Varje år kontaktas Studenthälsan av tusentals studerande med mentala problem. Somliga lider av depression, andra av tvångstankar. En del har ätstörningar. Vissa upplever att de har kört fast med sina studier.
− De senaste åren har ett genomsnitt på 6,5 procent av universitetsstuderandena tagit kontakt med Studenthälsans mentalvård, säger Päivi Pynnönen.
Hon är ledande överläkare inom Studenthälsans mentalvård.
− Dessutom har många fler lindrigare problem, som kanske inte direkt påverkar deras handlingsförmåga. Men som de ändå skulle må bra av att få hjälp med.
Hur ska jag gå tillväga om jag känner mig deprimerad, Päivi Pynnönen?
− Du ska ringa Studenthälsans tidsbeställning för ett rådgivande samtal. På basis av samtalet utvärderar vi vårdbehovet, och du sätts i kö till en av våra psykologer
Hur långa är köerna?
− Vi strävar efter att låta dig träffa en psykolog för en utvärderingstimme inom en månad. Men det kan dröja en tid innan du får börja gå hos oss regelbundet. Köernas längd har varierat mellan tre och fyra månader i Helsingfors och Esbo. Under min tid har de minskat något här i huvudstadsregionen, men på somliga orter är det ibland rusning. I Åbo finns det fall då studerande har tvingats köa i sex månader. Våra psykologer och psykiatrer jobbar så mycket de hinner, de har hela tiden fullt upp.
Tvingas jag också vänta i flera månader om jag har akut behov av vård? Om jag går i självmordstankar?
− Nej, i brådskande situationer strävar vi efter att ge hjälp utan onödigt köande. I somliga fall kopplar vi in våra allmänläkare. Om behov finns kan de sedan hjälpa dig att få vård på kommunalt håll.
Hur många gånger får man då besöka era psykologer?
− Vi ger fem gratisbesök, och därefter kostar varje besök 4 euro och 50 cent. Om du behöver rehabilitering i form av psykoterapi sänder vi dig till en av våra psykiatrer. Psykiatern avgör om du är i behov av medicin och ger dig en diagnos. Vi har tyvärr inte resurser att själva ge psykoterapi, så de som är i behov av det är tvungna att kontakta en psykoterapeut på den privata marknaden. Man kan ansöka om understöd från Folkpensionsanstalten, men först då minst tre månader har gått sedan man fick en diagnos.
Tre månader är en lång tid. Varför kan man inte ansöka om stödet direkt?
– Det är FPA:s kriterier, inte Studenthälsans. FPA kräver en vårdperiod på minst tre månader, och det försöker vi ordna med de resurser vi har tillgång till, samtidigt som vi tar i beaktande patienternas situation och behov.
Eftersom köerna är så långa redan nu, hur ser du på förslaget att yrkeshögskolestuderande skulle få tillgång till Studenthälsans tjänster?
− Idén är bra, i teorin. Studenthälsans system skulle mycket väl kunna fungera i yrkeshögskolorna. Jag tycker de ska ha samma rätt till studerandehälsovård som universitetsstuderandena.
Har ni möjlighet att ta emot fler personer med mentala problem?
− Så som situationen ser ut nu: nej, inte med de här resurserna. I framtiden kanske, men just nu har vi inga som helst möjligheter att ta emot fler patienter. Vi behöver mer pengar, och mer personal.
