Yrkeshögskolorna pressas att bli effektivare

Självständighet. Flexibilitet.  Kvalitet. Verkningsfullhet. Effektivitet. Orden används av undervisnings-och kulturministeriet för att beskriva vad den nya yrkeshögskolereformen ska tillföra yrkeshögskolorna. Huvudmålet är att få en internationellt respekterad yrkeshögskol, skriver ministeriet på sin webbplats.

I praktiken betyder det en finansieringsmodell som baserar sig på resultat. Den statliga och kommunala finansieringen ska i större grad betona avlagda studiepoäng och examina. Tidigare har yrkeshögskolorna fått 70 procent av sin finansiering enligt antalet studerande och 30 procent enligt avlagda examina. Den nya modellen innebär att 46 procent av finansieringen grundar sig på antalet avlagda examen och 24 procent på antalet studerande som avlagt minst 55 studiepoäng. I Arcadas och Novias budgeter utgör den kommunala och statliga finansieringen ungefär 85 procent.

ÖRJAN ANDERSSON, rektor för Yrkeshögskolan Novia, säger att de ställer sig varken positiva eller negativa till den nya finansieringsmodellen.

­– I det stora hela är det bra att finansieringsmodellen utvecklas, men detaljerna kan man diskutera. Mest negativt ser vi på att andelen utexaminerade mäts kvantitativt och inte relativt till antalet studerande på linjen, säger Andersson och menar att siffran kan förbättras helt enkelt genom att ta in fler till linjen.

Hårda inbesparningskrav

Vad som oroar Andersson mest är de inbesparningar som de står inför under de kommande åren. Hela en femtedel av statens budget för yrkeshögskolor ska bort fram tills 2017. Det är utmanande att prestera bättre med mindre resurser, konstaterar Andersson

– Inbesparningarna är något vi starkt har protesterat mot, vi ser dem som kortisiktiga. Utbildning borde inte ses som en konsumtionsvara, utan som en investering i framtiden, säger Andersson.

Mindre pengar i potten och större krav på resultat kan leda till att tävlingsinstinkten mellan yrkeshögskolorna skärps. Den nya finansieringsmodellen bygger på konkurrens, då yrkeshögskolornas resultat jämförs då potten delas. Men Andersson är försiktig med att förutspå framtiden.

– Konkurrensen får till stånd en effektivisering vilket i sig är positivt. Det kan däremot också leda till minskat samarbete, men hur mycket är svårt att säga.

Högskolan Arcadas rektor HENRIK WOLFF är inne på samma linje som Andersson.

– Finansieringslagen är ett steg i rätt riktning. Det att finansieringen blir prestationsbaserad innebär att det blir entydigare vad det innebär att högskolan gör ett gott resultat. För Arcada är finansieringsmodellens resultat på kort sikt neutral, men vi utgår från att på längre sikt kunna dra nytta av den, säger Wolff.

Problematiskt med olika krav?

Studerandekåren Noviums styrelseordförande JOHN NORDQVIST säger att det är svårt att säga vad den nya situationen för med sig. Leder krav på snabbare studietakt till bättre helheter eller sänks ribban för att bli utexaminerad?

– Det finns möjligheter och risker med den nya modellen. Det som kan vara bra är att högskolan ser över sina utbildningar och gör det lättare för studerande att bli färdiga. Sen kan situationen bli den att lärare tvingas sänka kvaliteten för att hålla kraven, spekulerar Nordqvist.

Frågar man studerande så är det många som inte lagt märke till de nya kraven, säger Nordqvist. Men han ser problem i de olika studiepoängskraven på sätts på studerande.

– Man måste studera 45 poäng för att få studiestöd, så hoppet är 10 poäng till statens krav på yrkeshögskolorna. Det kan bli svårt för högskolan att motivera studerande att nå de där 55 poängen, trots att man från högskolans håll uttryckt intresse för studerande att studera i takt. Det blir utmanande för högskolorna att göra det sexigt att studera snabbt, säger Nordqvist.

Klara fördelar i steg två

I reformen finns även ljusglimtar. I steg två föreslås medlemskap i studerandekårerna bli obligatoriskt vilket öppnar för möjligheten till organiserad hälsovård för yrkeshögskolestuderande. Studerandekårerna i Finland har länge arbetat för att få samma möjlighet att organisera sig som stundetkårerna och om förslaget går igenom tar man ett stort steg i riktning mot att ge yrkeshögskolestuderande samma rättigheter som universtietsstuderande.

Ministeriet föreslår också i steg två att förflytta finansieringsansvaret helt och hållet till staten. Det innebär att yrkeshögskolorna inte är lika beroende av den egna kommunens finanser, utan alla högskolor är beroende av samma finansiär – staten. Det sätter högskolorna på samma startlinje, som borde vara ettminimikrav ifall finansieringen ska förbli resultatbetonad.

Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.02. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.