Hoppa till innehåll

Vadå nutidskonst?

Ska man tro Iltalehtis webbfråga den 9 augusti 2013 är finländare inte värst positiva till nutidskonst. På frågan ”Uppskattar du nutidskonst?” svarar hela 85 procent av 3043 nej. Avfall kan man se gratis på soptippen, kommenterar någon. Det är fel om skattebetalare ska betala för sådant, skriver en annan. Trots att Iltalehtis webbfrågor är något man inte ska dra slutsatser av, så speglar det kanske en ändå misstro till nutidskonst som råder bland finländare.

Nutidskonsten i all dess bredd och form är svår att definiera, och ska kanske heller inte definieras. Men nutidskonsten ska förhålla sig till sin samtid och teman i samhället, inte bara genom att beskriva utan också påverka, kritisera, uppmärksamma och ifrågasätta.

Bertolt Brecht sade om teatern att den inte ska vara en spegel av samtiden, utan en hammare. Jag vet inte om jag personligen vill ställa sådana krav på all konst, men jag hoppas att nutidskonsten sätter igång olika tankar och påverkar människors handling, säger Helena Björk.

Björk studerar vid Aalto-universitetet i programmet MA in Curating, Managing and Mediating Art, CuMMA, och arbetar som frilanskurator. Tillsammans med Kimmo Modig, Anna-Kaisa Rastenberger och Juha-Heikki Tihinen ska Björk sammanställa en utställning i Madrid i slutet av februari med fokus på ung finsk nutidskonst.

Obegriplig och estetiklös?

Obegripligheten är kanske den första punkten nutidskonsten åtalas för då den står inför juryn. Konsten anses ofta vara svårtillgänglig och många upplever att man måste ha någon insiderinformation för att förstå den. Visst behandlar konsten ibland insidefrågor, och det kan vara ett problem, men om en utställning berör ett visst tema så krävs det också något från publiken, säger Björk.

– Många har en uppfattning om att konst ska var tillgänglig direkt, att man inte ska behöva anstränga sig. Men människor måste också våga ta sig över tröskeln. Det finns många saker där det behövs kunskaper. Inte kan jag följa med en match i en sport utan att ha kunskap om reglerna. En liten ansträngning för konstens skull är inte mycket begärt, säger Björk, och påpekar att informationen i allmänhet är lättillgänglig i till exempel väggtexter.

Uttryck som ”den postmoderna låtsaskonsten” som bland andra sannfinländarna inte vill stöda säger förstås något om synen på konsten. Björk, med en bakgrund i bland annat pedagogik, säger att utmaningen ligger i att skapa möten mellan verk och publik som ger något åt båda parterna, utan att kompromissa på konsten och utan att predika för publiken.
Sannfinländarna vill stöda konst som går ihop med guldålderns, för på den tiden var det viktigt att betona idén om Finland och nationalidentiten. Det behövdes bilder för att illustrera Kalevala till exempel.

– Det som sannfinländarna inte ser är att det var något nytt då och det var strömningar som fanns i tiden som konsten svarade på. Idag är strömningarna och ämnena helt andra, som till exempel klimatförändringen, säger Björk.

Men samtidigt håller Björk med om att nutidskonsten kan vara insider och jämför med forskning som ibland skrivs bara för andra forskare. Då kuratorer tidigare främst har arbetat som förvaltare av samlingar på museer så har de ofta haft en konstvetenskaplig bakgrund. Men nu finns en större mångfald bland frilanskuratorerna. De kan vara sociologer, konstnärer, medievetare, vilket Björk tror kan öppna upp konstvärlden. Då behöver publiken inte den specifika konsthistoriska kunskapen utan konsten kan bedömas enligt hur mycket den berör.

Som en Iltalehtis läsare nämner så kan man se avfall gratis på soptippen. Nutidskonsten anklagas ofta för att inte inneha ett estetiskt värde.

– Estetiken kan hittas i det konceptuella, i konstnärens idé. Yoko Ono till exempel arbetar och har arbetat mycket så ända sedan 1960-talet. Men sen finns det konstnärer som vill att konsten ska vara estetiklös för de tycker att estetiken är något vi redan har. Vardagen är så full av estetik, som till exempel i inredning, att konsten gärna kan ägna sig åt något annat.

Det gör ingenting att man inte tycker om ett särskilt konstverk, konstaterar Björk, men man ska undvika att dra slutsatser om all nutidskonst utifrån en upplevelse säger Björk.

– Då det gäller nutidskonst blir det lätt till att man dissar all nutidskonst utifrån ett verk. Men inte avskriver vi ju all musik för att vi hör en dålig låt på radio.

Finsk nutidskonst

Den finska nutidskonsten mår förhållandevis bra tycker Björk. Finland är inte det rikaste landet, men kultur får relativt bra med stöd tills vidare. I motsats till de ofta negativa attribut som ges finländare, så ser Björk något i den finska kulturen som uppmanar oss att vara excentriska och annorlunda och ha en personlig röst. I till exempel Norge där Björk också har arbetat som kurator ser hon inte samma variation, trots att deras förutsättningar rent ekonomiskt är bättre. Björk beskriver den norska nutidskonst som elegant och sval. I Finland finner hon en större variation som kan rotas i kulturen.

Och rör vi oss mot de baltiska länderna händer det ännu mer. Den hårda marknadsinriktade andan som tagit över efter kommunismen har gjort att konsten inte får mycket pengar, men att den fria konsten frodas. Hon nämner som exempel Estonian Museum of Contemporary Art, EKKM. Namnet var ledigt, så Marco Laimre och Neeme Külm tog det och öppnade ett museum i en hamnbyggnad.

Så hur uppfattas finsk nutidskonst utomlands? Finland ses som originellt och intressant, säger Björk. Finland är inte östeuropeiskt, men inte heller skandinaviskt.

– Finland och Island är de två länder i Norden som sägs ha en ö-mentalitet. Island är en riktig ö, och Finland en kulturell ö. Till den här mentaliteten hör att man är lite weird och stolt över det. Detta avspeglas i konsten, säger Björk.

Konsten en del av att vara människa

Konst är kopplat till välmående och att skära ner i den sektorn är kortsiktigt. Konsten, i alla dess former, är en väsentlig del av vara människa. Men Björk varnar för ge konsten en direkt uppgift.

– Går man in på effekter av konst så blir den instrumentell och då kräver man att konsten ska främja något. Konst, och kultur i stort, vill jag att ska ha ett egenvärde. Bibliotek är viktiga, punkt. Det ska räcka. Inte att biblioteken främjar det och det.

 

text & foto: Julius von Wright

Vad tycker du?