuorela ser positivt på sina arbetsmöjligheter. Som i alla konstnärliga branscher gäller det att själv vara aktiv – ingen kommer och hämtar en hemifrån till ett färdigt jobb.
– Genast när jag blir utexaminerad börjar jag göra stipendieansökningar för att regissera egna projekt, säger Vuorela.
– Mina planer lever hela tiden. Jag vill göra fysiska föreställningar, som inte berör bara en liten krets. Sådana föreställningar som min mamma skulle orka se på, säger Järvisalo.
Båda har också planer på att undervisa olika grupper, till exempel dansare och ”vanliga” skådespelare, för att undersöka vad deras kunskap kan användas till i tvärkonstnärliga sammanhang.
Liten profilering blev för dyr
Finansieringsmodellen som togs i bruk i höst kräver att yrkeshögskolorna skär ner sina kostnader med en femtedel. Enligt Sören Lillkung, chef för Novias kulturenhet, var nedläggningen av Fysisk teater en åtgärd för att rädda Novias scenkonstprogram.
– Kulturprogrammen är dyra i drift. När hela yrkeshögskolan måste spara är det allt svårare att motivera att de program som är mer kostnadseffektiva ska sponsorera de dyrare programmen.
Scenkonst har bestått av två profileringar: Fysisk teater och Drama och teater, vilka båda utbildat dramainstruktörer.
– Inom ett program med fyrtio studerande kan man inte ha två olika profileringar med helt olika läroplaner. En till profilering kostar 15-20 procent mera att ha, eftersom olika läroplaner kräver helt olika kurser och lärare. Därför togs Fysisk teater bort ur Novias koncessionsansökan, som gjordes i höstas, säger Lillkung.
Också titeln dramainstruktör har varit problematisk.
– Vårt uppdrag är att utbilda sakkunniga inom drama och teater, och många har undrat hur väl det går ihop med det som de på fysiska linjen studerar.
Tänjer på gränserna
Kulturutbildningar är hotade i hela landet. På flera håll har de lagts ner, vilket var strävan med den nya finansieringsmodellen.
– Mindre grupper betyder dyrare undervisning. Merkantila utbildningar är de mest lönsamma: stora klasser, få lärare, mycket självstudier, det är business det! De yrkeshögskolor som har mycket sådana linjer klarar sig ekonomiskt sett bäst, säger Lillkung.
Novia siktar på att hålla kvar alla sina kulturprogram. Profileringar ändras eller tas bort, till exempel ändrades kyrkomusiken i Jakobstad till vuxenutbildning, men programmen ska kunna hållas kvar genom ändringar i läroplanerna.
– Kurser synas i sömmarna och slås ihop med flera årskullar så att grupperna blir större. Men det finns ju en gräns för hur mycket man kan effektivera läroplanen, och den gränsen söker vi efter. Kvaliteten på undervisningen får inte lida, säger Lillkung.
Han tillägger att de två kommande åren kommer att bli svåra, men att man aldrig ska säga aldrig. Det som tas bort kan komma tillbaka i någon form.
