Nationalekonomistuderande Petra Westerholm spenderade sommaren 2013 med att samla in och analysera mängder av data om jämställdhet mellan kvinnor och män vid Åbo Akademi. Just nu håller jämställdhetskommittén vid ÅA på att arbeta fram en ny jämställdhetsplan för universitetet som offentliggörs i vår. I undersökningen deltog 25 procent, av de närvaroanmälda första, tredje och femte årets studerandena, det vill säga 425 personer.
Enligt Westerholm finns det flera aspekter som vittnar om att jämställdhetsarbetet mellan kvinnliga och manliga studerande vid ÅA ännu inte är i mål.
– Sen är det ju alltid svårt att veta i vilken mån resultatet beror på Åbo Akademi som universitet och på andra faktorer i samhället. I frågan om studerande var den ojämna könsfördelningen inom fakulteten och studieämnena ett av de tydligaste resultaten, säger Westerholm.
Kvinnliga och manliga yrken
Uppdelningen i kvinnliga eller manliga studieinriktningar verkar leva kvar, vilket i förlängningen betyder att också könsskillnaderna på arbetsmarknaden fortlever. För de studerande som skrivit in sig år 2012 är andelen kvinnor vid fakultetsområden som humaniora, teologi och pedagogik omkring 80 procent. På ämnena psykologi och logopedi är kvinnornas andel hela 90 procent. Även inom samhällsvetenskaperna är de kvinnliga studerandenas andel hög, runt 70 procent.
Inom fakultetsområdena naturvetenskaper och teknik är könsfördelningen i genomsnitt relativt jämn, medan de olika ämnena fortfarande är ur balans. Vid informationsteknologi är hela 80 procent män, medan 80 procent av biovetenskapsstuderandena är kvinnor. För att en grupp ska anses jämställd har Westerholm använt en fördelning på 40/60, med stöd av lagen.
Monika Antikainen, som är socialpolitisk expert vid Åbo Akademis studentkår och fungerar som sakkunnig i bland annat Studenthälsans hälsoarbetsgrupp och ÅA:s jämställdhetskommitté,säger att frågan om de könsdominerade ämnena är komplicerad.
– Om man jämför med Sverige har man lyckats sämre med utjämningen i Finland. I Sverige har man satsat på att marknadsföra utbildningar med tydlig mans- eller kvinnodominans till det underrepresenterade könet. Sen handlar det ju om hur utbildningen ser ut före man når universitetet. Redan i grundskolan och gymnasiet borde man jobba på att luckra upp uppfattningar om typiska kvinno- eller mansämnen. Ett annat alternativ är ju förstås kvotering men det finns de som motsätter sig den metoden, säger Antikainen.
Hälsoskillnader
Ett av rapportens mest iögonfallande resultat kommer från studieklimatsundersökningen och gäller orsaker till att studerande inte blir klara inom utsatt tid. Den överlägset största orsaken till att manliga studerande inte blir klara i tid är förtroendeuppdrag (45 procent jämfört med 26 procent bland kvinnor).För kvinnornas del är den vanligaste orsaken problem med hälsan (36 procent jämfört med männens 16 procent).
I en jämförelse med Studenternas hälsovårdsstiftelses nationella undersökning av högskolestuderandenas mående från år 2012, verkar ÅA:s resultat följa den nationella trenden. Överlag har den psykiska ohälsan, det vill säga mängden diagnostiserade depressioner eller ångestsymtom fördubblats sedan år 2000. Var femte man lider av psykiska svårigheter jämfört med var tredje kvinna. I frågan om allmän hälsa har 26 procent av de manliga studerandena upplevt något sjukdomssymptom dagligen medan motsvarande siffror för kvinnliga studerande är 46 procent. Kvinnor lider överlag av fler stressymptom, känner sig i större grad nedstämda och överansträngda och visar fler symptom på ätstörningar.
Text & illustration Johanna Bruun