Allt fler finländare väljer att utbilda sig utomlands. Detta kan i bästa fall innebära att man får alla den utbildning man söker, samtidigt som man får uppleva en annorlunda livsstil.
Terminsavgifterna som utländska universitet ofta uppbär kan vägas upp mot fördelen att man inte nödvändigtvis behöver gå igenom en lika mödosam ansökningsprocess som i Finland. Maria Appelberg, ursprungligen hemma från Pyttis och student från Kotka svenska samskola, är en av dem som valt att studera utomlands. Just nu är hon på sitt femte år av medicinska studier i Tartu, och har trivts mycket bra.
– Tartu är litet och hemtrevligt, med många studerande, säger Maria.
Den första reaktionen bland Marias bekanta då de hörde att hon skulle börja studera i Tartu var ändå ofta något i stil med ”Jaha, så du kom inte in i Finland?”.
Hon var då mån om att påpeka att hon visserligen hade sökt in till motsvarande utbildning i Helsingfors, men att Tartu passade henne perfekt som studieort.
Maria konstaterar att hon här kunde få den utbildning som hon önskade, och samtidigt få nya erfarenheter i ett främmande land.
Nya vindar
Marias studier inleddes på engelska, men från och med tredje året gick allting på estniska. Som tvåspråkig finländare hade hon mycket goda förutsättningar för att ta till sig språket som ofta beskrivs som en spännande blandning av finska och svenska.
Hösten 2013 medförde betydande reformer för de internationella studielinjerna i Tartus högskolor. Veterinärutbildningen som tidigare gick helt på estniska finns nu också på engelska, och det tidigare tvåspråkiga läkarprogrammet har blivit helt och hållet engelskspråkigt för utländska studeranden.
Samtidigt steg terminsavgifterna från 3000-7000 euro till över 10 000 euro. Tidigare kunde finländarna finansiera terminsavgifterna med studielån, men nu tvingas de nya studerandena hitta på nya lösningar.
Allt tyder på att man åtminstone under de första åren måste finansiera studierna med egna besparingar, eller med stöd från till exempel föräldrarna.
En ytterligare försämring för framtida finländska studerande är att man har avlägsnat systemet där välpresterande utländska studerande fått ta del av avgiftsfria estniska kvotstudieplatser. Ändå hade denna möjlighet knappast heller tidigare haft någon inverkan på ansökningsbeslutet.
– Ingen av oss visste från början att utbildningen kunde bli gratis i något skede, säger Maria.
Hittills har det utländska inslaget i både veterinärutbildningen och läkarutbildningen dominerats av finländska studerande.
– Nu när det inte längre behövs kunskaper i estniska, ser jag inte varför inte flera skulle söka hit. Det kommer att söka flera och från olika länder, tror Maria.
Det växande intresset för Tartu har synts i antagningarna. Under de senaste åren har det varit ungefär lika svårt att komma in på Tartus läkarprogram som på motsvarande utbildning vid Helsingfors universitet.
Tartu på det professionella planet
Maria har stortrivts i Tartu och är säker på att hon kommer att återvända till staden även efter studierna. Livet som studerande är bekvämt överlag, och levnadskostnaderna är betydligt lägre än i Finland. Yrkesmässigt ger studierna i Tartu goda möjligheter för finländare. Läkarutbildningen som Maria får i Tartu har ett gott rykte i både Finland och Estland.
Som tvåspråkig finländare har hon även gott om möjligheter för att praktisera sina färdigheter på sjukhus och hälsovårdscentraler i hemlandet. Medan det kan vara svårt att få specialiseringsplatser i Estland, finns det gott om möjligheter i Finland. Även Maria tänker göra sin specialiseringsperiod i Finland.
Samma kunskap – från ett annat perspektiv
Maria anser att utbildningen i Tartu håller en hög nivå. Hon har flera vänner på Helsingfors universitets läkarutbildning och har praktiserat i Finland. Hon säger att det finns vissa betydande skillnader mellan den estniska och finländska läkarutbildningen.
För det första skiljer sig den estniska läkarutbildningens syn på människan och sjukdomar till viss del från den vi är vana vid. Hon nämner att man i Estland försöker förklara saker åt patienten på människospråk.
Man förväntar sig alltså inte att vanliga människor förstår till exempel latinska medicinska termer, medan man i Finland oftare antar att patienten är relativt medveten om sådana.
Maria konstaterar att det finländska systemet studerar sjukdomar genom att utgå från olika kroppsdelar och symptom i dessa, t.ex. buksmärtor. I Estland koncentrerar man sig istället på sjukdomarna i sig.
Maria anser att riktiga situationer som färdiga läkare ställs inför utvecklas i omvänd ordning än studierna i Tartu. I det estniska systemet går man till exempel en kardiologikurs, medan Helsingfors universitets motsvarande handlar om bröstsmärtor överlag.
Maria gillar systemet med att studera i Estland och göra praktik i Finland, som de flesta finländska läkarstuderandena i Tartu gör. De två systemen är olika men kompletterar ändå varandra. Undervisningen i Tartu är mer konservativ än i Finland, på gott och ont.
Tuffare krav på studeranden
Studietakten i Tartu är krävande och hård. I Tartu kan man exempelvis bli av med sin studieplats om man misslyckas tre gånger i en tentamen. Därför är det vanligt att studerande som inte klarar av en tentamen på andra försöket, rekommenderas att ta ett mellanår innan de försöker på nytt.
Även Maria tvingades ta ett mellanår på grund av en tentamen som gått dåligt. Hon ser både för- och nackdelar med systemet i Estland.
– Det får en att kämpa. Vi framskrider i våra studier ganska bra, men det blir stressigt. Man går aldrig till en tent bara för att prova om man kommer igenom. Man har maximalt ett mellanår, annars blir man färdig inom den utsatta tiden, säger Maria.
Studierna i Estland är något som Maria aldrig ångrat och hon rekommenderar Tartu som studieort för vem som helst som är redo att ta steget. Efter studierna i Estland blir det antagligen Finland som gäller för Maria, men hon utesluter inte heller en framtida karriär utomlands.
Den internationella studieorten Tartu
Raekoja plats, rådhusplatsen i den estniska staden Tartu, berättar en hel del om det omkringliggande samhället.
Den domineras av den berömda statyn Suudlevad tundengid, som föreställer två studerande låsta i en passionerad kyss. De mörka vinterkvällarna lyses upp av vackra juldekorationer som får det frostbelagda kullerstenstorget att gnistra.
Gatorna fylls av ett rikt sorl av estniska, ryska, engelska och till och med finska. I äkta europeisk stil gillar Tartus brokiga och internationella befolkning att umgås över en kopp kaffe eller en tårtbit i ett av de många stiliga caféerna som kännetecknar staden.
Stämningen bland de anrika byggnaderna i gamla stan utgörs av en spännande blandning av det baltiska, nordiska, ryska och centraleuropeiska kulturarvet.
Mycket i Tartu kretsar självfallet kring Tartus universitet, Estlands största och mest respekterade läroinrättning. Bland Estlands befolkning anses ofta ett diplom från detta universitet garantera en ljus och trygg framtid.
Universitetet grundades i själva verket som Sveriges andra universitet, efter Uppsala. Året var 1632, då Estland ännu låg under svenskt styre. Universitetes resurser är inte riktigt de samma som en finländare är van vid. På sina ställen har till och med universitetets ståtliga huvudbyggnad gapande hål i rappningen på utrymmenas väggar. De studerande vi träffar påpekar att universitetet ändå gör mycket med de resurser det har.
Högskolans rika historia genomsyrar undervisningen, och lärarna gillar att poängtera olika framsteg som åstadkommits av personer kopplade till universitetet. Tartu har även Estlands enda medicinska fakultet.
För tillfället studerar över hundra finländska läkarstuderanden vid Tartu universitet, och upp till en fjärdedel av Finlands veterinärer utbildas vid Estlands lantbruksuniversitet (Maaülikool) en liten bit utanför centrum. Även lantbruksuniversitetet införde ett helt engelskspråkigt veterinärprogram i höstas.
Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.18. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.
