Hoppa till innehåll

Finskan problemet för svenskspråkiga

Det har skrivits mycket i medierna om hur Finland redan i flera år har klarat sig bra i de internationella PISA-undersökningarna och andra motsvarande utvärderingar. OECD ländernas PISA-undersökning har dock också kritiserats för dess ensidiga sätt att mäta kunskap, främst för att programmet mäter till exempel endast kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsning på ett väldigt standardiserat sätt. Trots att finska skolorna har klarat sig bra har de finlandssvenska skolorna visat alarmerande resultat i utvärderingarna – resultat tydligt sämre än resultaten av de motsvarande finskspråkiga skolorna.

Blundar vi för problem? är en ny undersökning där bland annat Heidi Harju-Luukkainen har medverkat i. Undersökningen försöker få tag på vad det bakomliggande orsaken till att svenskspråkiga unga klarar sig sämre i utvärderingarna är. Slutsatsen är att det handlar om fler orsaker. När Harju-Luukkainen såg på svaren som rektorerna för olika skolorna hade gett i samband med frågan av vad utgör ett hinder för bra undervisning, svarade nästan alla rektorerna på svenskspråkiga skolorna att brist på behöriga lärare var bland de skälen som påverkade mest.

Regionala skillnaderna överraskade inte, utom Åland

Forskningen visade också regionala skillnader, där metropolområden och Åland klarade sig tydligt bättre än resten av Finland. Svagaste resultat kom från Åboland, Österbotten samt övriga Nyland. Harju-Luukkainen menar att det vanligtvis påverkar negativt resultaten om ett jämförelseområde är så att säga isolerat från resten. Skälet varför Åland klarade så bra var att eleverna visade särskilt bra resultat i att behärska olika slags inlärningsmetoder.

Men det mest överraskande som undersökningen kom fram med, var att bland de unga som gick skolan på svenska var det de som talade hemma eller annars till största delen svenska bättre resultat i läsning. Resultaten var faktiskt nära de motsvarande resultaten bland finskspråkiga elever. Inte med andra ord alarmerande på något sätt alls. De 31 % som visade bristfälliga eller svaga resultat i läsning var de som talade till största delen finska utanför skolan, trots att de gick i svenskspråkiga skolor

Enligt Harju-Luukkainen gäller det att känna igen ”riskgruppen” i så tidigt skede som möjligt, för att kunna stöda inlärningsprocessen, uppmuntra och försöka vecka intresset för läsning och förbättra resultaten. Man borde satsa också på lärarutbildningar för att få behöriga lärare samt trädgårdslärare. Harju-Luukkainen påpekar ändå att bland världsomfattande undersökningarna ligger både finsk- och svenskspråkiga skolorna mycket bra, de är bästa även i norden. Men det kräver rätt slags satsningar för att minska klyftan mellan finskspråkiga och svenskspråkiga skolornas resultat.

Vad tycker du?