– Nu har vi pratat om människohandel i över en halv timme och ändå är det bara en flummig diskussion, ytskrap, säger skådespelaren Anna Hultin som medverkar i pjäsen.
Att fånga kärnan i ett ämne som definierar flera miljoner människors liv världen över är inte lätt gjort. Även Kvinna till salu har fått sin form först en vecka innan premiären och de medverkande har fått skala av från det grundmaterialet de haft.
– Alla aspekter ryms inte in i en timmes lång pjäs men den ger en inblick i verkligheten, att människohandel existerar i allra högsta grad även här i lilla trygga Finland. Det är så lätt att tänka att människohandelsproblematiken inte berör oss samtidigt som det sker runt omkring oss. Vi måste bara börja märka det.
Talas det tillräckligt om människohandel i Finland?
– Visst diskuteras det, men problemet blir ofta just det att man glömmer bort att människohandeln når ända upp hit. Därför känns det också viktigt att göra den här pjäsen. Pjäsen fungerar lite som en diskussionsöppnare och lyfter upp fall. Vårt programblad är också en del av föreställningshelheten och innehåller ett tjugotal sidor om den research som gjorts inför pjäsen.
Processen kring pjäsen har skiljt sig mycket från att sätta upp en så kallad vanlig teaterföreställning. Kvinna till salu är byggd på rättegångsmaterial och research som journalisten Jeanette Björkqvist jobbat med under det senaste året. Hultin har varit med i arbetsgruppen från första början och berättar att pjäsen inte varit färdig direkt utan den har hittat sin form under processen.
– Vi har läst och läst och det har varit svårt att plocka ut det vi vill berätta eftersom det finns så otroligt mycket viktigt vi borde säga. Det här är en sanningspjäs där allting baserar sig på riktiga händelser. Och vi är självklart medvetna om att det här bara tar upp en minimal del av hela problematiken med människohandel. Men det viktigaste är att lyfta upp ämnet, väcka diskussion.
Förvrängd bild
Det är få människohandelsoffer som blir identifierade och får hjälp. Hultin säger att många har en bild av att kvinnor som tvingas sälja sig själva hålls fastkedjade i element i sunkiga källare fast ett människohandelsoffer kan komma motgående på gatan mitt på dagen. De hålls fastkedjade på andra sätt.
– Hotet av våld eller hotet om våld mot någon av offrets närmaste är en kraftig nedbrytningsmetod. Flera offer börjar också själva tvivla på om de överhuvudtaget är tvingade eftersom de från början blivit avhumaniserade av sina hallickar genom att bli gruppvåldtagna och misshandlade i flera omgångar. Offren kan röra sig fritt på gatorna men de är fast ändå.
Ett rättsfall som behandlas i pjäsen handlar om en ung utvecklingsstörd estniska som blev utnyttjad av hundratals kunder. Köparen hävdar att han inte kunde misstänka att hon var ett männikohandlesoffer. Köparen dömdes av tingsrätten men friades senare i hovrätten.
Att jobba med ett tungt faktamaterial om människor som är offer för människohandel blir krävande även för en skådespelare.
– Man blir lite avtrubbad. Efter att i flera månader satt mig i det här materialet så blir det så, jag tror att det är en ganska mänsklig reaktion då man fokuserar på något så här fruktansvärt.
Hultin hoppas på att publiken ska gå hem från teatern med några nya tankar och viljan att förändra den nuvarande situationen. Speciellt önskar Hultin att den unga publiken ska ta in pjäsens innehåll och budskap.
– Det är ju unga personer som kommer att bestämma hur Finland kommer att se ut. Därför hoppas jag att sådana här ämnen diskuteras i ett tidigt skede och möjliggör en förändring i framtiden.
Efter att ha jobbat med Kvinna till salu har Hultin också börjat irritera sig mer på de objektifierande reklamerna som är placerade överallt i gatubilden.
– Titta på vilken klädbutikskedja som helst så skyltar de med nästan nakna kvinnor i undergiva positioner. Och vi som går förbi tycker att det är helt okej, vi har vant oss och blivit avtrubbade av att kvinnor i så stort sett objektifieras i vårt samhälle.
Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.16. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.
