Kring 30 % upplever någon form av ångest, trötthet, osäkerhet gällande framtiden eller känsla av att man saknar kontroll över livet. Kvinnor uppvisar symptom oftare än män. Men enligt Pynnönen är det viktigt att hålla symptomen för psykisk störning skilt från diagnostiserade störningar när man ser på statistik, för att inte få förvrängda uppfattningar om hur läget är.
Enligt Päivi Pynnönen, chefläkaren för psykisk hälsa vid Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS varierar skälen till att man söker hjälp stort.
– Det finns inget skäl som är mer allmänt än något annan. Studerande söker hjälp för mycket varierande problem. De som styrs till mentalhälsotjänsterna lider ofta av somatiska symptom, depression, osäkerhet, utmattning, problem i parförhållande med mera. Även ätstörningar är relativt vanliga skäl till att söka hjälp. Funktionsförmågan är tydligt försämrad för en stor del av dem som söker hjälp.
Samma hälsoundersökning visade att ungefär 10 % har symptom som tyder på någon form av problem med ätandet. Dessa problem leder inte nödvändigtvis till en diagnos på ätstörning. Enligt en annan undersökning (nuorten aikuisten mielenterveystutkimus, NAM) som gjorts för att kartlägga den mentala hälsan av 20–24 åriga unga vuxna lider 3,7 % av diagnostiserade ätstörningar.
Enligt andra motsvarande epidemiologiska undersökningar har över 10 % av unga vuxna någon form av psykisk störning som påverkar deras funktionsförmåga.
Siffrorna varierar men alla fångar blicken
När man jämför med riksomfattande resultat ser det ändå inte så illa ut för universitetsstuderande. 6,4 % av alla studerande använder sig av tjänsterna för mental hälsa. I Helsingfors-Esbo är motsvarande tal aningen lägre – 6,3 %. På grund av att 40 % av alla kunder för SHVS kommer från huvudstadsregionen drar huvudstadsregionens tal ner på genomsnittstalet. I Åbo är motsvarande siffran över 8 %. I Vasa använder sig däremot 4,6 % av studerandena av tjänster för mental hälsa. Pynnönen har svårt att förklara vad variationen kan bero på, men konstaterar att studiepsykologer vid högskolorna behövs för att lätta på trycket hos SHVS.
– Studiepsykologerna vid högskolorna och universiteten hjälper till med att kanalisera studierelaterade problem till universiteten. Detta tas tacksamt emot i SHVS.
Pynnönen konstaterar dock att unga vuxna ofta befinner sig i ett förändringsskede i livet. Det oberoende av ifall de studerar eller inte. Detta kan synas i statistiken i form av oroväckande tal fast det snarare kan handla om en naturlig övergångsfas till ett mer stabiliserat liv.
Visst man blir självständig, börjar med att jobba eller studera och eventuellt på en ny ort. Det är lätt att tänka att det snarare är en normal fas i människoutvecklingen än ett stort samhälleligt problem. Men upplever unga vuxna studerande studielivsperioden som så pass ångestframkallande att det reflekteras i statistiken, eller finns det något större som vi har missat och som borde läggas under förstoringsglas?
Så är läget:
SHVS har i hela landet allt som allt 58 permanenta psykologer, 36 psykiatrer.
Almänna läkare (32) och sjukskötare (78) får också ofta patienter vars besök är relaterade till mental hälsa.
