Så säger Petra Lindblad, högskolepolitisk sekreterare vid Åbo Akademis studentkår. Och nu har ämnesrådslagen slopats.
Då Åbo Akademis struktur omorganiserades i och med den nya universitetslagen, ville förvaltningen ha en så enkel struktur som möjligt. Alla onödiga mellannivåer skulle bort och nu består de beslutsfattande organen enbart av institutionsråden och styrelsen.
Det betyder att ämnesrådslagen, som var en möjlighet för studerande att vara involverade i vad som sker på ämnesnivå, slopades. Fastän ämnesrådslagen inte hade beslutsmakt, hade de ändå stadgade uppgifter, och de beslutande fakultetsråden kunde vända sig till dem.
I sitt uttalande om ÅA:s auditering påpekar ÅAS att ämnesrådslagen nämndes otaliga gånger som ett bra forum för att diskutera kvalitetsärenden och många upplevde också att man sett konkreta förändringar efter att frågor tagits upp på mötena.
– Inom vissa ämnen där ämnesrådslag har fungerat bra fortsätter man troligtvis med det informellt, säger Lindblad.
– För att hålla hög kvalitet måste studerande vara involverade. Och alla studerande ska ha möjlighet till det, inte bara ämnesföreningarna.
I studentkårens uttalande kommer det också fram att ”Enheternas ringa storlek leder till att tröskeln kan vara högre att kontakta personalen med frågor och problem, eftersom man inte vill bli stämplad som jobbig av de personer som examinerar studieprestationerna.”
Regelbundenhet krävs
Lindblad tycker att det absolut borde finnas något motsvarande som ämnesrådslag, om än ett bättre fungerande sådant.
– Inga valda personer, de ska vara öppna. Det ska finnas tydlig kontinuitet i vilka sorts ärenden som tas upp, till exempel kursutvärderingar och undervisningsmetoder, så att studerande får direkt respons. Och så borde de sammankallas regelbundet, minst två gånger per termin.
Har kontakten mellan studerande och lärare försämrats i och med att ämnesrådslagen slopats?
– Jag skulle absolut inte säga att den är dålig. Men som allt annat inom ÅA är den otroligt varierande från ämne till ämne. Inom vissa ämnen finns en god stämning med en bra koppling till forskningen. Man uppmuntrar studerande att delta och för att göra vetenskap tillsammans. Och studerande ses som akademiska kolleger. Inom andra enheter signaleras att studerande är en högskoleenhet som snabbt ska bli färdiga, förväntas bara skriva boktenter och inte ska klaga. Det finns både god och dålig praxis.
Förnärmade studerande
Michele Ferrari studerar statskunskap och sitter med i Statsvetenskapliga Klubbens styrelse. Inom statskunskapen har man just ändrat om hela tentamenssystemet, som det enligt Ferrari inte diskuterats något om i förväg.
– På statskunskapen säger de att saken diskuterats, men jag har inte hört något.
Det så kallade diskussionsmötet som man kallade studerandena till var i praktiken ett informationsmöte där det berättades vad som har bestämts. Många studerande var förnärmade över att de egentligen inte hade någon möjlighet att invända eller ge förslag.
– Det var ju en stor förändring som påverkar studerande allra mest. Och ett beslut som måste göras. Det var synd att vi inte fick vara med om det.
