För Emilia Juslin har det sedan gymnasietiden varit en självklarhet att arbeta vid sidan om studierna. Hon ogillar tanken på att ta studielån när det inte finns några garantier på att man i framtiden får ett jobb och klarar av lånet. Dessutom har det gått smidigt att pussla ihop jobb och studier. Under studietiden har hon arbetat i butiker, inom socialvården och på daghem. I augusti fick hon sitt första jobb inom sin egen bransch, som intressebevakningssekreterare på Studerandekåren Novium.  Studierna i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi har fördröjts med ett år på grund av att hon jobbat samtidigt. Ett ganska litet pris för att samla så mycket arbetserfarenhet, menar hon.

De allra flesta högskolestuderande tänker i samma banor som Emilia Juslin. Nio av tio studerande vill inte ta studielån. Över hälften av studerandena arbetar under hela sin studietid. Ju längre man kommit i studierna, är det också vanligare att man arbetar med sådant som har med ens eget område att göra.

Antti Saloniemi, professor i sociologi vid Tammerfors universitet, har forskat i hur arbete under studietiden påverkar studerandenas karriärer. Forskningsgruppen ville ta reda på om studerande som arbetat under studietiden får snabbare jobb efter utexamineringen och om de får högre lön än sådana som inte jobbat.

– Jag kan helt ärligt säga att vi i forskningsgruppen trodde att vi skulle ha fått resultat som stödde studerandenas allmänna uppfattning om att det lönar sig att skapa nätverk och erfarenhet under studietiden. Vi fick en överraskning.

Resultaten var entydiga: högskoleutbildade får lätt arbete oberoende av om de arbetat under studietiden eller inte. Under det första året efter utexamineringen har de som arbetat ändå aningen lättare att få jobb, men skillnaden jämnas ut snabbt.

Skillnaderna är också små när det kommer till löner. Lönenivån stiger markant efter utexamineringen, men om man jobbat under studierna verkar inte ha någon större betydelse. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnor och män, redan under det arbete man gör under studierna. Löneskillnaderna syns också direkt efter utexamineringen: under sitt första år efter studierna tjänar männen i medeltal 1 700-2 500 euro, medan kvinnornas medellön är 1 100-1 900 euro.

– För de utexaminerade spelar föräldraledigheterna en ganska stor roll, men i det stora hela är det de låga lönerna i kvinnodominerade branscher som skapar klyftan. Den här klyftan syns redan alldeles tydligt i lönerna under studietiden.

Mis Grotenfelt tänkte inte efter två gånger när hon erbjöds jobb som produktionskoordinator på produktionsbolaget Metronome. Hon rekryterades till ett hemligt projekt, till att producera ett tv-program som aldrig tidigare gjorts i Finland.

Film- och tv-studierna vid Yrkeshögskolan Arcada fick lov att vänta. Det här var en chans som sällan dyker upp för en tredjeårsstuderande.

– Det här jobbet påverkar definitivt mina arbetsmöjligheter i framtiden positivt. Arbetsgivarna minns inte din utbildning, de minns dig.

Planen är ändå att återvända till skolbänken efter det pågående projektet som räcker ett knappt år. Inte endast för papprens skull, utan för att få en mångsidigare uppfattning om vad producentskap innebär.

I enskilda fall, som i Mis Grotenfelts, kan det löna sig för en studerande att arbeta – det förnekar inte professor Antti Saloniemi. Men statistiskt sett förlorar en studerande inte på att studera på heltid. Snarare tvärtom, snabb utexaminering innebär  att man snabbare får högre lön och har längre tid att tjäna pengar.

Varför väljer då studerandena att arbeta under studietiden? Den vanligaste orsaken är en höjd levnadsstandard liksom tanken om att få foten in i arbetslivet.

Emilia Juslins uttrycker likadana tankar Mis Grotenfelt, trots att de utbildar sig inom alldeles olika områden. Finns det knappt om jobb inom branschen, är det bättre att vara på den säkra sidan.

– Inom offentlig förvaltning finns det inte hemskt mycket jobb. Det finns en del platser i Helsingfors och inom EU, men annars är det skralt. Om det finns ett arbete som tangerar mitt område, så lönar det sig alltid att ta det.

Studerandena är nöjda med det nuvarande läget, men Antti Saloniemi är fundersam över kombinationen av studier och arbete. Enligt honom finns det två stora problem i arrangemanget. Det första gäller arbetslöshet. Studerande utgör ungefär en tiondel av Finlands arbetskraft. Som utbildade och språkkunniga unga människor är de åtråvärda inom flera branscher med låglönearbete, som annars kunde sysselsätta arbetslösa.

– De flexibla studerandena skapar en slags arbetskraftsbuffert i Finland. Arbetsgivarna vet att de alltid kan ta en studerande på jobb med dåliga villkor.

Det andra problemet är svårare att sätta fingret på, men inte mindre bekymrande för det, enligt Antti Saloniemi.

– För tillfället har vi ingen aning om hur det nuvarande deltidsstuderandet påverkar utbildningen. Undervisningen på högskolorna måste allt mer anpassas enligt studerandenas arbetstider. Så risken för att högskoleutbildningen försvagas är stor.

För att sammanfatta forskningsresultaten, betyder det här att den akademiska arbetslösheten är en myt?

– Det kan man inte säga, men vår forskning visar att den allmänna oron om att bli utan arbete efter utexamineringen är obefogad. Med en högskoleexamen i fickan klarar man sig i allmänhet väldigt bra på arbetsmarknaden i Finland. Jag säger inte att uppfattningen om att det lönar sig att arbeta under studietiden i sig är fel, det varierar ju från fall till fall, men situationen kanske inte är så svartvit som den ofta beskrivs. Den här apokalyptiska hysterin om att ingen får jobb utan att arbeta under studietiden är obefogad.

TEXT TEEMU KIVINIEMI
BILD CELIA HILLO

Artikeln uppdaterad 18.1.2022 kl. 15.33. En punkt togs bort från rubriken och placeholdergrafiken för Celia Hillos försvunna illustration togs bort.

Vad tycker du?